.css-s62e6d{image-rendering:-webkit-optimize-contrast;height:auto;width:auto;max-height:100%;max-width:100%;}.css-7ik76r{height:auto;width:120%;max-width:100vw;}

, Author

Varje vecka producerar The Daily’s Science & Tech-sektion en sammanställning av den mest spännande och inflytelserika forskningen som sker på campus eller på annat sätt är relaterad till Stanford. Här är vår sammanfattning för veckan 21 juni – 27 juni.

Psykologisk forskning och ras

En analys av psykologisk forskning visade att artiklar som publiceras i topptidskrifter inom psykologi sällan fokuserar på ras. När artiklarna diskuterar ras är de oftast författade och redigerade av vita forskare, visar en studie som publicerades den 24 juni i ”Perspectives on Psychological Science”.

”Psykologer förväntas känna till rasistiska fördomar och hur man förhindrar att rasistiska fördomar stratifierar världen”, säger Steven Roberts, biträdande professor i psykologi, till Stanford News. ”Men om vi, de så kallade experterna, har ett problem, då har samhället verkligen ett problem.”

Forskarna analyserade över 26 000 artiklar som publicerades i ledande psykologijournaler mellan 1974 och 2018 för att undersöka rasrepresentationen bland författare och redaktörer.

Fyndet tyder på att av de 60 chefredaktörerna under fyra decennier var 83 % av redaktörerna vita, medan 5 % var färgade personer. Forskarna kunde inte identifiera ras för 12 % av redaktörerna.

Roberts team fann också att bland författare som publicerar forskning om ras var 63 % av förstaförfattarna vita, medan 23 % var färgade. De återstående 14 % av förstaförfattarna kunde inte identifieras med avseende på ras.

”Vår disciplin förväntas veta hur rasism fungerar. Om vi ska utrota rasismen från vårt samhälle måste vi utrota den från vår vetenskap”, sade Roberts till Stanford News. ”Vi måste införa antirasistiska system.”

”Jag ser den här artikeln som en hyllning till alla de fantastiska färgade psykologer som i årtionden har navigerat i ett orättvist system”, tillade han. ”Förhoppningsvis kommer den här artikeln att inspirera till den förändring som behövs för att alla ska kunna få sina perspektiv delade.”

Ny skapad litiumbaserad elektrolyt ökar prestandan i batterier

En ny litiumbaserad elektrolyt som skapats av forskare kan öka prestandan i uppladdningsbara batterier, rapporteras i en studie som publicerades den 22 juni i ”Nature Energy”.

”De flesta elbilar drivs av litiumjonbatterier, som snabbt närmar sig sin teoretiska gräns för energitäthet”, säger Yi Cui, professor i materialvetenskap och teknik, till Stanford News. ”Vår studie fokuserade på litiummetallbatterier, som är lättare än litiumjonbatterier och potentiellt kan leverera mer energi per viktenhet och volym.”

Litiummetallbatteriet står i kontrast till det traditionella litiumjonbatteriet eftersom det förstnämnda ersätter en grafitanod med litiummetall. Litiummetallbatterier kan rymma nästan dubbelt så mycket elektricitet per kilo jämfört med litiumjonbatterier.

Forskarna skapade också en ny elektrolytlösning som används i litiummetallbatteriet och som tillför fluoratomer för att öka lösningens stabilitet. Resultaten tyder på att det nyskapade litiummetallbatteriet behöll 90 procent av sin ursprungliga laddning efter 420 laddningscykler. Normalt slutar litiummetallbatterier att fungera efter ungefär 30 laddningscykler.

”Vår studie ger i princip en designprincip som människor kan tillämpa för att ta fram bättre elektrolyter”, säger Zhenan Bao, professor i kemiteknik, till Stanford News. ”Vi visade bara ett exempel, men det finns många andra möjligheter.”

Previously uniscovered cell type involved with skin cancer progression

En ny undergrupp av cancerceller som kallas tumörspecifika keratinocyter (TSKs) är ansvariga för att göra det möjligt för hudtumörer att metastasera och kringgå kroppens immunsystem, enligt en studie som publicerades den 23 juni i ”Cell”.

”Dessa celler samordnar hela cancerprocessen”, säger Paul Khavari, professor och ordförande i dermatologi, till Stanford Medicine News. ”De är mycket rörliga och mycket invasiva, och de samlas vid tumörens kanter för att leda attacken in i den omgivande vävnaden. Men fram till nu visste vi inte ens att de existerade.”

Fyndet tyder på att TSK:er i hudcancerprover lokaliserades vid hudtumörens växande kanter. De uttryckte också signaler som rekryterar andra celltyper till cancerområdet, vilket hindrar kroppen från att bekämpa cancern.

”Cancer omformar verkligen immunsystemet för att stänga av det”, säger Khavari till Stanford Medicine News. ”Vår studie visar att TSKs rekryterar Tregs, som bildar en barriär mellan tumören och den omgivande vävnaden och skapar en immunsupprimerad miljö.”

”Det börjar bli uppenbart att framgångsrika cancerterapier inte bara måste angripa tumörcellerna, utan också hitta ett sätt att aktivera immunförsvaret och få det att sluta tolerera cancern”, tillade han.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.