Kärnan i Buddhas lära kan sammanfattas i de fyra ädla sanningarna, och inom dem finns en värdefull och praktisk vägledning som syftar till att få slut på lidandet: den åttafaldiga vägen.

Den ädla åttafaldiga vägen (kallad Hasshodo på japanska) är det ”recept” som Buddha formulerade för oss så att alla kännande varelser (som du och jag) kan befria sig från sitt lidande (Dukkha) som orsakas av deras vanföreställningar, önskningar och fasthållanden.

Läran om den åttafaldiga vägen dök först upp i Buddhas första predikan om de fyra ädla sanningarna, som han höll efter sitt uppvaknande där han i detalj beskrev för sina anhängare den praktiska och tydliga vägen till Nirvana.

Dessa åtta vägar är indelade i tre huvudkategorier och består av:

1. Visdom: Rätt förståelse och rätt tänkande,
2. Uppförande (eller moral):
3. Disciplin (eller meditation): Rätt tal, rätt liv och rätt handling:

Dessa övningar är avsedda att hjälpa oss att gå bortom vårt betingade sinne som grumlar eller döljer vår sanna natur, vår Buddha-natur.

Den åttafaldiga vägen avbildas ofta i buddhistisk symbolik som ett hjul med åtta tvärstycken som kallas Dharmahjulet, där varje stycke representerar en undervisning.

Det är viktigt att notera att dessa åtta Buddhas läror inte behöver följas i någon särskild ordning eller sekvens. De är inte en lista över successiva steg utan en förklaring av de åtta väsentliga praktikerna för en buddhistisk anhängare. Varje väg stödjer de andra vägarna, och därför bör man se dem som sammanlänkade.

Vad betyder ”rätt”?

Den åttafaldiga vägen är fylld av fraser där ordet ”rätt” används, men det är viktigt att ha en korrekt förståelse av det. Termen ”rätt” ska inte ses som en synonym till gott (som i gott mot ont), den har ingen moralisk betydelse.

Istället är ”rätt” karakteristiskt för handlingar, ord eller tankar som genererar lycka, inre frid för oss själva och andra och driver oss bort från lidande.

Vägen till lidandets upphörande

Den följande beskrivningen av den åttafaldiga vägen kommer att hjälpa dig att förstå vägen till lidandets upphörande på rätt sätt genom att undersöka dess åtta faktorer och deras beståndsdelar för att fastställa exakt vad de innebär.

Det rätta synsättet

Hälsosom ibland kallas för rätt perspektiv, rätt utblick eller rätt förståelse, brukar det rätta synsättet betraktas som den viktigaste av de åtta vägarna eftersom det påverkar vår förståelse av Dharma och de sju andra vägarna.

Det rätta synsättet är i huvudsak att ha en korrekt eller korrekt förståelse av livet (i motsats till okunniga synsätt) så som det beskrivs utifrån perspektivet av systemet med Karma och Samsara, återfödelsens kretslopp. Buddha förklarade att våra handlingar, ord och tankar har konsekvenser och att de kommer att generera återverkningar efter döden. Ur buddhistisk synvinkel är döden inte slutet.

Det rätta synsättet påminner oss dessutom om att korrekt förstå sanningen Dukkha som berättar att lidandet skapas av vårt fasthållande till önskan att ha (begär), vårt fasthållande till önskan att inte ha (motvilja) och vårt fasthållande till vanföreställningar eller okunniga åsikter.

En annan aspekt av det rätta synsättet är vikten av att förstå världens förgängliga natur genom sanningarna om obeständighet och icke-självsdoktriner om verkligheten.

Slutligt kan vi säga att den rätta synen är att faktiskt se saker och ting som de verkligen är, utan illusioner, förvirring och kognitiva förvrängningar

Sammanfattning av den rätta synen

• Förstå lagarna om karma & Samsara (återfödelse),
• Undervik att skapa lidande genom att släppa fasthållandet,
• Förstå alltings förgänglighet och läran om icke-självet.
• Försök att se över illusioner, mental förvirring och kognitiva förvrängningar.

Den rätta tanken

Den rätta tanken är den andra utövningen av den åttafaldiga vägen. Även känd som Rätt intention, den rätta tanken direkt relaterad från Rätt syn eftersom våra tankar och intentioner uppstår från vår uppfattning av verkligheten. Förstår du sambandet här?

Med den rätta tanken instruerade Buddha oss om att våra tankar (liksom våra handlingar och våra ord) ständigt genererar karma. Därför är det ganska uppenbart varför det är avgörande att följa den rätta tankens eller den rätta intentionens väg för att undvika framtida lidande, oavsett om det är i det här livet eller i nästa.

