Vad är bäckeninflammation?

Bäckeninflammation (PID) är en vanlig infektion som drabbar livmodern (uterus), äggstockarna och äggledarna. Lyckligtvis är den lätt att behandla med antibiotika (NHS 2015). Men det är viktigt att få PID diagnostiserad. Om den inte behandlas kan den orsaka ärrbildning och skador på äggledarna och andra närliggande vävnader, vilket kan leda till fertilitetsproblem (NHS 2015, Newson 2014).

Vad är symtomen på PID?

Du kanske inte har några symtom på PID, eller så har du bara milda symtom på obehag. Håll utkik efter:

• smärta i magen eller bäckenet (vanligtvis på båda sidor)
• smärta djupt i bäckenet när du har sex
• ovanlig vaginalblödning, till exempel kraftig blödning, blödning efter sex eller fläckar mellan menstruationer
• gult, grönt eller illaluktande flytningar
  (Newson 2014, NICE 2015)

Jo längre PID förblir obehandlad, desto större är sannolikheten att det får konsekvenser för din hälsa på lång sikt. Så om du upplever symtomen ovan ska du uppsöka din husläkare så snart som möjligt (NHS 2015).
En allvarlig PID-infektion kan leda till smärta, feber, illamående och kräkningar, som kan bli progressivt värre (NHS 2015, Soper och Sims 2015).
Om du får dessa allvarligare symtom ska du söka läkare omedelbart (NHS 2015) . Du kan behöva läggas in på sjukhus för behandling (Newson 2014).

Kan det påverka min fertilitet att ha PID?

Jo tidigare du får behandling för PID, desto lägre är risken att det orsakar fertilitetsproblem (BASHH 2011). De flesta kvinnor som behandlas för PID har inga problem med att bli gravida eller bära en graviditet i framtiden (Harding 2018).
Om du har svår PID eller om din PID inte behandlas kan den dock skada dina äggledare och påverka din fertilitet (BASHH 2011, NICE 2015). I synnerhet kan upprepade episoder av PID öka din risk att få fertilitetsproblem (Newson 2014).
Det uppskattas att en av tio kvinnor med PID har fertilitetsproblem (CDC 2017, NHS Choices 2015). Tyvärr kan skador på äggledarna till följd av PID också öka risken för en ektopisk graviditet (där det befruktade ägget implanterar sig utanför livmodern) (BASH 2011, NICE 2015).
Detta kan låta skrämmande, men försök att komma ihåg att de flesta kvinnor med PID kan bli gravida utan problem (NHS 2015).

Vad orsakar PID?

PID orsakas nästan alltid av bakterier, vanligtvis från en sexuellt överförd infektion (STI) (NICE 2015). Infektionen sprids upp genom livmoderhalsen för att infektera resten av livmodern samt äggledarna och äggstockarna (BASH 2011, Soper och Sims 2015).

Khlamydia och gonorré är de STI som oftast förknippas med PID (BASHH 2011, NICE 2015). Upp till tre av tio kvinnor som har klamydia och upp till fem av tio som har gonorré utvecklar senare PID (NICE 2015). Så det är viktigt att bli kontrollerad och behandlad för dessa könssjukdomar om du tror att du är i riskzonen.
Din chans att utveckla PID ökar om du:

• har sex utan kondom (Newson 2014, NHS 2015)
• är under 25 år (NHS 2015, NICE 2015), eftersom klamydia är vanligt hos unga människor (Newson 2014)
• har haft sex för första gången i unga år (NICE 2015)
• har en ny sexpartner (Newson 2014, NICE 2015)
• har flera sexpartners (Newson 2014, NICE 2015)
• har en historia av könssjukdomar, eller din partner har det (NICE 2015)

I sällsynta fall kan vissa medicinska ingrepp också öka risken för PID. Din risk kan vara högre om du har fått ett abort, en intrauterin apparat (IUD), en viss typ av röntgenundersökning av ditt reproduktionssystem (hysterosalpingogram) eller behandlingar för assisterad befruktning (NICE 2015). Detta beror på att dessa procedurer alla har en liten risk för att bakterier kan passera genom din livmoderhals och orsaka en infektion (Mayo Clinic 2018a).

Hur diagnostiseras PID?

Det finns inte ett enda test för PID. Om din husläkare tror att du kan ha PID kommer hon istället att fråga dig om dina symtom och erbjuda dig en fysisk undersökning (NICE 2015). Hon kommer förmodligen att vilja känna på din mage, liksom på insidan av din vagina, för att kontrollera om det finns tecken på PID (Mayo Clinic 2018b). En bäckenundersökning kan vara obekväm, särskilt om du har PID (Mayo Clinic 2018a), men den bör vara över inom några minuter (Mayo Clinic 2018b).
Din läkare kommer också att erbjuda dig att ta svabbprover från din vagina och livmoderhals, för att leta efter eventuella könssjukdomar som klamydia och gonorré. Om du har någon av dessa ökar chansen att dina symtom är relaterade till PID (Newson 2014). Du kan också erbjudas vissa blodprov (BASHH 2011, NICE 2015 ).
Din husläkare kan föreslå att du hänvisas till en klinik för sexuell hälsa för dessa undersökningar och tester, eftersom de kan erbjuda en mer omfattande service (Newson 2014). Du kan hitta din lokala klinik för sexuell hälsa med hjälp av Family Planning Associations webbplats.
Om dessa tester inte ger en tydlig diagnos kan du bli hänvisad till en specialist på ett sjukhus för ytterligare tester (Newson 2014). Dessa kan omfatta följande:

