Vad är kognitiv funktionsnedsättning?
Kognitiv funktionsnedsättning, även kallad intellektuell funktionsnedsättning, beskriver tillståndet hos ett barn vars intellektuella funktionsnivå och anpassningsförmåga ligger betydligt under genomsnittet för ett barn i samma kronologiska ålder. Det är den vanligaste utvecklingsstörningen och förekommer hos cirka 12 av 1000 barn. Olika nivåer av utvecklingsförseningar kan identifieras i ett barns sociala färdigheter, känslomässiga utveckling, kommunikationsförmåga, fysiska funktion och akademiska färdigheter.
Center for Disease Control definierar kognitiv funktionsnedsättning bland 8-åriga barn genom ett resultat på 70 eller lägre på ett test av intellektuell förmåga, mer allmänt känt som ett IQ-test. Nivåer av allvarlighetsgrad för kognitiv funktionsnedsättning definieras av specifika IQ-intervall:
– Lindrig kognitiv funktionsnedsättning – IQ mellan 50 och 70
– Måttlig kognitiv funktionsnedsättning – IQ mellan 35 och 55
– Allvarlig kognitiv funktionsnedsättning – IQ mellan 20 och 40
– Allvarlig kognitiv funktionsnedsättning – under 20
Kognitiv funktionsnedsättning kan orsakas av ett antal faktorer. Många fall av kognitiv nedsättning är resultatet av genetiska eller kromosomala störningar. Kognitiv nedsättning kan också tillskrivas skador eller sjukdomar som inträffar under graviditet eller tidig spädbarnstid. Extrem undernäring, otillräcklig medicinsk vård och exponering för miljögifter kan också leda till kognitiva funktionsnedsättningar. Med många möjliga orsaker är det ofta svårt att ange en specifik enskild orsak till en kognitiv funktionsnedsättning hos ett barn.
Symtom
Tillstånd till kognitiv funktionsnedsättning kan kännas igen redan vid två års ålder. Dessa symtom kommer att uppträda på olika nivåer beroende på störningens svårighetsgrad.
– Förseningar i att nå utvecklingsmålen i den tidiga barndomen
– Svårigheter att behålla information och lära sig enkla rutiner
– Förvirring och beteendeproblem i nya situationer eller på nya platser
– Kort uppmärksamhetsspann
– Brist på. nyfikenhet
– Svårigheter att förstå sociala regler
– Fortsatt infantilt beteende under småbarnsåren eller förskoleåren
– Svårigheter att förstå konsekvenserna av handlingar
– Begränsade och/eller inkonsekventa kommunikationsfärdigheter
– Brist på åldersadekvatalämpliga färdigheter för självhjälp och egenvård
Supporting the Child’s Success
Barn med en kognitiv funktionsnedsättning kan vara framgångsrika i skolan och leva ett tillfredsställande liv. De kanske bara behöver individualiserad hjälp för att lära sig nya färdigheter. Extra tid, upprepad undervisning och lämplig modellering kommer att hjälpa dem när de behärskar viktiga livskunskaper, t.ex. lämplig hygien, personlig säkerhet och socialt uppförande. För att främja självständighet och utvecklingsframsteg bör föräldrar och pedagoger vara tålmodiga och ge barnen den tid de behöver för att lära sig nya färdigheter.
Avbrytning av uppgifter i mindre steg kan vara ett användbart inlärningsverktyg för barn med kognitiva funktionsnedsättningar. Att klä på sig kan till exempel brytas ner för barnet i mycket små enkla steg: Skjorta på, knappar, byxor på, dragkedja, knapp, stoppa in skjortan, bälte, strumpor osv. Följ barnet genom varje del av uppgiften, uppmuntra det att göra det självständigt och berömma när det lyckas för varje steg. Denna process, som kallas uppgiftsanalys, kan användas för att lära ut riktiga hygientekniker, hushållssysslor eller andra färdigheter.
Föräldrar kan också stödja framgång genom att vara delaktiga i sitt barns akademiska inlärning. Känn till de ämnen som lärs ut i klassrummet och hitta sätt att integrera lärandet hemma. När barnet till exempel lär sig att säga vad klockan är, kan du regelbundet fråga barnet om vad klockan är. När barnet lär sig om pengar, ta med honom till affären. Peka på priserna och låt honom hjälpa till i kassan. Sociala aktiviteter i samhället kan också fungera som ett värdefullt inlärningsverktyg. Barn med kognitiv funktionsnedsättning kan ta modell av sina jämnårigas beteende, förbättra sina sociala färdigheter, uppleva nya och annorlunda miljöer och framför allt ha roligt. För att stödja barnets framgång bör familjemedlemmar och de professionella som tillhandahåller tjänster till barnet arbeta tillsammans för att förstå barnets styrkor, svagheter och intressen.
Nästa steg
Att få reda på att ett barn har en kognitiv funktionsnedsättning kan vara en känslomässig anpassning. Föräldrarna kan behöva tid för att bearbeta känslor av sorg, besvikelse eller ångest. När de har haft tid att anpassa sig kan föräldrarna ta kontakt med andra familjer med barn med en kognitiv funktionsnedsättning. De bör prata med sina egna familjer och vänner för att förklara barnets behov och få deras stöd. De kan också börja samla in den information som de kommer att behöva för att uppfostra sitt barn. Resurser om specifika ämnen som språkutveckling, positiv beteendestyrning, tidiga insatser och familjedynamik kan vara särskilt användbara. Utbildningsprogram av hög kvalitet, en stimulerande hemmiljö, god hälsovård och positivt stöd från familj, vänner och samhället gör det möjligt för personer med en kognitiv funktionsnedsättning att leva ett lyckligt och tillfredsställande liv. Kognitiv funktionsnedsättning är ett av de funktionshinder som berättigar till specialundervisning och relaterade tjänster enligt Individuals with Disabilities Act (IDEA). För barn som är tre år och äldre bör det lokala utbildningssystemet kontaktas för mer information om behörighet och särskilda tjänster.