Har fysisk bestraffning en positiv eller negativ inverkan?

På mitt jobb är det många mödrar med sina barn som kommer för att få hjälp. Vissa

barn sitter stilla och väntar på sina mammor, men alla gör det inte. Enligt mina observationer behöver deras mammor inte säga så mycket om hur de ska uppföra sig offentligt, men för de barn som är mer överdrivna måste deras mammor skrika åt dem eller till och med ge dem smisk offentligt. Borde det inte vara tvärtom? De som deras mammor måste korrigera sitt beteende med smisk brukar gråta och skrika, men deras dåliga beteende kan inte stoppas. Det leder till en fråga, har fysisk bestraffning en positiv eller negativ inverkan? Om någon ställde frågan för tjugo år sedan skulle de flesta kanske svara ”positivt”, men i det här digitala århundradet, när människor har tillgång till Internet, är mer utbildade och kan se saker och ting ur olika synvinklar, är svaret kanske annorlunda. Det finns många fler psykiatriker, eller till och med terapeuter fler barn, eller fler rådgivare i skolorna, så det är som en öppen dörr till barnens värld. Massor av studier har visat på för- och nackdelar med kroppslig bestraffning, så det finns en hel del debatt mellan de positiva och negativa effekterna av denna uppfostringsmetod.

Professionella anser att det fortfarande finns positiva effekter av fysisk bestraffning. Robert E. Larzelere och Brett R. Kuhn, som är psykologer, visar sina bevis i artikeln ”Comparing Child Outcomes of Physical Punishment and Alternative Disciplinary Tactics: A Meta-Analysis”. Metaanalysen visar 25 års jämförelser av fysisk bestraffning med andra uppfostringsmetoder, de grupperar fysisk bestraffning i allmänhet i fyra olika kategorier såsom villkorligt smisk, sedvanlig fysisk bestraffning, överdrivet allvarlig fysisk bestraffning och övervägande fysisk bestraffning. Villkorlig bestraffning innebär att barnet straffas under vissa omständigheter, och människor föredrar det framför icke-fysisk bestraffning för att korrigera barns beteende, och isolerat beteende. Sedvanlig bestraffning är en vanlig uppfostringsmetod i en familj. Forskning visar att barn som utsätts för sedvanlig bestraffning är mindre benägna att missbruka droger när de blir äldre än andra barn som utsätts för icke-fysisk bestraffning. Dessutom har sedvanlig bestraffning samma effekt som andra typer av bestraffning. Kort sagt är graden av socialt isolerat beteende hos vuxna som utsattes för fysisk bestraffning när de var barn mycket låg. Dessutom finns det inga bevis för att fysisk bestraffning är orsaken till aggressivitet hos barn. Fysisk bestraffning har dock motsatt effekt endast om föräldrarna missbrukar den (2005). Experterna har visat den positiva effekten av fysisk bestraffning, men om föräldrarna missbrukar den kommer den att ha motsatt effekt.

Experter visar bevisen på de människor som drabbats av fysisk bestraffning, och visar sig ha ett positivt resultat. Ray Guarendi, som är läkare vid barnsjukhuset, visar i sin forskning att 70 % av de högpresterande studenterna och arbetstagarna utsattes för fysisk bestraffning när de var barn. Läkaren konstaterade att fysisk bestraffning är ett sätt att korrigera dåligt beteende och att den inte skadar barnen. Spanking har visat sig ge positiva resultat för vuxna, t.ex. är antalet unga män som använder droger mycket lågt när de utsattes för fysisk bestraffning som barn. Dessutom kan de få ett önskat äktenskap. De flesta föräldrar började smiska sina barn 18-24 månader och fortsätter tills de är 4-6 år gamla. De flesta skälen till att de använder fysisk bestraffning på sina barn är att hindra barnet från att hamna i en farlig situation, att det beter sig trotsigt och att det straffas för respektlöst beteende. De flesta föräldrar till barn som har enastående prestationer i livet är villiga att använda fysisk bestraffning på sina barn. Författaren drar därför en slutsats om fysisk bestraffning på grundval av sin forskning. Fysisk bestraffning är inte barnmisshandel, och föräldrar som smiskar sina barn är inte barnmisshandlare. Spöstraff orsakar inte aggressioner hos barn eller psykiska problem. Dessutom växer de normalt upp precis som andra barn (1990). Vissa föräldrar har sina egna skäl till varför de inte smiskar sina barn, men de anser inte att kroppslig bestraffning är otrevlig eller orsakar skador på barnen.

Fysisk bestraffning kan påverka ett barn mentalt och fysiskt på lång sikt. Enligt Cynthia Godsoe påpekar hon de negativa effekterna av kroppslig bestraffning i sin uppsats ”Omdefiniering av föräldrarnas rättigheter: The Case of Corporal Punishment”. Många yrkesverksamma inom det medicinska området stöder poängen att kroppslig bestraffning. Även om man använder det med försiktighet är det ändå inte trots att det är ohälsosamt. De barn som drabbas av den fysiska skadan har högre hot mot sina känslor och hur de reagerar på omvärlden leder till misskötsel och psykisk ohälsa. De synliga skadorna kan leda till osynliga skador som kan påverka ett barns personlighet. Barnen blir skadade av någon som de litar på ska skydda dem, det kan vara väldigt sårande (2017). Fysisk bestraffning påverkar barns personlighet.