Våra tankar är mycket kraftfulla och de påverkar direkt våra mentala tillstånd (som lycka eller sorg), vilket i sin tur oundvikligen påverkar våra handlingar. Att ha den rätta tanken leder till eliminering av skadliga tankar (för oss själva såväl som för andra) och uppmuntrar oss på ett naturligt sätt till utveckling av hälsosamma sinnestillstånd såsom medkänsla, vänlighet, icke-anknytning.

Om vår verklighetsuppfattning är deformerad och förvrängd genom dimman av mentala kategorier, begrepp, antaganden och bedömningar, kommer vi att hamna i en del felaktiga och skadliga tankar.

Och även om detta kan betyda flera olika saker, är den rätta synen på sin renaste nivå, förmågan att vända sig bort från den onda cirkeln av begär och åtrå genom att engagera sig i ett liv som präglas av personlig utveckling och etiskt uppförande. Enligt Buddha är detta sinnestillstånd roten till lycka.

Sammanfattning av den rätta tanken

• Tankar, handlingar och ord genererar ständigt Karma.
• Våra tankar och avsikter uppstår ur vår uppfattning av verkligheten.
• Om vår verklighetsuppfattning är deformerad och förvrängd kommer vi att sluta generera skadliga tankar.
• Följs det rätta tankesättet kan vi framtida lidande som vår Karma för med sig.
• Eliminering av skadliga tankar utvecklar hälsosamma sinnestillstånd, såsom medkänsla, vänlighet, icke-anknytning.
• I slutändan är den rätta tanken att vända sig bort från begär och fasthållande.

Det rätta talet

Det rätta talet är den tredje läran i den åttafaldiga vägen, och är i själva verket ganska lätt att förstå eftersom den är mindre abstrakt än de andra vägarna, och har att göra med den direkta tillämpningen av de rätta tankarna i verbal kommunikation.

I buddhismen är det rätta talet mer djupgående än att bara undvika skvaller och lögner, det innebär verkligen att använda talets makt för att gynna andra, och inte bara för att gynna oss själva. När vi har hälsosamma tankar, tankar som grundar sig på vänlighet och medkänsla, kommer vi oundvikligen att uttala ord som hjälper, helar och stöder andra.

Tot ofta använder vi talet lättvindigt och utan större eftertanke, utan att vara uppmärksamma på den inverkan som våra ord kan ha på andra. Att vara uppmärksam på vårt tal är också en del av denna väg.

Generellt sett finns det fyra typer av tal att undvika:

1. Att undvika falskt tal, särskilt att inte berätta avsiktliga lögner och att inte tala bedrägligt,
2. Att undvika förtal och att inte använda ord illvilligt mot andra,
3. Att undvika hårda ord som förolämpar eller sårar andra, och
4. Att undvika tanklöst tomgångssnack som saknar syfte eller djup.

Många människor utövar mycket liten kontroll över sin mun, att kontrollera de ord som kommer ut på munnen är mycket svårt. Faktum är att ingenting är svårare än att kontrollera sin mun.

Att bemästra den vilda munnen, att avstå från vanan att säga vad som helst som kommer i åtanke när man är sårad eller arg är en väsentlig del av det rätta talet.

Göm aldrig talets makt, det har förmågan att tillfoga mycket lidande och till och med att förstöra liv. Negativa eller hårda ord kan få människor som tar emot dem att förlora sin känsla av värde och kan föra in alla typer av osäkerhet och underlägsenhet i deras liv.

Det rätta talet bör utövas med ärlighet och uppriktighet, med de rätta tankarna i hjärtat.

Låt oss använda talet för att läka, inte för att såra.

Sammanfattning av det rätta talet

• Tal har förmågan att tillfoga mycket lidande och till och med förstöra liv.
• Skicklighet och medkänsla leder till hjälpsamma, helande och stödjande ord till andra.
• Undervik falskt och förtalande tal.
• Undvik hårda ord som förolämpar eller sårar andra, undvik tanklöst prat.

Den rätta handlingen

Samman med rätt levnadssätt och rätt tal är den rätta handlingen en del av den etiska delen av vägen.

Det är den del av Buddhas läror som uppmuntrar oss att kultivera hälsosamma handlingar genom vårt dagliga liv och se till att dessa handlingar inte medför skada för oss själva och andra.

