Definition: Utflyttning av högutbildad och kvalificerad arbetskraft från utvecklingsländer till mer avancerade industriländer
Betydelse: ”Utflyttning av högutbildad och kvalificerad arbetskraft från utvecklingsländer till mer avancerade industriländer”: Brain drain lockar ofta de bästa och mest begåvade från sina hemländer när arbetstagarna söker mer lukrativa jobbmöjligheter utomlands, där de tror att deras säljbarhet kommer att belönas. Hjärnflykt sker vanligtvis i utvecklingsländer där det förekommer religiös förföljelse, politisk instabilitet, ekonomisk oro eller inbördes konflikter. De utvandrande arbetstagarna är kvalificerade specialister (forskare, tekniker, sjukvårdspersonal, ingenjörer och lärare) som utför viktiga tjänster som bidrar till den globala konkurrenskraften inom medicinsk eller vetenskaplig forskning, entreprenörskap och tekniska framsteg för värdlandet.
The London Royal Society myntade termen ”brain drain” för att beskriva massutvandringen av framstående vetenskapsmän från Östtyskland och Sovjetunionen till USA och Kanada efter andra världskriget. Fördelarna med brain drain är bland annat kunskapsflöde, globalt samarbete och internationell rörlighet, vilket gör det möjligt för yrkesverksamma att utbyta ledningserfarenheter. Kritiker har dock hävdat att en sådan utflyttning av begåvade personer har negativa konsekvenser för emigranternas hemländer, som lämnas efter i ekonomisk mening. Utvandrare från utvecklingsländer stannar sannolikt i avancerade länder, eftersom vissa områden kräver dyr utrustning och laboratorier som värdländerna har, och eftersom sådana bekvämligheter inte alltid finns eller är tillgängliga i utvecklingsländerna.
De negativa ekonomiska konsekvenserna av kompetensflykt är betydande. I början av 2000-talet visade en studie att uppskattningsvis 20 procent av de kvalificerade sydafrikanerna hade lämnat sitt hemland och att kompetensflykten kostade landet cirka 250 miljoner dollar per år. Indien producerade 178 000 programvaruingenjörer varje år, och fyra av tio programmerare arbetade i USA. År 1998 skickade Indian Institute of Technology 30 procent av sina studenter till USA. År 2001 uppskattade FN att Indien förlorade 2 miljarder dollar per år på grund av kompetensflykt, en förödande förlust för ett land där 40 procent av den vuxna befolkningen är analfabeter.
USA
USA lockar till sig fler utrikes födda yrkesverksamma än något annat land i världen. Amerikanska högskolor och universitet har traditionellt rekryterat utländska studenter i hopp om att de ska återvända för att göra betydande insatser i sina hemländer. Högre utbildning har dock varit ett viktigt sätt för amerikanska företag att rekrytera sådan arbetskraft. Faktum är att mindre än hälften av de utländska doktorander och postdoktorander som studerar i USA återvänder till sina hemländer efter examen. Undersökningar visade att 88 procent av de som disputerade inom vetenskap och teknik 1990-1991 fortfarande var bosatta i USA fem år senare, vilket gör att hemländerna har brist på medicin och teknik. Sedan början av 1990-talet har cirka 900 000 kvalificerade arbetstagare emigrerat från Indien, Kina och Ryssland inom ramen för programmet för tillfälliga viseringar, och endast ett fåtal länder har lyckats locka hem sina begåvade, välutbildade ungdomar.
Reverse Brain Drain
I början av det tjugoförsta århundradet började USA förlora forskare och ingenjörer till Asien och ställdes inför en ”omvänd kunskapsflykt”, där personer lagligt reser in i landet för att arbeta eller studera men, på grund av en begränsad viseringskvot och många förseningar i handläggningen, återvänder till sina hemländer för att arbeta för globala konkurrenter till USA. Under den globala recessionen som inleddes 2008 har dessa yrkesverksamma återvänt till länder som Indien och Kina, vars ekonomier blomstrar, för att tillämpa sina kunskaper och erfarenheter som de fått när de bott i USA. Dessa länder har lärt sig att den bästa metoden för att attrahera och behålla yrkesverksamma är att förbättra arbetsvillkoren och möjligheterna till karriärutveckling.
