Erin Martin, APRN, CNP

Att vara med ett barn som får ett feberanfall kan vara en extremt skrämmande upplevelse för en förälder. Ju mer du vet om detta relativt vanliga barndomstillfälle, desto bättre kan du reagera om och när det inträffar och desto mindre skrämmande kommer det att verka.

Vad är ett febrilt anfall?

Ett febrilt anfall är ett krampanfall som inträffar hos ett barn som är mellan 6 månader och 6 år gammalt och som har en kroppstemperatur som är högre än 100,4 grader. Barn mellan 12 och 18 månader är vanligast drabbade. Ungefär 2 till 4 procent av barn yngre än 5 år drabbas av ett febrilt anfall. De inträffar vanligen under den första sjukdomsdagen och är ibland den första indikationen på att barnet är sjukt.

Febrilkramper kan vara ”enkla” eller ”komplexa”.

Under en enkel febrilkramp förlorar barnet medvetandet och har vanligen rytmiska ryckningar eller konvulsioner i armar och ben; ibland kan de bara kännas stela. Dessa är vanligtvis 1-2 minuter långa men kan pågå i upp till 15 minuter. Efteråt kan barnet gråta, vara förvirrat eller sömnigt.

Komplexa feberanfall är mindre vanliga. Liksom enkla feberkramper innebär dessa medvetandeförlust och ryckningar i armar och ben, men kan pågå längre än 15 minuter. Barn har ofta tillfällig, betydande svaghet i armar och ben efter krampanfallet.

Är feberkramper farliga?

Febrilkramper orsakar inga hjärnskador och har ingen negativ inverkan på barnets utveckling eller intelligens. Det är inte heller en indikator på att ett barn har epilepsi.

Vad är orsakerna?

Virala infektioner som förkylning (eller ”övre luftvägsinfektion”) eller bakterieinfektioner, till exempel urinvägsinfektion eller öroninfektion, kan orsaka feber och det kan leda till ett febrilt anfall.

Det finns familjära tendenser till febrila anfall. Om ett barns förälder eller syskon hade ett feberkramp när de var små är det mer sannolikt att barnet får ett feberkramp än ett barn vars nära släktingar aldrig har haft ett.

Vad ska jag göra om mitt barn får ett feberkramp?

Vuxna kan hjälpa ett barn att ta sig igenom ett feberanfall på ett säkert sätt. Flytta först barnet till ett mjukt underlag, t.ex. ett mattgolv, och lägg det om möjligt på sidan (tänk på att stödja det bakifrån med kuddar). Håll inte fast barnet och försök inte att ”stoppa” kramperna. Stoppa inte något i barnets mun. Notera när kramperna börjar och slutar. Gör en mental anteckning om hur rörelserna ser ut. Denna information kommer att vara till hjälp för ditt barns vårdgivare.

VIKTIGT: Om krampanfallet varar längre än fem minuter, barnet verkar ha blå läppar eller har slutat andas, ring 911 eller ditt lokala nödnummer.

Efter krampanfallet, vad ska jag göra?

Om barnet är upprört, trösta det och ta barnets temperatur. Ge en feber- eller smärtlindrande medicin som t.ex. paracetamol eller ibuprofen, särskilt om han eller hon verkar obekväm. Ring därefter till din primärvårdsläkare för att få råd. I vissa fall kommer din primärvårdsläkare eller sjuksköterska gärna att ta emot ditt barn på kliniken, andra gånger kan de rekommendera att du söker vård på en akutmottagning för barn. Om du har ringt till en jourtelefon kommer de att ge dig råd om hur du ska söka vård på ett säkert sätt: med bil eller i ambulans.

Vad kan vi förvänta oss av vår vårdgivare?

I allmänhet behöver ett fullt vaccinerat barn som är äldre än 12 månader och som drabbas av ett enkelt febrilt anfall av engångskaraktär ofta inte kräva blodundersökningar, bildbehandling eller en formell anfallsutvärdering av en neurolog. Barn som är yngre än 12 månader eller de som är undervaccinerade behöver ibland blodprover, röntgenbilder eller andra laboratorietester för att fastställa vilken typ av sjukdom som orsakade anfallet och utesluta farliga infektioner som bakteriell hjärnhinneinflammation. Din vårdgivare kommer inte rutinmässigt att skriva ut läkemedel mot kramper, eftersom de potentiella biverkningarna av dessa starka mediciner överväger fördelarna. De flesta barn behöver inte övernatta på sjukhus.

Vad kan jag göra när jag kommer hem?

Omkring 30 procent av de barn som har haft ett feberanfall kommer att få ett nytt inom 1-2 år, men de kommer inte att få ett varje gång de har feber. Du ska fortsätta att använda mediciner för att behandla ditt barns feber som du normalt skulle göra och enligt anvisningar från din vårdgivare. Det rekommenderas dock inte att föräldrarna ger febernedsättande läkemedel till ett barn som inte har feber eftersom det inte verkar minska risken för ett framtida feberanfall.

Erin Martin, APRN, CNP, är sjuksköterska på akutmottagningen vid Children’s Minnesota.