Professionella har varnat för att fysisk bestraffning och barnmisshandel har en mycket tunn barriär. Enligt Noam Shpancer, som är psykolog, uppger att det finns bevis som visar mot fysisk bestraffning eftersom smisk och barnmisshandel har många likheter i hans artikel ”The spanking debate is over”. Både smisk och barnmisshandel använder smärta för att disciplinera barn. Barriären mellan barnmisshandel och fysisk bestraffning kan lätt överskridas. Föräldrar smiskar ibland sina barn utan syfte att disciplinera ett barn, och kan orsaka till osynliga skador på barnet. Studier har naturligtvis visat att en av orsakerna till barnmisshandel är måttligt smiskande. Moderat smisk blir till barnmisshandel när det används konstant och med större kraft. Det är uppenbart att föräldrar som misshandlar sina barn tenderar att smiska sina barn mer än föräldrar som inte misshandlar sina barn. Kort sagt, eftersom det inte finns många bevis som visar på fördelarna med smisk blir skälen till att avvisa denna uppfostringsmetod allt starkare. Det finns ingen forskning som författaren har sett som visar att fördelarna med fysisk bestraffning på barn.

Experter har listat de negativa effekterna av fysisk bestraffning. Malinda Muzi hävdar att de flesta föräldrar fortfarande smiskar sina barn för att korrigera deras dåliga uppförande. Hon betonar att föräldrar inte bör smiska sina barn eftersom det är grymt, kan undvikas och kan orsaka andra problem. Författaren pekar också på orsakerna till att föräldrar smiskar sina barn. De väljer denna föräldrametod för att de fick smisk när de var barn, religiösa läror metod, och de vet inte hur de ska disciplinera sina barn, utan smiskar dem. Hon reagerar på uttalandet när människor säger ”Jag fick stryk, jag blev bra”. Hur vet folk att de verkligen blev bra, eller att de kunde ha blivit bättre om deras föräldrar inte hade smiskat dem när de var barn. Eftersom de tror att de ”blir bra”, hindrar det föräldrarna från att ändra sin uppfostringsmetod. Även om föräldrarna inte vill skada sina barn kan spöstraff orsaka psykiska och fysiska skador i deras senare liv. Malinda Muzi räknar upp effekterna av fysisk bestraffning av barn. Barn kommer att känna sig svikna när de blir slagna av de personer som de litar på. Föräldrarna är de som ska skydda dem, och de litar på sina föräldrar. Naturligtvis älskar ett barn fortfarande sina föräldrar och håller fast vid dem, men innerst inne är barnet fortfarande rädd för att föräldrarna ska skada det. Ett barns självkänsla och självförtroende kommer att skadas av tanken att de människor som ska skydda honom också kan skada honom. Smisk kan orsaka psykologiska trauman hos barn. Många psykiska störningar kan vara resultatet av fysisk bestraffning. Barn känner sig skamfyllda och värdelösa när deras föräldrar misshandlar dem. Dessa känslor kommer att påverka deras skolprestationer och sociala prestationer. Att få smisk av sina föräldrar kan dessutom ge dem en känsla av att våld kan lösa problem och att den som är störst har makten. Detta är anledningen till att många barn mobbar svagare barn i skolan. På arbetsplatsen kan de dessutom misshandla den äldre arbetstagaren som en hämnd för att de blivit slagna av sina föräldrar. Spöstraff orsakar ilska och aggressivitet hos ett barn. Barn som får smisk av sina föräldrar får lätt humör. Hon visar en undersökning som visar att 100 procent av de barn som får smisk använder sitt temperament mot sina syskon.

Slutsatsen är att olika yrkesgrupper visar sina olika åsikter om fysisk bestraffning. Vissa pekar på de positiva effekterna och andra visar på de negativa effekterna av det.

Barn påverkas av alla uppfostringsmetoder.

Gjämförelse av barns resultat av fysisk bestraffning och alternativa disciplinära taktiker: A Meta-analysis

• Robert Larzelere-Brett Kuhn – https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10567-005-2340-z

Evidence Favoring the Use Of Disciplinary Spanking ” Goodparent.org

• https://goodparent.org/corporal-punishment/research-on-corporal-punishment/evidence-favoring-the-use-of-disciplinary-spanking/
• Godsoe, C. (2017, Summer). Redefining parental rights: Fallet med kroppslig bestraffning. Constitutional Commentary, 32(2), 281+. Hämtad från http://link.galegroup.com/apps/doc/A503308910/OVIC?u=phil42304&sid=OVIC&xid=6c7b1ce0

The Spanking Debate Is Over https://www.psychologytoday.com/us/blog/insight-therapy/201802/the-spanking-debate-is-over

Your kids, their lives: a parent’s guide to raising happy, competent, caring children

• Malinda Muzi – Pink Roses Pub. – 2006