Information om tidiga tecken på demens, vikten av en tidig och korrekt diagnos och hur den diagnostiseras.

Vad är de tidiga tecknen på demens?

De tidiga tecknen på demens är mycket subtila och vaga och är kanske inte omedelbart uppenbara. De tidiga symptomen varierar också mycket. Vanligtvis verkar dock människor först märka att de har problem med minnet, särskilt när det gäller att minnas nyligen inträffade händelser.

Andra vanliga symtom är:

• Förvirring

• Personlighetsförändring

• Apati och tillbakadragande

• Förlust av förmågan att utföra vardagliga sysslor

Ibland inser människor inte att dessa symtom tyder på att något är fel. De kan felaktigt anta att ett sådant beteende är en normal del av åldrandet. Eller så kan symtomen utvecklas gradvis och gå obemärkt förbi under lång tid. Ibland kan människor vägra att agera även när de vet att något är fel.

Tio varningssignaler

Detta är en checklista över vanliga symtom på demenssjukdom. Gå igenom listan med symtomen, om det finns flera som du säger ”ja” till bör en läkare konsulteras för en fullständig undersökning av personen med symtomen.

Rekviderande minnesförlust som påverkar arbetsförmågan

• Det är normalt att glömma möten, kollegors namn eller en affärskompanjons telefonnummer emellanåt, men att sedan komma ihåg dem senare.

• En person med demens kan glömma saker oftare och inte komma ihåg dem senare.

Svårigheter att utföra välbekanta uppgifter

• Att ha mycket att göra kan vara så distraherad från tid till annan att man kanske låter morötterna stå kvar på spisen och kommer ihåg att servera dem först när måltiden är klar.

• En person med demenssjukdom kan förbereda en måltid och inte bara glömma att servera den, utan också glömma att de gjort den.

Problem med språket

• Alla har svårt att hitta rätt ord ibland.

• En person med demenssjukdom kan glömma enkla ord eller ersätta olämpliga ord.

Disorientering av tid och plats

• Det är normalt att för ett ögonblick glömma veckodagen eller sin destination.

• Personer med demens kan gå vilse på sin egen gata, inte veta var de är, hur de kom dit eller hur de ska ta sig hem igen.

Svagt eller nedsatt omdöme

Demens påverkar personens minne och koncentration och detta påverkar i sin tur omdömet. Många aktiviteter, till exempel bilkörning, kräver gott omdöme och när denna förmåga påverkas utgör personen en risk, inte bara för sig själv utan även för andra på vägen.

Problem med abstrakt tänkande

• Hantering av ekonomi kan vara svårt för vem som helst.
• En person med demens kan ha svårt att veta vad siffrorna betyder eller vad man ska göra med dem.

Förlust av saker

• Alla kan tillfälligtvis förvanska en plånbok eller nycklar.
• En person med demens kan upprepade gånger lägga saker på olämpliga ställen.

Förändringar i humör eller beteende

• Alla människor blir ledsna eller lynniga från tid till annan.
• En person med demenssjukdom kan få snabba humörsvängningar från lugn till tårar till ilska, utan någon uppenbar anledning.

Förändringar i personlighet

• Människors personlighet kan förändras lite med åldern.
• En person med demens kan bli misstänksam eller rädd, eller bara apatisk och okommunikativ. De kan också bli ohämmade, överkänsliga eller mer utåtriktade än tidigare.

Förlust av initiativ

• Det är normalt att tröttna på hushållsarbete, affärsverksamhet eller sociala förpliktelser.
• Personen med demenssjukdom kan bli mycket passiv och kräva signaler som uppmanar dem att engagera sig.

Baserat på Är det Alzheimers sjukdom? Ten Warning Signs You Should Know, Alzheimer’s Association, USA.