Den Rätta Handlingen motiveras av vänlighet, generositet, tålamod, tolerans och en livlig önskan att hjälpa andra och bevara livet. Som ett resultat renar dessa positiva handlingar vår karma och har därför ett direkt inflytande på detta liv eller nästa.

Kärnan i den rätta handlingen är Mindfulness, den totala medvetenheten om allt som händer inom och utanför en själv. Det är att vara medveten om den oändliga följd av närvarande ögonblick som sker i ens kropp, sinne och medvetande och i omvärlden. Den rätta Mindfulness är inte bara att hela tiden vara medveten om dessa saker, utan också att undvika att fästa sig vid dem.

Traditionellt sett delade Buddha upp den rätta handlingen i tre beståndsdelar: undvik att döda, undvik att stjäla och undvik att missbruka sex.

1- Undvik att döda
Den första beståndsdelen i den rätta handlingen innebär att respektera livet. I alla kulturer betraktas dödande som en av de värsta handlingarna eftersom det går emot naturen att frivilligt ta livet av en kännande varelse.

Då vi är uppmärksamma eller medvetna om det lidande som produceras av livets förstörelse, strävar vi efter att skydda alla levande varelser och denna planet som upprätthåller livet. Denna vänlighet och medkänsla gäller alla levande varelsers välbefinnande, inte bara människors. Det handlar också om att skydda miljön och vår moder jord.

Då hjärtat i buddhismen är medkänsla innebär det att vi bör värdesätta andra. Om du verkligen värdesätter andra varelser, om du värdesätter deras välbefinnande och är bekymrad över deras lidande, är det bara naturligt att du undviker att äta kött och fisk. Vi har andra sätt att överleva än att döda och orsaka lidande för andra varelser.

2- Undvik att stjäla
Den andra beståndsdelen i den rätta handlingen är att undvika att stjäla. En mer korrekt översättning av de gamla buddhistiska texterna skulle vara ”att avstå från att ta det som inte är givet”.

I den buddhistiska traditionen avser undvika att stjäla inte bara att man tillägnar sig något som tillhör någon utan att få dennes samtycke, utan även att man skaffar sig saker genom list, bluff eller bedrägeri – något som tyvärr är alltför vanligt på nätet.

Utvik stöld, ur ett buddhistiskt perspektiv, går bortom lagen. Det finns typer av stölder som inte nödvändigtvis omfattas av lagen men som är moraliskt felaktiga. Dessa till bör också undvikas.

Avstå från att stjäla är också att respektera andras egendom och att hindra andra från att berika sig med medel som orsakar lidande för andra varelser.

Det är viktigt att förstå sinnestillståndet bakom att stjäla. Om någon är villig att stjäla för att få vad han eller hon vill ha är den personen uppenbarligen nedsänkt i grepp och fasthållande.

3- Undvik att missbruka sex
Det tredje elementet i den rätta handlingen översätts oftast med ”Ge inte efter för sexuell misskötsel” eller ”Missbruka inte sex.”

För munkar innebär att undvika sensuell misskötsel strikt celibat, med undantag för Japan, där Japans regering 1872 förklarade att buddhistiska munkar ska vara fria att gifta sig om de vill det.

För lekmän kan det dock vara lite utmanande att undvika sexuellt olämpligt beteende eftersom vi lever i en tid av sexuell frihet där sexualitet finns överallt.

Från ett buddhistiskt perspektiv kan olämpligt sexuellt beteende beskrivas som att skada någon med en sexuell handling. Detta inkluderar självklart våldtäkt, att tvinga någon att ha sex när de inte vill och att ha sex med ett minderårigt barn. Det innefattar också att undvika sexuella relationer med någon som är gift samt att hänge sig åt promiskuitet.

Buddhan lärde oss att vi måste vara vaksamma när det gäller sexualitet genom att minska fasthållandets grepp, vilket hjälper oss att vara mindre distraherade när det gäller att uppnå upplysning.

Att vara överdrivet fasthållen vid sexualitet kommer oundvikligen att leda till lidande, inte bara för oss själva utan också för andra. Dessutom kommer det att generera skadliga frön av karma som kommer att manifesteras i detta liv eller nästa.

Sammanfattning av den rätta handlingen

• Underlåts att döda och orsaka lidande för andra varelser.
• Sträva efter att skydda alla levande varelser, inklusive vår planet.
• Underhåll dig från att stjäla eller ta det som inte är givet.
• Underhåll dig från att vara överdrivet fäst vid sex, ge dig inte hän åt promiskuitet.
• Underhåll dig från att våldta eller tvinga någon att ha sex med dig.
• Har inte sex med en minderårig person eller med någon som är gift.

