Varning: wall of text ahead
Personliga kvalifikationer:
2006 — B.S. i samhällsbyggnad, mindre i arkitektur
2007 — M.Eng i civilingenjörsutbildning (högpresterande strukturer)
I slutet av första året på college stod jag vid ett vägskäl: med två år kvar kunde jag antingen läsa både arkitektur och ingenjörsvetenskap, eller så kunde jag ta en masterexamen i ingenjörsvetenskap med arkitektur som biämne. Jag valde det senare, och det har gjort hela skillnaden.
Arkitektur är ett otroligt populärt huvudämne. Som ett resultat av detta finns det ett otroligt utbud av arkitekttalanger men inte lika mycket efterfrågan. Om du tar examen från ett arkitekturprogram blir det mycket svårt för dig att få ett jobb. Några av de större företagen kommer inte ens att överväga dig om du inte har praktiserat hos dem och/eller har en M.Arch-examen. De mer prestigefyllda företagen utnyttjar skillnaden mellan utbud och efterfrågan genom att betala dig mindre för att arbeta där, med motiveringen att du får använda deras namn på ditt CV. Arkitektbyråerna är mycket varierande: de skiljer sig åt i fråga om designstil, typ av konstruktion (bostäder, kommersiella byggnader, detaljhandel, experimentella byggnader etc.), geografisk räckvidd, storlek och tjänsteutbud. Med det sistnämnda menar jag att vissa företag endast arbetar med design, där de tar fram ritningar till den punkt där ”designutveckling” slutar och sedan överlämnar designen till ett annat arkitektkontor för att sköta både den slutliga utvecklingen till ”byggdokument”-nivå och den efterföljande ”byggnadsadministrationen”. Vissa företag arbetar med ”design-build” och hanterar allt från början till slut. En handfull är ”one-stop shops” med egna ingenjörsavdelningar.
Det är inte ovanligt att flera arkitektbyråer arbetar med ett och samma projekt. Jag arbetade på ett tvåfamiljshus med sju våningar som hade tre arkitekter: en för inredningen av de nedre våningarna, en för inredningen av de övre våningarna och en annan för den yttre utformningen och landmärkena. Det kan bli hårigt.
Som arkitekt kan man vara ansvarig för hela projektets utformning och genomförande. Det är dock få som faktiskt får ett sådant ansvar. Om du börjar är det mest troligt att du får en mycket specifik roll (t.ex. att designa badrum, göra ändringar i ritningsuppsättningar) och får erfarenhet endast i en fas av processen (t.ex. designutveckling).
Byggnadsingenjörsyrket är dock ett brett begrepp och omfattar strukturell, geoteknisk, transport-, miljö- och vattenresurshantering. Min erfarenhet är endast relaterad till byggnadsteknik, och jag ser ett lägre inflöde av utexaminerade jämfört med arkitekter, så du kommer troligen att få ett jobb snabbare.
Mitt arbete bestod i att utföra de nödvändiga analyserna, antingen för hand eller med hjälp av mjukvara, för att avgöra vilken struktur som krävdes för att uppfylla de arkitektoniska och prestandakraven. Jag utformade golvsystem, pelare, sidostödsystem (t.ex. skjuvväggar och stag) och fundament för att hantera den förväntade belastningen från bl.a. arkitektoniska ytbehandlingar, beläggning, vind och seismiska krafter. Jag kunde inte bry mig mindre om vilken färg som användes i ett rum, men jag brydde mig mycket om var pelare kunde placeras och hur tjocka arkitekten ville att golven skulle vara.
Strukturella ingenjörsföretag har liknande avdelningar som arkitektbyråer, men de flesta är ”fullservicebyråer” som tillhandahåller konstruktionsutveckling hela vägen genom byggnadsadministration. Vi tar fram konstruktionsritningar, granskar verkstadsritningar från underleverantörer (t.ex. ritningar över armeringsjärn från betongverkstäder) och svarar på frågor om konstruktion på fältet. Skillnaderna bygger i allmänhet på följande: typ av konstruktion (bostäder, kommersiella byggnader, detaljhandel, experimentella byggnader osv.), byggnadsålder (helt ny, anpassad återanvändning, stöd för befintliga strukturer osv.), geografisk räckvidd och storlek.
Jag har vänner som hamnade på större ingenjörsbyråer och som tillbringade ett par år med att arbeta i ett team med att utforma en enda skyskrapa, men de arbetade med den från början till slut. För vissa stora, internationella projekt utför ett ingenjörsföretag analysen och ritningarna för ”designutveckling” och överlämnar det sedan till en lokal ingenjör som sköter det vidare.
Det finns inget enkelt svar på frågan om arkitektur kontra ingenjörskonst. Du måste undersöka de olika branscherna och ta praktikplatser om du kan.
Som avslutning ska jag ge min erfarenhet. Jag har arbetat med projekt som sträcker sig från enfamiljshus till skolor till flerfamiljshusprojekt och bostadsfastigheter. Jag har analyserat nybyggnationer, adaptiv återanvändning och renoveringar samt befintliga byggnader i lika hög grad. I slutet av sex år hade jag arbetat med alla större typer av konstruktionsmaterial som finns och en mängd olika konstruktionsmetoder. Det finns något oerhört tillfredsställande i att titta på en byggnad när den är färdig och tänka: ”Det är min förtjänst att den står kvar” och att reflektera över den process som gått från en ritning till en färdig konstruktion. Arkitektur kommer att hålla dig vaken på nätterna på grund av de estetiska detaljerna och den enorma arbetsmängden. Ingenjörsyrket håller dig vaken på nätterna eftersom någon kan dö om du inte räknar rätt på siffrorna. En gång var jag inte tillräckligt konstruerad för att konstruera en balk som stödde en borrigg för ett hisskolvschakt. Det ledde lyckligtvis till en minimal ekonomisk förlust, men efterdyningarna var ett kungligt kluster. Jag var extra noggrann med mina analyser från och med då.
Och ingenjörer får mer betalt än arkitekter. Min fru fick nästan 10 000 dollar mindre i ingångslön än vad jag fick, och vi fick båda ungefär samma lön som branschstandard. Hon skickade ut 50 ansökningar till företag efter att ha tagit en M.Arch-examen och fick två erbjudanden. Jag skickade ut fem ansökningar efter min civilingenjörsexamen och fick tre erbjudanden.
TL;DR: Bli ingenjör. Det finns inte tillräckligt många i världen.