Samhällen över hela världen kämpar med frågor om avfallshantering. Över hela världen växer det fram ett samförstånd om att det ultimata sättet att hantera avfallet är att eliminera det. Begreppet nollavfall uppmuntrar till en ny utformning av resursernas livscykler så att alla produkter återanvänds och därmed systematiskt undviker och eliminerar avfallets och materialens volym och giftighet.
Filosofin för nollavfall strävar efter att se till att produkter utformas så att de kan repareras, renoveras, tillverkas på nytt och i allmänhet återanvändas. Bland de viktigaste anläggningarna för nollavfall finns materialåtervinningsanläggningar, komposteringsanläggningar, återanvändningsanläggningar, anläggningar för avloppsvatten/biosolider etc.
Materialåtervinningsanläggningar (MRF) är en väsentlig del av ett program för nollavfallshantering eftersom de tar emot, separerar och förbereder återvinningsbara material för saluföring till slutanvändartillverkare. MRF:s huvudfunktion är att maximera mängden återvinningsmaterial som bearbetas och samtidigt producera material som genererar högsta möjliga intäkter på marknaden. MRF kan också bearbeta avfall till en råvara för biologisk omvandling genom kompostering och anaerob nedbrytning.
En materialåtervinningsanläggning tar emot material, oavsett om det är källsorterat eller blandat, och separerar, bearbetar och lagrar det för att senare användas som råmaterial för återtillverkning och upparbetning. Återvinningsanläggningar fungerar som ett mellanliggande bearbetningssteg mellan insamling av återvinningsbara material från avfallsproducenter och försäljning av återvinningsbara material till marknader för användning vid tillverkning av nya produkter.
Det finns i princip fyra komponenter i en typisk återvinningsanläggning: sortering, bearbetning, lagring och utlastning. Varje plan för anläggningens utformning bör rymma alla dessa verksamheter som främjar en effektiv och ändamålsenlig drift av ett återvinningsprogram. MRFs kan vara offentligt ägda och drivna, offentligt ägda och privat drivna eller privat ägda och drivna.
Det finns två typer av MRFs – smutsiga och rena. En smutsig MRF tar emot blandat avfallsmaterial som kräver arbetsintensiva sorteringsaktiviteter för att separera återvinningsbart material från det blandade avfallet. En ren MRF tar emot återvinningsbart material som redan har separerats från de komponenter i kommunalt fast avfall som inte är återvinningsbara. En ren MRF minskar risken för materialkontaminering.
En typisk Zero Waste MRF (ZWMRF) kan omfatta infrastruktur för insamling av avfall i tre led, resursåtervinningscentral, återanvändning/återvinning, anläggning för hantering av restavfall och utbildningscenter.
Det primära målet för alla MRF:er är att producera rena och rena återvinningsbara material för att se till att de varor som produceras är säljbara och ger högsta möjliga pris. Eftersom avfallsströmmarna varierar i sammansättning och volym från en plats till en annan bör en MRF utformas specifikt för att uppfylla de kort- och långsiktiga avfallshanteringsmålen på den aktuella platsen. Den verkliga utmaningen för varje MRF är att utforma en återvinningsstrategi där inget restavfallsflöde lämnas kvar.
Den grundläggande utrustningen som används i MRF är transportband & materialhanteringsutrustning för att förflytta materialet genom systemet, siktningsutrustning för att sortera materialet efter storlek, magnetisk separering för att avlägsna järnmetaller, virvelströmsseparering för att avlägsna icke-järnmetaller, luftklassificeringsapparater för att sortera material efter densitet, optisk sorteringsutrustning för att separera plast eller glas efter materialets sammansättning, och balningsutrustning för att förbereda det återvunna materialet för försäljning. Annan specialiserad utrustning, t.ex. säckbrytare, fragmenteringsmaskiner och tankar för sänka och flytapparat, kan också specificeras enligt behov.