Back to Top

Don’t assume it’s dementia

Håll dig i minnet att många tillstånd har symtom som liknar demens, så det är viktigt att inte anta att någon har demens bara för att några av symtomen är närvarande. Stroke, depression, alkoholism, infektioner, hormonstörningar, näringsbrist och hjärntumörer kan alla orsaka demensliknande symtom. Många av dessa tillstånd kan behandlas.

En korrekt diagnos är viktig

Konsultera en läkare för att få en diagnos är avgörande i ett tidigt skede.

En fullständig medicinsk och psykologisk bedömning kan identifiera ett behandlingsbart tillstånd och se till att det behandlas på rätt sätt, eller bekräfta förekomsten av demenssjukdom och sedan se till att hjälp ges.

En sådan bedömning kan omfatta följande:

• En detaljerad medicinsk historia, som om möjligt tillhandahålls av personen med symtomen och en nära anhörig eller vän. Detta hjälper till att fastställa om symtomen börjar långsamt eller plötsligt och hur de utvecklas.

• En grundlig fysisk och neurologisk undersökning, inklusive tester av sinnen och rörelser för att utesluta andra orsaker till demenssjukdom och för att identifiera medicinska sjukdomar som kan förvärra den förvirring som är förknippad med demenssjukdom.

• Laboratorietester, inklusive en rad olika blod- och urinprover som kallas ”demensscreening” för att testa för en rad olika möjliga sjukdomar som kan vara ansvariga för symtomen. Demensscreeningen kan fås via en läkare.

• Neuropsykologisk testning för att identifiera bibehållna förmågor och specifika problemområden som t.ex. förståelse, insikt och omdöme.

• Andra specialiserade tester som t.ex. röntgen av bröstkorgen, EKG eller datortomografi.

• Ett test av den mentala statusen för att kontrollera vilka intellektuella funktioner som påverkas av demenssjukdomen, t.ex. minnet, förmågan att läsa, skriva och räkna.

• Psykiatrisk bedömning för att identifiera behandlingsbara störningar som kan efterlikna demens, t.ex. depression, och även för att hantera psykiatriska symtom, t.ex. ångest eller vanföreställningar, som kan förekomma parallellt med en neurologisk störning.

Tillbaka till början

Var ska man börja

Din lokala läkare

Den bästa platsen för att börja den diagnostiska processen är hos den lokala läkaren som, efter att ha övervägt symtomen och beställt screeningtester, kan erbjuda en preliminär diagnos eller hänvisa personen till en neurolog, geriatriker eller psykiater.

Resistens mot att besöka en läkare

Vissa personer kan vara motståndare till tanken på att besöka en läkare. I vissa fall inser människor inte, eller så förnekar de att det är något fel på dem. Detta kan bero på de förändringar i hjärnan vid demens som stör förmågan att känna igen eller uppskatta sina minnesproblem. Andra med bibehållen insikt kan vara rädda för att få sina farhågor bekräftade.

Hantering av motstånd mot läkarbesök

Ett av de mest effektiva sätten att övervinna detta problem är att hitta en fysisk anledning till ett läkarbesök, företrädesvis en kontroll för ett symptom som personen är villig att erkänna, till exempel huvudvärk eller sviktande syn.
Föreslå kanske en undersökning av hjärtat, ett test för blodtryck eller diabetes eller en översyn av långtidsmedicinering. Ett annat sätt är att föreslå att det är dags för er BÅDA att göra en fysisk undersökning. Om personen uttrycker oro är det ett utmärkt tillfälle att föreslå ett läkarbesök.
Se till att ge mycket lugnande besked. En lugn och omtänksam attityd vid denna tidpunkt kan hjälpa till att övervinna personens mycket verkliga oro och rädsla.

Om personen inte vill besöka läkaren:

• Samtala med andra vårdare som kanske har varit tvungna att hantera liknande situationer
• Kontaktera Aged Care Assessment Team (ACAT)
• Ringa den nationella hjälptelefonen för demenssjuka på 1800 100 500.