Hyposmi och dysgeusi – eller förändringar i lukt respektive smak – utgjorde vanliga symtom på COVID-19 i en retrospektiv analys från ett enda centrum från Italien av sjukhusinläggningar under en 1-månadersperiod tidigt under pandemin.

Francesco Bax

”Många patienter som togs in för COVID-19-infektion klagade över förändringar i smak- och luktuppfattningen, och när vi frågade dem direkt och mer ingående noterade vi att en del av dem påminde sig om att det var de första symtomen som de upplevde”, berättade Francesco Bax, MD, neurolog i tjänst på den kliniska neurologienheten vid universitetet i Udine i Italien, för Healio Neurology. ”Därför uppmuntrades vi att utvärdera hur vanligt förekommande dessa störningar var inom vår patientpopulation och hur ofta de uppträdde före andra symtom, i tron att deras karakterisering skulle kunna hjälpa oss att förstå något mer om de första faserna av infektionen.”

Bax och kollegor undersökte frekvensen av hyposmi och dysgeusi bland patienter med COVID-19, samt förhållandet mellan dessa symtom och uppkomsten av andra symtom, i en grupp patienter som togs in på den icke-intensiva COVID-19-enheten vid universitetssjukhuset i Udine på grundval av ett positivt svabbtest och/eller kliniska och radiologiska tecken på SARS-CoV-2-infektion. Intagningarna skedde under mars 2020.

Forskarna intervjuade 141 konsekutiva patienter (medelålder 62,6 år; 66,7 % män) som tagits in på sjukhuset. De exkluderade 48 patienter (34 %) och slutförde intervjuer med 93 patienter (66 %).

Av de 93 intervjuade patienterna upplevde 58 hyposmi och dysgeusi (62,4 %). Bland dessa patienter upplevde 22,4 % ”tydligt” olfaktorisk och gustatorisk försämring före systemiska symtom, enligt studiens resultat. Ålders- och könsfördelningen skiljde sig inte mellan hyposmigruppen och hela den intervjuade populationen.

Forskarna observerade ”mycket begränsad” aktiv rökning i båda grupperna (hyposmisk grupp = 8,6 %; normosmisk grupp = 2,9 %; OR= 3,2 ). Det totala antalet leukocyter och neutrofiler var lägre i den hyposmiska gruppen (23 % respektive 29 % ). Bax och medarbetare observerade inga skillnader för andra inflammatoriska biomarkörer.

Få hyposmiska patienter (n = 6; 10,3 %) upplevde rinorré och/eller nästäppa och endast två av dessa patienter (3,4 %) rapporterade astma i sin sjukdomshistoria, enligt resultaten. Ungefär 10 % av patienterna (10,3 %; n = 6) rapporterade en historia av allergisk rinokonjunktivit. En patient som rapporterade en redan existerande hyposemi noterade en försämring av symtomet två dagar före uppkomsten av systemiska symtom; försämringen fortsatte vid tiden för denna patients intervju. Bland de icke-hyposmiska patienterna rapporterade en en historia av nasal polypos.

Förhållandena för hyposmi och dysgeusi i den aktuella studien ”ligger i linje” med de siffror som rapporterats i den aktuella litteraturen, enligt Bax. Han noterade att prevalensuppskattningar för hyposmi och dysgeusi i COVID-19 varierar från studie till studie, främst på grund av mångfalden i de analyserade patientpopulationerna och de olika verktygen som används för att mäta dessa sensoriska störningar.

”En nyligen genomförd metaanalys som tog hänsyn till mer än 8 000 patienter från 24 studier rapporterade en sammanlagd prevalens på cirka 40 % för både hyposmi och dysgeusi, men intervallet varierade mellan de olika studierna som beaktades”, sa Bax.

Fyndet att hyposmi och dysgeusi kan uppträda hos vissa patienter före andra symtom på COVID-19, t.ex. feber eller hosta, skulle kunna fungera som ”ett varningstecken” för en kommande infektion och föranleda självisolering för att begränsa spridningen av sjukdomen.

För närvarande finns det dock inga godkända behandlingar för hyposmi och dysgeusi vid COVID-19, konstaterade Bax. I de flesta fall är dessa symtom övergående och försvinner ofta av sig själva.

”Trots detta kan vissa patienter uppleva en längre varaktighet av smak- och luktnedsättning, men det behövs mer bevis för att förstå vilka exakta mekanismer som ligger till grund för dessa symtom och deras eventuella längre varaktighet”, sade Bax.

Agyeman AA, et al. Mayo Clin Proc. 2020;doi:10.1016/j.mayocp.2020.05.030.

McGovern Medical School. Hyposmi och anosmi. Tillgänglig på: https://med.uth.edu/orl/2020/01/09/hyposmia-and-anosmia/. Tillgänglig 17 december 2020.

National Institute on Deafness and Other Communication Disorders. Smakstörningar. Tillgänglig på: https://www.nidcd.nih.gov/health/taste-disorders. Tillgänglig 17 december 2020.

COVID-19 Resource Center