• en magnetkameraundersökning (MRI) (NICE 2015)
• en ultraljudsundersökning, med hjälp av en sond som försiktigt förs in i din vagina (NICE 2015, RCOG 2016)
• ett vävnadsprov från livmoderslemhinnan tas för undersökning (biopsi) (NICE 2015)
• en nyckelhålskirurgi där en liten kamera förs in genom ett mycket litet snitt i din mage medan du sover under narkos (laparoskopi)
  (NICE 2015, RCOG 2016)

Hur behandlas PID?

Om det upptäcks tillräckligt tidigt kan PID behandlas med en enkel antibiotikakur (NHS 2015). Din läkare kommer troligen också att rekommendera att du tar smärtstillande medel för att lindra eventuella besvär (BASHH 2011, NICE 2015).
Om din läkare inte är helt säker på att du har PID kommer hon troligen att erbjuda dig antibiotika ändå, för att vara på den säkra sidan. Även en liten fördröjning av behandlingen kan riskera att skada dina äggledare och äggstockar och din hälsa på lång sikt (BASHH 2011, NICE 2015). Både du och din partner kommer att behöva ta antibiotika för att se till att han inte smittar dig igen (BASHH 2011, NICE 2015).
Din läkare bör ordinera en kombination av två eller tre olika antibiotika för att se till att alla bakterieinfektioner som kan ha orsakat din PID behandlas (BASHH 2011). Se till att fullfölja din antibiotikakur, eftersom detta minskar risken för långsiktiga komplikationer (NICE 2015).
För att förhindra återinfektion bör du inte ha sex, inklusive oral och analsex, förrän du och din partner har fullföljt behandlingen (BASHH 2011, NICE 2015). Om du gör det ska du se till att använda kondom (NICE 2015).
Din läkare kanske vill träffa dig igen inom några dagar efter att du börjat med antibiotika, för att se till att behandlingen fungerar. Du kommer förmodligen att erbjudas ytterligare en kontroll några veckor därefter för att bekräfta att infektionen har försvunnit (BASHH 2011, NICE 2015).
Om du har en allvarlig infektion måste du läggas in på sjukhus. Du kan också behöva läggas in på sjukhus om läkarna inte är säkra på vad som orsakar dina symtom, om du är gravid eller om du inte blir bättre efter att ha tagit orala antibiotika (NICE 2015, RCOG 2016).
Om du läggs in på sjukhus får du antibiotika via ett dropp i armen (intravenös antibiotika). Du behöver vanligtvis fortsätta behandlingen i minst 24 timmar efter att dina symtom har förbättrats, och sedan ta en kur med antibiotikatabletter också (BASHH 2011, NICE 2015).
Om infektionen är extremt allvarlig kan den leda till en abscess i dina äggstockar eller äggledare (RCOG 2016). Om detta inträffar kommer din läkare att rekommendera en mindre operation för att dränera vätskan (NICE 2015, RCOG 2016). Hon kommer att diskutera dina alternativ med dig och hjälpa dig att välja den bästa behandlingen för dig.

Jag har haft PID. Vilka fertilitetsbehandlingar kan jag få?

Om du har svårt att bli gravid efter att ha haft PID kommer din husläkare att hänvisa dig till en fertilitetsspecialist, som kan erbjuda dig en mindre kirurgisk undersökning som kallas ”lap and dye”-test (förkortning för laparoskopi och färgning) (NCCWCH 2013).

Du kommer att få en allmän narkos, så du kommer att sova under hela proceduren. Din läkare kommer att göra ett litet snitt strax under din navel för att föra in ett litet teleskop. Genom att injicera ett färgat färgämne i dina äggledare kan hon kontrollera om det finns blockeringar och andra problem (NCCWCH 2013).
Om ett problem hittas finns det två behandlingsalternativ:

• rörkirurgi för att reparera eventuella skador eller frigöra dina äggledare
• behandling med in vitro-befruktning (IVF)
  (NCCWCH 2013)

Sannolikheten att lyckas med varje behandling beror på din situation. Din fertilitetsspecialist kommer att samarbeta med dig för att hitta det bästa alternativet för dig.
Om du väljer operation av rören har du ungefär en chans på fyra att bli gravid inom ungefär ett år. De flesta kvinnor blir gravida mellan 12 och 14 månader efter ingreppet. Om din PID var lindrig kan du bli gravid ännu tidigare (NCCWCH 2013).
Det är fortfarande möjligt att bli gravid efter denna tid (NCCWCH 2013). Men om du inte har blivit gravid 12-18 månader efter operationen kan din fertilitetsspecialist föreslå att du också försöker med IVF (NCCWCH 2013).
Om du har problem med att bli gravid på grund av PID kan du få stöd i vår vänliga grupp för par som lider av infertilitet, eller lära dig mer om vad som ingår i IVF-behandling.