• 8 juli 2014
• av Anastasia Pollock, LCMHC, Posttraumatic Stress Topic Expert Contributor

De är skrämmande, störande, obekväma och inträffar när du ska föryngra din kropp och hjärna: de mardrömmar som följer på en traumatisk upplevelse.

Nattmarer är ganska vanliga bland människor som har upplevt en traumatisk händelse. Efterverkningarna av en mardröm följer ofta med dem till nästa dag, vilket kan påverka deras känslomässiga välbefinnande och förmåga att fungera. Mardrömmar kan vara ganska skrämmande och påverka mängden vilsam sömn som en person får negativt. De kan kännas som om man återupplever den traumatiska händelsen, och tanken på att somna kan bli ångestframkallande. Ju mindre sömn en person får, desto svårare är det för hjärnan att bearbeta en traumatisk händelse och arkivera den på rätt sätt. Ibland är de symtom som finns på grund av ett trauma just de hinder som står i vägen för en persons förmåga att läka.

Drömmarnas funktion

En teori om drömmarnas funktion är enligt Hartmann (1996) att de gör det möjligt för hjärnan att göra kopplingar på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt än det medvetna sinnet. Med andra ord är det den tid då hjärnan granskar information som observerats och sedan sorterar och organiserar den på ett sätt som är meningsfullt.

Hartmann (1998) hävdar också att drömmar är ett sätt för hjärnan att bearbeta trauman, och drömmarna är ofta baserade på den huvudsakliga känslan som personen upplevde under traumat eller upplever när de minns traumat. Detta är viktigt för läkningsprocessen men kan, som diskuterats ovan, bli problematiskt när personens mardrömmar stör sömnen och förmågan att fungera i vardagen. Enligt Leskin et al. (2002) hade personer som hade en diagnos av posttraumatisk stress en betydligt högre grad av sömnproblem. De uppger att 96 % av deltagarna i deras studie som fick diagnosen PTSD upplevde mardrömmar och 100 % upplevde sömnlöshet.

Så vad kan en person göra för att bearbeta oönskade traumatiska mardrömmar?

1. Håll koll på dina drömmar och mardrömmar och diskutera dem med din terapeut. Drömmar kan innehålla information som är viktig i terapiarbetet. Jag uppmuntrar ofta människor i terapi att skriva ner de grundläggande temana i sina drömmar och mardrömmar så att vi kan undersöka deras betydelse för det arbete med traumabehandling som vi utför. Jag finner ofta att den information som samlas in från drömmar är direkt relaterad till de teman som ökar eller fortsätter den störning som är relaterad till trauma (till exempel en känsla av hjälplöshet).
2. Utveckla färdigheter för att hantera och lugna sig själv. Öva dig i självberättande och ångestreducerande tekniker innan du sover och/eller om du vaknar upp från en mardröm. Fortsätt med självberoende under hela dagen vid behov för att hantera efterverkningarna av en mardröm. Några av de verktyg som personer i terapi har funnit mest användbara är guidade meditationer, kroppsscanningar, progressiv muskelavslappning och mindfulnessövningar. Ett annat verktyg som många tycker är särskilt användbart kallas ”container”. I huvudsak skapar personen som upplever störningen en behållare (verklig eller inbillad) där han eller hon kan förvara det som stör honom eller henne mest (tankar om händelsen, flashbacks eller till och med mardrömmar eller annat störande material) fram till en tidpunkt då han eller hon kan sortera igenom materialet tillsammans med sin terapeut. När det störande materialet dyker upp kan personen låta det som är störande gå in i en behållare fram till terapin, där vi kan bestämma vad som ska åtgärdas. Några behållare som är vanliga är kassaskåp, lådor, valv och burkar. Behållaren bör ha ett lock eller en dörr av något slag. En person kan föreställa sig denna behållare i form av en bild i sinnet och föreställa sig att det störande materialet kommer in i behållaren. Alternativt kan personen ha en fysisk behållare och skriva ner det störande materialet på ett papper och sedan placera det i behållaren.
3. Stanna inte i sängen om du inte kan sova. Ofta kan det vara svårt att somna om igen när man vaknar av en mardröm. Dessutom kan handlingen att först somna vara ångestframkallande av rädsla för att mardrömmarna eller andra symtom som personen kanske upplever ska återkomma. Om du inte kan somna om på rimlig tid bör du gå upp och göra något som lugnar dig själv. Det kan ta tid innan sömnen kommer, men det är bättre att ägna sig åt självberoende övningar än att bli upprörd och mer ängslig för att sömnen inte kommer.
4. Gör förändringar i din sömnmiljö för att undvika att associera ångest med platsen du sover på. När en person har upprepade mardrömmar kan sömnmiljön bli en utlösande faktor för ångest och andra traumasymptom. Att göra förändringar i sömnmiljön, t.ex. flytta möbler, skaffa nya sängkläder eller ändra inredningen, kan vara till hjälp för att börja med ett rent blad när det gäller sömn.
5. Påminn dig själv om att din hjärna försöker läka. Läkning är inte alltid en bekväm process och det tar tid. Hur obekväma mardrömmar än är så ger din hjärna dig den information som den behöver för att du ska kunna bearbeta den. Mardrömmar kan lyfta fram problem som du kanske har varit omedveten om under din vakna tid. Arbeta med en terapeut så att du inte känner dig ensam i denna process. En terapeut kan normalisera det du går igenom och kan hjälpa dig att bearbeta dina symtom på ett sätt som kan göra dem mindre överväldigande.