Det rätta levebrödet

Då Buddha fastställde denna riktlinje uppmuntrade han lekmännen att förtjäna sitt uppehälle på ett rättfärdigt sätt, utan att tillgripa olagliga, dåliga eller förrädiska förrädiska aktiviteter.

Då praktiskt taget varje vuxen persons liv innefattar en ekonomisk dimension måste arbete och affärer granskas ur en buddhistisk synvinkel. De flesta av oss tillbringar en så betydande del av vår tid på arbetet att det är viktigt att bedöma hur det påverkar våra hjärtan och våra sinnen.

I dagens komplexa samhällen, vad innebär egentligen rätt försörjning?

I Zen ser vi arbete, ekonomisk trygghet och välstånd som möjligheter för lekmän att utöva Dharma. Rätt och lämplig ekonomisk verksamhet för lekmän bör baseras på yrken som inte orsakar onödig skada eller exploatering av andra människor, djur eller miljön

Till exempel bör man undvika att arbeta för ett företag som säljer varor som är tillverkade genom att exploatera barn, misshandla arbetare eller på ett sätt som skadar miljön.

Buddhan uppmuntrade människor att ägna sig åt ekonomisk verksamhet och att försörja sig på ett sätt som främjar medkänsla, vänlighet och som är etiskt rätt. Han rådde också lekmän att inte arbeta med handel med vapen eller berusningsmedel.

Om vi tar den här läran vidare kan vi se att när en person inte har ett arbete och inte kan försörja sin familj är det också ett sätt att orsaka skada och lidande. Orapporterad anställning, ”arbete under bordet” eller ”utanför bokföringen” är likaså sätt att skapa lidande – denna gång för samhället – eftersom kollektivet inte kan dra nytta av ditt ekonomiska deltagande.

Sammanfattning av det rätta levebrödet

• Näringen av vårt arbete påverkar våra hjärtan och våra sinnen.
• Undervik att tillgripa olagliga, dåliga eller skändliga förrädiska aktiviteter.
• Underkasta yrken som orsakar skada eller utnyttjar andra människor, djur eller miljön.
• Skapa dig ett levebröd på ett sätt som främjar medkänsla, vänlighet och som är etiskt riktigt.
• Arbeta på lagliga sätt så att samhället som helhet kan dra nytta av ditt deltagande.

Den rätta ansträngningen

Den rätta ansträngningen, ibland kallad rätt flit, är den sjätte delen av den åttafaldiga vägen inom buddhismen. Den rätta ansträngningen är först och främst att inse att du – och ingen annan än du – är ansvarig för ditt eget Uppvaknande.

Buddhan klargjorde att ingen kan göra ansträngningar åt dig, inte Gud, inte en mästare, utan du, du måste göra det själv. Detta är en mycket viktig lära.

I buddhismen innebär den rätta ansträngningen att man undviker och övervinner skadliga tendenser och egenskaper, och att man kultiverar attityder som stödjer utvecklingen av icke-anknytning, medkänsla och inre frid.

Traditionellt sett är den rätta ansträngningen i grund och botten förverkligandet av hälsosamma (gynnsamma) egenskaper och befrielsen från ohälsosamma (skadliga) egenskaper. Buddha identifierade fyra typer av ansträngningar, även kallade de fyra stora ansträngningarna: ansträngningen att undvika, övervinna, utveckla och upprätthålla.

1. Ansträngningen att undvika att skadliga egenskaper (girighet, ilska, okunnighet etc.) uppstår.
2. Ansträngningen att övervinna skadliga egenskaper som redan har uppstått.
3. Ansträngningen att utveckla fördelaktiga egenskaper (generositet, medkänsla, visdom etc.) som ännu inte har uppstått.
4. Ansträngningen att bibehålla fördelaktiga egenskaper som redan har uppstått.

Vi måste göra flitiga ansträngningar för att utveckla oss själva och växa andligt, för att släppa våra fasthållanden och vår mentala betingning. Vi måste göra ihärdiga, kontinuerliga ansträngningar för att bli av med vårt lidande och nå inre frid och lycka.

Som Dogen Zenji med rätta sade: ”Vi måste öva på allvar som om vi försökte släcka en eld som omsluter våra huvuden”. Inom zen uppnås detta genom att helt enkelt släppa kroppen och sinnet.