En omvänd kompetensflykt kan få allvarliga konsekvenser för USA. År 2006 angavs utländska medborgare som uppfinnare eller meduppfinnare i 25,6 procent av alla patentansökningar i USA, vilket är en ökning med 18 procent från 1998. Förlusten av sådana innovationer inom medicin och teknik kan bli förödande om inte invandringspolitiken för kvalificerad arbetskraft förbättras. Årligen konkurrerar mer än en miljon kvalificerade invandrare om endast cirka 120 000 visum som tilldelas av Förenta staterna, vilket ger bränsle åt den omvända kompetensflykten.
Fördjupad läsning
- Beine, Michel, Frédéric Docquier och Hillel Rapoport. ”Brain Drain and Economic Growth” (hjärnflykt och ekonomisk tillväxt): Theory and Evidence”. Journal of Development Economics 64 (februari 2001): 275-289. Med hjälp av en kvantitativ analys av data tar författarna upp migrationens inverkan på bildandet av humankapital i små utvecklingsländer. De drar slutsatsen att migration främjar en högre utbildningsnivå, men på grund av de ekonomiska begränsningarna i hemlandet kommer dessa invandrare inte att ha något incitament att återvända hem.
- Cervantes, Mario och Dominique Guellec. ”The Brain Drain: Gamla myter, nya realiteter”. OECD Observer no. 230 (januari 2002): 40-41. Tar upp hur ursprungsländerna hanterar fenomenet brain drain genom att utveckla regeringspolitik för att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare eller forskare.
- Cordis Corporation. ”Should We Plug the Brain Drain? För- och nackdelar med forskarrörlighet”. Times Higher Education Supplement, 20 juli 2006, 1-2. Sammanfattning av en diskussion mellan paneldeltagare vid Euroscience Open Forum som hölls i München, Tyskland, där kostnaderna och fördelarna med kompetensflykt inom vetenskap, informationsteknik och näringsliv debatterades.
- Miyagiwa, Kaz. ”Scale Economies in Education and the Brain Drain Problem”. International Economic Review 32 (augusti 1991): 743-759. Argumenterar att kompetensflykt är mer skadlig för yrkesverksamma som har färdigheter på mellannivå, oavsett om denna klass väljer att emigrera eller stanna kvar i sina hemländer.
- Solimano, Andrés. Globalisering av talanger och humankapital: Konsekvenser för utvecklingsländerna. Santiago, Chile: CEPAL, 2002. Solimano ger fakta, tendenser och empiriska bevis för att utvandring av humankapital ofta beror på ursprungslandet. Fattiga länder och ekonomier drabbas hårdast av utvandring av högkvalificerade forskare eller entreprenörer. Författaren föreslår också hur regeringar kan utveckla politiska initiativ för att hejda utflödet av talanger från dessa länder.
- Wadhwa, Vivek. ”The Reverse Brain Drain”. BusinessWeek Online, 22 augusti 2007, 22. I denna ledare antar författaren att en dålig invandringspolitik, låga visumkvoter och många förseningar i denna process driver begåvade utlänningar bort från USA till globala konkurrenter.
- Webber, Alan M. ”Reverse Brain Drain Threatens U.S. Economy”. USA Today, 23 februari 2004, s. 13A. Författaren hävdar att begränsningar för begåvade utländska forskare som migrerar till USA och outsourcing av jobb som tidigare innehades av högutbildade amerikaner utomlands har allvarliga konsekvenser för den amerikanska ekonomin.
Se även: Afrikanska invandrare; Argentinska invandrare; Australiska och nyzeeländska invandrare; Ekonomiska konsekvenser av invandring; Ekonomiska möjligheter; Utbildning; Emigration; Globalisering; Högre utbildning; Återvandring; Vetenskap.