Jag gillar verkligen svenska tvillingar eftersom man kan göra nästan vad som helst med dem. Swedish Twin Registry (STR) grundades 1960 i Stockholm och är världens största databas över tvillingar och multipletter. Den innehåller uppgifter om praktiskt taget alla tvillingar som är födda i Sverige sedan 1886. I dag har forskarna tillgång till uppgifter om cirka 194 000 tvillingar. De viktigaste uppgifterna om dessa tvillingar är naturligtvis om de är enäggstvillingar (enäggstvillingar) eller tvåäggstvillingar (tvåäggstvillingar). Enäggstvillingar har identisk genkod, medan tvåäggstvillingar inte är mer lika varandra än vanliga syskon. Ändå växer tvillingar oftast upp i samma hushåll vid samma tidpunkt, dvs. de delar samma miljö. Genom att jämföra fysiologiska egenskaper eller beteenden hos enäggstvillingar och tvåäggstvillingar kan medicinska forskare uppskatta vilken inverkan generna har på en människa. På så sätt är det möjligt att fastställa arvbarheten för sjukdomar som cancer eller schizofreni, men även psykiska sjukdomar och benägenhet att ta droger osv.

Tack vare svenska tvillingar och tvillingar i andra länder har vi nu en mycket bättre förståelse för alla typer av sjukdomar samt hur personlighetsdrag och personliga färdigheter bildas och vilken inverkan utbildning har på en människa. Eftersom STR är den största i sitt slag i världen har den också det största antalet av en mycket eftertraktad typ av tvillingar: Enäggstvillingar som uppfostrats åtskilda. Ibland ges tvillingar till adoption och i vissa sällsynta fall separeras enäggstvillingar vid födseln och adopteras av olika föräldrar. Numera är denna praxis i stort sett avskaffad för barnets skull, men tidigare har detta inträffat då och då. Även om det är svårt för barnen är detta en riktig guldgruva för forskarna, eftersom enäggstvillingar som separerades när de föddes och växte upp i olika miljöer har en identisk genkod som utsätts för mycket olika miljöer. Med dessa tvillingar som vuxit upp åtskilda kan man identifiera vilken inverkan en gemensam miljö har på en person jämfört med den inverkan som de unika livserfarenheterna har. Genom att undersöka dessa personer kan man alltså ta reda på vilket inflytande föräldrarna och barndomshemmet har på ett barns utveckling. Återigen har den medicinska och psykologiska vetenskapen fått många värdefulla insikter om sjukdomsvägar och mänsklig utveckling från dessa studier.

Men vad har allt detta med ekonomi att göra? Lustigt att du frågar… Det visar sig att Sverige också har några av de mest transparenta skatteregistren i världen. Med undantag för kungen är varje persons skatteblanketter fritt tillgängliga för allmänheten, inklusive inkomster, investeringar och annan information. Genom att para ihop denna skatteinformation med data från STR kan man alltså undersöka genernas påverkan på vårt finansiella risktagande och vårt investeringsbeteende. Tack vare denna forskning vet vi att upp till 45 procent av variationen mellan investerare när det gäller bias som bristande diversifiering eller överdriven handel beror på individens genetiska anlag. Vad detta innebär i praktiken är att utbildning av investerare och insatser för att förbättra den finansiella kunskapen sannolikt kommer att misslyckas med att eliminera dessa fördomar hos många investerare. Med andra ord måste vi som rådgivare anpassa oss till dessa fördomar snarare än att försöka övervinna eller eliminera dem. Hur man gör det kommer att diskuteras i framtida inlägg.

Man måste dock medge att forskare ibland använder STR för forskning som man kan misstänka är mer driven av forskarens personliga intresse än något annat. Jag snubblade till exempel nyligen över en artikel i Nature som undersökte om benägenheten att äga en hund delvis styrs av våra gener. Det visar sig att ungefär 50 procent av variationen mellan människor i deras inställning till hundar styrs av deras arvsmassa. Så om du är hundälskare eller inte beror delvis på dina föräldrar. Vad jag ska göra med den kunskapen (förutom att skryta om den i ett blogginlägg) vet jag inte. Ibland behöver vi bara ha roligt med de svenska tvillingdata.

Bidrag från gener (A), gemensam miljö (C) och individuella erfarenheter € på vårt beslut att äga en hund

.