Din primärvårdsläkare eller barnläkare hänvisar dig ofta till en öron-, näs- och halsspecialist eller otolaryngolog för utvärdering, diagnos och behandling om du har relaterade symtom.

GERD och LPR misstänks vanligen utifrån symtom och kan utvärderas ytterligare med tester som endoskopisk undersökning (ett rör med en kamera som förs in genom näsan), biopsi, särskilda röntgenundersökningar, ett 24-timmarstest som kontrollerar flödet och syran i vätskan från magsäcken in i matstrupen, test av matstrupens motilitet (manometri) som mäter muskelsammandragningar i matstrupen när du sväljer, och studier av tömning av magsäcken. Vissa av dessa tester kan utföras på ett kontor.

Möjligheterna till behandling omfattar livsstilsoch kostförändringar (se nedan), mediciner och sällan kirurgi. Läkemedel som kan förskrivas är bland annat antacida, sårläkemedel, protonpumpshämmare och skumbarriärläkemedel. För att vara effektiva förskrivs dessa mediciner vanligtvis i minst en månad och kan trappas av senare när symtomen är kontrollerade. För vissa patienter kan det ta två till tre månader att ta medicinen/medlen för att se effekter.

Barn och vuxna som inte förbättras med medicinsk behandling kan behöva kirurgiskt ingrepp. Kirurgisk behandling omfattar ”fundoplikation”, ett ingrepp som stramar åt den nedre matstrupsmuskelporten (lower esophageal sphincter, eller LES). Nyare tekniker gör det möjligt att göra detta på ett endoskopiskt eller minimalt invasivt sätt. Ett annat kirurgiskt alternativ använder magnetiska pärlor för att strama åt LES.

Vilka förändringar kan jag göra för att förebygga GERD och LPR?

För vuxna kan du vidta vissa åtgärder för att minska eller förebygga förekomsten av GERD och LPR, bland annat:

• Minska i vikt.
• Minska eller sluta röka tobaksvaror.
• Begränsa eller undvika alkohol.
• Var klädsel som är lösare runt midjan.
• Ät tre till fyra små måltider per dag, istället för två till tre stora, och ät långsamt.
• Underhåll dig från att äta och dricka inom två till tre timmar före sänggåendet.
• Begränsar problematisk mat, till exempel koffein, kolsyrade drycker, choklad, pepparmynta, tomater, citrusfrukter, fet och friterad mat och/eller kryddiga livsmedel.