Penn State men’s hockey ligger för närvarande på plats nr. 12 i NCAA hockeys Pairwise ranking. Det finns fortfarande en hel del hockey kvar att spela, men Nittany Lions skulle kvalificera sig till NCAA-turneringen med ett at-large-bidrag om säsongen slutade idag, eftersom de 16 bästa lagen i Pairwise i slutet av säsongen kvalificerar sig.

Och även om NCAA inte officiellt använder sig av Pairwise för att göra upp sitt turneringsfält, så har rankningen som görs av Pairwise korrekt förutspått vilka lag som kommer att göra upp i turneringen vid säsongsslutet i varje säsong sedan kampanjen 2013-14. Hur fungerar Pairwise-systemet så exakt, och vilka konsekvenser skulle Pairwise kunna få för andra NCAA-sporter?

Enklare uttryckt tar Pairwise-systemet tre faktorer och använder jämförelser för att avgöra vilket lag som är bäst i collegehockey. Systemet använder varje lags Ratings Percentage Index (RPI), resultat mot gemensamma motståndare och segrar mot varandra för att göra en jämförelse mellan lagen. Om ett lag vann en övergripande jämförelse av dessa tre faktorer får det en poäng i den parvisa ställningen. Eftersom det finns 60 lag i division I-hockey är det maximala antalet poäng som ett lag kan få 59.

Penn State har för närvarande 48 poäng i Pairwise, vilket innebär att laget vinner 48 av 59 jämförelser med alla andra lag i collegehockey. Nittany Lions rankas över till exempel nr 15 Michigan eftersom de har en fördel på 3-1 i Pairwise-jämförelserna.

Summan av Penn States vinstprocent mot gemensamma motståndare är större än Michigans och Nittany Lions har ett bättre resultat mot gemensamma motståndare än Wolverines. Dessa står för två av Penn States tre poäng där den sista kommer från lagets övertidsseger i oktober. Michigans enda poäng kommer från dess seger över Nittany Lions i Pegula Ice Arena.

Däremot förlorar Penn State den parvisa jämförelsen mot Ohio State med 3-2 trots att man vunnit sin säsongsserie över Buckeyes. Nittany Lions får två poäng i den parvisa jämförelsen för sina segrar den 2 december och den 12 januari, men Ohio State vinner en poäng för att de har en högre vinstprocent mot gemensamma motståndare och ett bättre resultat mot dem utöver sin 5-1-seger den 13 januari.

När alla parvisa jämförelser slutar oavgjort används varje lags individuella RPI som den viktigaste avgörandet. Penn States jämförelser med Northeastern nr 13 och Minnesota-Duluth nr 14 slutar med 1-1 oavgjort; båda dessa lag har ett bättre resultat mot gemensamma motståndare än Penn State. Den ena poängen för Nittany Lions i var och en av dessa jämförelser är dock intjänad genom deras högre RPI, vilket ger dem en fördel och därmed en högre placering.

Det parvisa systemet är relativt tydligt och lätt att följa när man väl förstår hur det fungerar, men det används egentligen bara på ett framträdande sätt inom collegehockeyn. Vad skulle hända om NCAA antog detta format i stället för det nuvarande College Football Playoff-systemet som man ser på gridiron idag eller på hardwood för basketbollsturneringarna?

Att införa Pairwise-systemet i NCAA-fotboll och basketboll är mycket lättare sagt än gjort på grund av den stora volymen av lag i var och en av dessa sporter. Det finns 128 FBS-fotbollslag och 351 division I-basketbollslag jämfört med de blygsamma 60 som finns i collegehockey, men Pairwise behöver inte nödvändigtvis inkludera varje enskilt lag i varje sport.

Lag med RPI-betyg under 0,500 var uteslutna från collegehockeyns Pairwise-placeringar fram till säsongerna 2013-14, så att utesluta de svagare lagen i fotboll och basket skulle kunna vara genomförbart. 81 lag slutade med ett rekord som berättigar till bowling 2017, så det kanske är möjligt att införa ett system som liknar det som gällde för collegehockeyn före 2013 för fotboll.

Det nuvarande CFP-systemet är helt och hållet baserat på åsikter från en kommitté av ”experter”. Även om denna kollektiva åsikt förmodligen är baserad på faktorer som rekord mot gemensamma motståndare, varför inte låta siffrorna få ett större inflytande över vem som kvalificerar sig för College Football Playoff? Skulle Penn State ha tagit sig in i det fyrlagiga slutspelet före Washington och/eller Ohio State 2016 om ett system med parvisa jämförelser hade funnits på plats?

Om du känner dig tveksam till ett system med siffror som bestämmer college footballs slutspelssystem, kom ihåg att systemet med parvisa jämförelser i ishockey inte är det officiella rankningssystem som NCAA använder sig av, men att det istället är en noggrann förutsägelse av vem som kommer att kvalificera sig till NCAA-turneringen. Ett Pairwise-system skulle kanske kunna påverka CFP-medlemmarnas åsikter om vem som ska kvalificera sig för slutspelet, men det skulle inte definitivt säga vem som är med och vem som inte kommer med.

Att lägga till en jämförelsemetod med Pairwise skulle åtminstone ge CFP-kommittén en värdefull resurs när det gäller att avgöra vem som förtjänar att spela om den nationella titeln i början av januari.

För basket är RPI redan en stor del av fastställandet av turneringsfältet med 68 lag, så att lägga till parvisa jämförelser till mixen skulle potentiellt kunna bli en sömlös övergång. Termen ”Bracketology” finns och används ofta i slutet av februari och början av mars när experter och analytiker tillbringar timmar med att försöka avgöra vilka som kommer till den stora dansen. Skulle Pairwise bespara ”Bracketologists” ansträngningen att försöka formulera de fyra sista lagen i NCAA-turneringen varje år?

För tillfället kommer NCAA att hålla sig till sina format med fyra lag i CFP och 68 lag i March Madness som har fungerat bra tidigare och fångat hjärtat och uppmärksamheten hos sportfantaster över hela USA, men att införa ett Pairwise-system förtjänar åtminstone en diskussion.