8.4C: Bursa och senfåror

, Author

Nyckelbegrepp

  • retinacula: Ett band runt senor som håller dem på plats för att stabilisera dem.
  • Senan: Ett segt band av oelastisk fibrös vävnad som förbinder en muskel med dess benfäste.
  • synovialvätska: En viskös, icke-newtonsk vätska som finns i hålrummen i synoviallederna. Med sin gulliknande konsistens är dess främsta uppgift att minska friktionen mellan ledbrosket i synoviallederna under rörelse.
  • bindväv: En typ av vävnad som finns hos djur och som har till uppgift att binda samman andra vävnadssystem (t.ex. muskler till hud) eller organ. Den består av celler, fibrer och en grundsubstans eller extracellulär matris.

Synoviala leder består av fem klasser av vävnader: ben, brosk, synovium, synovialvätska och dragvävnader bestående av senor och ligament. Synovialfodret i bursae och senhöljen, som liknar det som finns i lederna, är en glidande, icke-häftande yta som möjliggör rörelser mellan vävnadsplan. Synoviala senskidor omgärdar senorna endast där de passerar genom smala passager eller retinacula, som i handflatan, vid handleden och runt fotleden. På andra ställen ligger senan i en bädd av lös fibrös vävnad.

image

Senor: Illustration av senornas placering i handen

En sena eller senor är ett segt band av fibrös bindväv som vanligtvis förbinder muskeln med benet och som kan motstå spänningar. Senor liknar ligament och fasciae eftersom de alla är gjorda av kollagen, men ett ligament förbinder ett ben med ett annat och fasciae förbinder muskler med andra muskler. Senor förbinder muskler med ben och förflyttar de ben eller strukturer som de är fästade vid.

En bursa (plural bursae) är en liten vätskefylld säck som är fodrad av synovialmembran med ett inre kapillärt lager av vätska (synovialvätska) med konsistensen av rå äggvita. Den utgör en kudde mellan ben och senor eller muskler runt en led. Detta bidrar till att minska friktionen mellan benen och möjliggör fri rörlighet.

Bursae förekommer vid skjuvningsställen i subkutan vävnad eller mellan djupare vävnader som muskelgrupper och fascia. Många bursae utvecklas under tillväxten, men nya eller adventiva bursae kan uppstå på ställen med yrkesmässig friktion. Bursae finns runt de flesta större lederna i kroppen, t.ex. axeln och knäet. För att skydda knäet och minska friktionen från de olika muskler, senor och ligament som fäster vid och korsar knäleden, dämpas knäet till exempel av 14 olika slemhinnor: fem framtill, fyra lateralt och fem medialt.

Ritning av knäleden som visar slemhinnor, ligament och senor samt senan till quadriceps femoris, suprapatella slemhinna, patella, prepatellär slemhinna, synovialhålan, infrapatellär fettkudde, infrapatellär slemhinna, tibia, främre korsband, bakre korsband, lårben.

Knäleden: Diagram över knäleden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.