Akut och kronisk gastrit (maginflammation) är vanligt förekommande. Typiska besvär är illamående, mättnadskänsla och epigastrisk smärta. Akut gastrit läker efter några dagar, medan symptomen vid kronisk gastrit kvarstår i veckor. Förutom att behandla orsaken, om det är möjligt, är adekvat kost som täcker näringsbehovet och skonar magen viktig. Kosttillskott kan vara användbara vid behandling av kronisk gastrit.

Nyckelinformation

• Vid gastrit rekommenderas lätt, lätt mat: Mat med låg fetthalt och hög kolhydrathalt. Svårsmält mat ska undvikas.
• Koffein, alkohol och rökning belastar magen ytterligare.
• En glutenfri kost är bara meningsfull om man samtidigt har celiaki.
• Orsaken till gastriten bör behandlas om möjligt.
• Vitamin B12-substitution är viktigt vid atrofisk gastrit.

Hur klassificeras gastrit?

Det görs skillnad mellan akut och kronisk gastrit. Vid akut gastrit reagerar magslemhinnan på en oförenlig inflammation med produktion av ökad magsyra. Illamående, buksmärtor och en känsla av mättnad uppstår. Efter några dagar avtar symtomen, och i mer ihållande fall kan läkemedel som hämmar produktionen av magsyra hjälpa till med läkningen.

Kronisk gastrit, där symtomen varar längre, delas in efter den bakomliggande orsaken: Typ A gastrit är ett autoimmunt problem. Det innebär att immunförsvaret är riktat mot kroppens egna celler i magslemhinnan. Det förstör parietalcellerna som producerar magsyra samt den intrinsiska faktorn som är nödvändig för upptaget av vitamin B12. Gastrit av typ B involverar bakterien Helicobacter pylori. Gastrit av typ C tillskrivs den magslemhinneskadande effekten av noxae, t.ex. alkohol, återflöde av gallsyror eller läkemedelsbiverkningar.

Tabell 1: Översikt över de olika formerna av gastrit

Måste man följa vissa näringsregler om man har gastrit?

Det finns inga exakta regler för hur en bra kost bör se ut vid gastrit. Det är viktigt att magen inte belastas ytterligare med mat som är svårsmält, innehåller mycket fett eller har många tillsatser.

Magen kan avlastas genom att välja lätt mat. Följande kolhydratrika, proteinfattiga och fettsnåla rätter anses vara lätta att smälta: havre, ångade grönsaker med undantag av kål, milda frukter med lite syra och magert fjäderfä. Rätterna bör ätas i små portioner och endast försiktigt kryddade. Magra naturliga mejeriprodukter kan ätas beroende på individuell tolerans. Drycker som kaffe och alkohol stimulerar produktionen av magsyra ytterligare och bör undvikas. Tabell 2 ger en översikt över lätt och svårsmält mat. Näringsrådgivning, till exempel via vår onlinetjänst Cara Care, kan hjälpa de drabbade att välja lämpliga måltider och utveckla en tolererad kost.

Tabell 2: Mat som tolereras väl och dåligt

Hur ska måltiderna fördelas över dagen?

Om du lider av gastrit bör din mage skyddas så mycket som möjligt. Fem mindre måltider per dag är optimalt. Måltiderna bör intas utan krångel och tuggas väl för att underlätta matsmältningsprocessen.

Hur kan rätter som är skonsamma för magen tillagas?

När man letar efter recept för magsjuka mat kan kvalificerad näringsrådgivning vara till hjälp. Lätt gröt, t.ex. varm havregrynsgröt eller grynsgröt, som kan serveras med osötad kompott, är särskilt skonsam för magen. Havregrynsgröt rekommenderas vid gastrit, eftersom erfarenheten har visat att denna maträtt är särskilt skonsam mot magslemhinnan. En halv kopp finmalda havregryn kokas med 1,5 kopp vatten. Havregrynen lämnas på spisen i cirka tio minuter så att den kan svälla. En liten nypa salt kan också tillsättas. På internet finns många receptidéer. Recept på gröt, grynsgröt och liknande rätter kan hittas med hjälp av en sökmotor.

Är en glutenfri kost meningsfull vid kronisk gastrit?

Patienter med kronisk gastrit som också drabbas av celiaki bör följa en glutenfri kost. En underform av gastrit, lymfocytär autoimmun gastrit, förekommer ofta tillsammans med celiaki. Med en glutenfri kost minskar både celiakirelaterade symtom och symtom från lymfocytär gastrit. Patienter som inte har celiaki får inga ytterligare fördelar av glutenfri kost.

Vad ska man vara särskilt uppmärksam på vid atrofisk gastrit?

Vid atrofisk gastrit förstörs de magsyraproducerande cellerna, som också producerar intrinsic factor. Den intrinsiska faktorn används för att absorbera vitamin B12 från maten. Detta kan endast tas upp tillsammans med den intrinsiska faktorn i det terminala ileum. Personer med atrofisk gastrit måste därför ersätta vitamin B12 i form av högdoskosttillskott eller som injektion under huden. Annars utvecklar de en B12-vitaminbrist. Substitutionen bör kontrolleras av en läkare för att utesluta brist. Långvarig B12-vitaminbrist leder till anemi och skador på nervsystemet.

Resten av kosten bör utformas efter individuell tolerans.

Vilka rekommendationer finns för gastrit av typ B och typ C?

Förutom en magvänlig kost vid gastrit av typ B är det viktigt med behandling av bakterieinfektionen Helicobacter pylori. Behandlingen består av en kombinerad antibiotikaadministrering och ett läkemedel som hämmar produktionen av magsyra.

Om det finns gastrit av typ C måste det utlösande ämnet identifieras, det vill säga det ämne som orsakar gastrit. Det kan vara läkemedel, rökning eller alkohol. Andra orsaker, t.ex. bakflöde av galla i magsäcken, är också möjliga. Om det är möjligt bör orsaken åtgärdas. Den utlösande medicinen bör avbrytas om detta är medicinskt motiverat. Alternativt kan man byta till produkter som är lättare för magen. Om detta inte är möjligt kan ytterligare magskydd förskrivas. Rökning och alkoholkonsumtion bör avbrytas.

.