Se relaterad artikel på sidan 209.
En stor del av hjärnan ägnar sig åt synen, så det är inte förvånande att visuell bearbetning ofta påverkas när hjärnan är skadad. Den klassiska modellen för förståelse är att bilddata från näthinnan överförs via synnerverna och de laterala genikulära kropparna till occipitala cortex där bilden ”ses”, och skador på detta system leder till förlust av synfältet och minskad synskärpa. Det finns dock typiska beteendemönster som är lätta att få fram genom en strukturerad anamnes och som kan bekräftas genom beteendeobservation och testning och som leder till diagnosen.1 Strategier kan sedan utformas för att tillgodose varje barns behov.2
Två huvudsakliga högre visuella vägar har nyligen beskrivits, nämligen den dorsala strömmen och den ventrala strömmen.3 Den dorsala strömmen passerar mellan occipitalloberna och de bakre parietalloberna. Denna hjärnenhet har till uppgift att bedöma hela den visuella scenen och (tillsammans med frontalloberna) att uppmärksamma delar av scenen. Den underlättar omedelbar visuell styrning av rörelsen genom scenen genom att interagera med område V5 (eller de mellersta temporalloberna MT), det område i hjärnan som ansvarar för att bearbeta rörelseuppfattningen. Dorsalströmssystemet är automatiskt och omedvetet. Det är ”on-line” och är inte minnesbaserat. Skador i detta hjärnområde är förknippade med en rad visuella beteenden som beskrivs i tabell I.
| Funktioner | Strategier |
|---|---|
| Dorsal stream dysfunktion | |
| Svårigheter att hantera komplexiteten i den visuella scenen orsakar problem: | |
| Finns en leksak på en mönstrad bakgrund | Använd enfärgade sängöverdrag och mattor |
| Finns en leksak i en leksakslåda | Lagra leksaker separat (med linjära förvaring) |
| Fynd av kläder i en låda eller i en hög | Förvara kläderna separat i fack |
| Syn på ett avlägset objekt (eftersom det finns mer att se) | Närma dig. Minska röran runt tavlanDela skärmen på en digital/videokamera |
| Finns någon i en grupp | Ta på dig ljusa kläder, vinka, och talaAnta en kompis eller liknande strategi för lekplatsen |
| Föra vilse på trånga platser | Träning i att söka och minnas landmärken |
| Distress på trånga platser | Anträda tidigt till fester Gå och shoppa när det är lugnt |
| Läsa | Gör texten större och utspärra den. Maskera omgivande textTa på fullständig glasögonkorrigering för hypermetropi för att få förstoring. Använd förstoringsglas |
| Svårigheter med visuell styrning av rörelser orsakar problem: | |
| Med felaktig räckvidd och grepp | Använd taktil vägledning med den andra handen som en del av arbetsterapin Räck bortom och samla ihop |
| Svårt att gå över ojämnheter på marken och trappsteg trots att man ser direkt och har en god motorik | Använd taktila vägledningar för att se höjden på marken framför sig, t.ex. genom att använda en leksaksvagn eller låta en medföljande person hålla i sina kläder (samtidigt som man drar ner dem) |
| Svårighet att utföra dubbla uppgifter orsakar problem: | |
| Barkar in i hinder när man pratar medan man går Markerad frustration när man distraheras från uppgiften | Begränsar konversation när man gårBegränsar bakgrundsröra och aktivitet |
| Ventrala strömningsdysfunktion | |
| Svårigheter med igenkänning orsakar problem: | |
| Att känna igen människor och veta vem som är okänd | Familj och vänner presenterar sig själva och bär kännetecken |
| Förstå språket i ansiktsuttryck | Språket är används för att förklara känslor |
| Att känna igen former och föremål och deras inriktning | Inkludera träning i taktilt igenkännande med hjälp av blindmetoder |
| Svårigheter med orientering orsakar problem: | |
| Navigera inne i huset | Använda färgkodning för dörrarSätt fotspår på golvet som man kan följa |
| Navigera utomhus | Skapa sånger och dikter för rutter |
Den ventrala strömmen passerar mellan occipitalloberna och temporalloberna där ”bildbiblioteken” lagras. Erkännandet av ansikten, former, föremål och rutter sker genom att matcha det som ses med det som finns lagrat i ”biblioteket”. En matchning leder till igenkänning. I tabell I beskrivs de visuella problem som uppstår till följd av skador på detta område. Hos barn ses skador på dorsalströmmen oftare än skador på ventralströmmen.
Symptomkomplexet för dorsalströmsdysfunktion, som är förknippat med en rad patologier som påverkar det bakre parietala området, varierar i karaktär och svårighetsgrad. Det kan vara förknippat med lätt eller avsevärt nedsatt synskärpa och synfält och kan också vara förknippat med olika grader av cerebral pares. Det har nyligen visat sig vara vanligt hos barn med periventikulära skador på den vita substansen,4 hos dem som är födda mycket tidigt,5 och hos dem med Williams syndrom.6 Dysfunktion i den ventrala strömmen ses mer sällan och det finns vanligen samtidig dysfunktion i den dorsala strömmen.
Ett specifikt symtomkomplex för dorsalströmsdysfunktion håller på att växa fram, som omfattar svårigheter att hantera komplexiteten i en visuell scen (i varierande grad) och som kan innefatta nedsatt visuell styrning av lemmarna (optisk ataxi), eventuellt i samband med nedsatt synskärpa, homonymt nedsatt synfält (särskilt i nedre delen) och ibland ytterligare nedsatt igenkänningsförmåga (vilket skulle kunna betraktas som ”dorsalströmsdysfunktion plus”). Artikeln av Ortibus et al. i detta nummer ger ytterligare objektiva bevis för att stödja existensen av detta framväxande symtomkomplex av perceptuell synnedsättning som är specifikt för barn och som beror på ett brett spektrum av hjärnpatologier.