Självkultivering, att bli en bättre människa, är inte lätt, men det är inte omöjligt att åstadkomma. Buddha själv och hans lärjungar är det levande beviset på att uppgiften inte är utom räckhåll för oss. De bekräftade för oss att alla som helhjärtat följer den åttafaldiga vägen kan uppnå samma mål och uppleva Satori eller Upplysning

Sammanfattning av den rätta ansträngningen

• Inse att det är du och ingen annan som är ansvarig för ditt eget Uppvaknande
• Gör ständiga ansträngningar för att utveckla dig själv och växa andligt.
• Stoppa skadliga egenskaper från att uppstå och gör en ansträngning för att undertrycka dem som gjorde det.
• Kultivera fördelaktiga egenskaper och gör en ansträngning för att bibehålla dessa egenskaper.

Den rätta mindfulness

Den rätta mindfulness är kärnan i Buddhas undervisning och kärnan i zenpraktiken. Mindfulness representerar vår förmåga att medvetet vara i det nuvarande ögonblicket, här och nu.

Med hjälp av Mindfulness föreslog Buddha att vi ska bli medvetna om våra mentala förmågor och känslor samtidigt som vi inte fäster oss vid världsliga önskningar och andra distraktioner. Genom att vara medveten om de fyra områdena, nämligen kropp, känslor, sinne och fenomen, får vi en djup kontakt inte bara med oss själva utan med själva livet.

Den rätta Mindfulness gör det också möjligt för oss att se verkligheten som den är, utan att vara en slav av ilska, girighet, begär och okunnighet. På så sätt blir vi distanserade och noggranna observatörer av vad som händer, och vi ser klart och djupt.

Rätt mindfulness innebär också att erkänna och befria oss från mentala vanor och processer som upprätthåller illusionen om ett separat jag. Detta innefattar att överge den mentala fixeringen att bedöma allting utifrån om vi tycker om det eller inte.

Mindfulness kommer med tiden, övning och leder till utveckling av vissa sinnestillstånd, där man uppnår en viss nivå av att släppa taget om sina impulser, tankar och önskningar. Individen tillämpar inte någon form av återhållsamhet eller kontroll över sina ohälsosamma mentala processer; de försvinner helt enkelt av sig själva.

Buddhan erkände att andning är det mest grundläggande sättet att föra sinnet tillbaka till det nuvarande ögonblicket och att kultivera och manifestera Mindfulness’ dygder.

Sammanfattning av den rätta Mindfulness

• Mindfulness är kärnan i buddhismen.
• Då vi är medvetna om kropp, känslor, sinne och fenomen, ansluter vi oss till oss själva och till själva livet.
• Mindfulness hindrar oss från att vara slavar under ilska, girighet, begär och okunnighet.
• Mindful breathing är ett utmärkt sätt att utveckla Mindfulness kvaliteter.

Den rätta koncentrationen

Den sista och avslutande vägen i den åttafaldiga vägen är den rätta koncentrationen. Det ursprungliga sanskritordet som användes var samadhi, och det översätts ofta till engelska med koncentration.

Samadhi är en särskild typ av enpunktskoncentration riktad mot en själv. Den innebär att man håller sin uppmärksamhet stadigt – under en längre tid – på en enda sak som till exempel hållningen eller andningen.

Den rätta koncentrationen är att tillämpa koncentrationen för att förbättra oss själva, genom att praktisera buddhistiska meditationer som Vipassana eller Zazen eller zenmeditation.

I Theravada används meditation som en teknik för att föra sinnet till Upplysning. I Mahayana används inte meditationen som ett verktyg; själva utövandet är upplysning, – det är inte ett medel för att nå ett mål, det är själva målet.

Det är viktigt att förstå att buddhism utan meditation inte är buddhism. Buddha upplevde trots allt Nirvana under Bodhiträdet medan han praktiserade meditation.

Sammanfattning av den rätta koncentrationen

• Koncentration är enpunktsanda Mindfulness riktad mot sig själv.
• I sin sannaste form är det utövandet av buddhistisk meditation.
• Och utan meditation finns det ingen buddhism.

Slutsats

Som du kan se är Buddhas åttafaldiga väg en serie praktiska, jordnära instruktioner som är inriktade på att uppnå lidandets slut och nå Nirvana eller upplysning.

Dessa åtta komponenter i vägen till befrielse var i huvudsak hela Buddhas undervisning, som han ägnade sig åt till slutet av sitt liv.

Som nästan en tidig psykolog lärde Buddha ut Stigen på olika sätt till olika människor så att var och en kunde förstå hans undervisning i enlighet med sin personliga utvecklingsnivå.

En sak är säker, Buddhas läror om den åttafaldiga vägen är lika relevanta för oss idag som de var för två och ett halvt årtusende sedan, när han gav dem för första gången.