Här är några saker som du inte kan göra med en Kindle. Du kan inte vända på ett hörn, stoppa in en klaff i ett kapitel, knäcka en ryggrad (brutalt, men ibland skönt) eller bläddra i sidorna för att se hur långt du har kommit och hur långt du har kvar att gå. Du kan inte komma ihåg något potent och hitta det igen med hänvisning till var det dök upp på en höger- eller vänstersida. Ofta kan man inte komma ihåg särskilt mycket alls. Du kan inte avgöra om slutet verkligen är slutet eller om slutet är lika med 93 % följt av 7 % index och/eller frågor för bokklubbar. Man kan inte ge den vidare till en vän eller posta den genom grannens dörr.

För några år sedan fick jag en Kindle. Jag hade blivit student igen. Jag läste massor av böcker och jag behövde dem billigt och lätt. Men nu har Kindle glidit ner längst bak i skrivbordslådan bakom Blu-Tacken som bara kommer fram till jul. Under tiden har stacken med inbundna böcker och pocketböcker på nattduksbordet vuxit sig så hög att den har gett upphov till understackar på golvet; när jag lägger mig i sängen på kvällen är det som att titta ner på en bokstad i miniatyr. Jag vill inte spekulera i vad som händer i andras sovrum, men jag misstänker att det kan vara något liknande, eftersom siffror som publicerades i dag av Publishing Association visar att försäljningen av e-böcker för konsumenter har minskat med 17 procent, medan försäljningen av fysiska böcker har ökat med 8 procent. Konsumenternas utgifter för böcker ökade med 89 miljoner pund över hela linjen förra året, jämfört med 2015. Så varför vinner den fysiska boken?

För tio år sedan, när Kindle lanserades, var idén mirakulös. Här fanns möjligheten att bära hundratals böcker i en liten plastbit, oräkneliga berättelser på några hundra gram. Det verkar svårt att tro när man ser på den tjocka, svarta plastomfattningen – stilmässigt påminner den mer om en katodstrålerörstelevision än om en surfplatta – att den föregick iPad med två år. Inom fem timmar var den slutsåld, trots en prislapp på 399 dollar (då 195 pund). Om man tio år senare lägger en Kindle bredvid en smartphone eller surfplatta ser den mycket äldre ut, medan läsupplevelsen knappast har utvecklats.

”Den var ny och spännande”, säger Cathryn Summerhayes, en litterär agent på Curtis Brown. ”Men nu ser de så klumpiga och ohip ut, eller hur? Jag antar att alla vill ha en del av den trendiga tekniken, men tyvärr finns det inga trendiga tekniska läsare, och jag tror inte att folk läser långa skönlitterära verk på sina telefoner. Jag tror att den genomsnittlige läsaren skulle säga att en av de stora njutningarna med att läsa är det fysiska vändandet av sidan. Det gör dig långsammare och får dig att tänka.”

Det är sant att användningen av surfplattor bland bokköpare har avtagit sedan den stora ökningen mellan 2012 och 2014, enligt Steve Bohme, forskningschef för Storbritannien på Nielsen, som genomförde undersökningen för Publishing Association. Det finns färre nya läsare av digitala böcker, och de tenderar att konsumera fysiska böcker också. Oyster, det så kallade Netflix för böcker, lade ner efter ett år.

En annan sak som har hänt är att böcker återigen har blivit hyllade som skönhetsobjekt. De är eftertraktade i sin egen rätt, medan e-böcker, som inte är skönhetsföremål, har blivit dyrare; en ny digital skönlitterär utgåva är ofta bara ett eller två pund billigare än en inbunden bok. ”En del av det positiva trycket som det digitala har utövat på branschen är att förlagen har återupptäckt sin kärlek till det fysiska”, säger James Daunt, vd för Waterstones, som gav ut en särskild julutgåva av Sarah Perrys The Essex Serpent, som har sålts i mer än 80 000 exemplar av kedjan. (I likhet med de flesta som arbetar med utgivning av fysiska böcker läser han på en Kindle, men köper sedan de böcker han älskar.)

”Den fysiska boken hade blivit ganska billig och smaklös vid millennieskiftet”, säger Daunt. Förlagen ”minskade på papperskvaliteten, så om du lämnade en bok i solen blev den gul. De limmade, inte sydde. De satte ett omslag på en hårdbok men gjorde ingenting med det hårda fodralet under den. Om man numera tar bort ett omslag finns det troligen något intressant under omslaget.”

Och det där intressanta kommer sannolikt att få fäste på #bookstagram, en hyllning till böckernas estetik, där böckerna är supermodeller och där läsare och icke-läsare kan se katter och hundar som läser böcker, böcker fotograferade i landskap, böcker som poserar med croissanter, blomstersprayer, heminredning, gravstenar och kaffekoppar, som är färgmatchade och färgklyschade med kläder, skor, kex och i vad som bara kan beskrivas som modefotografier av böcker. Man kan helt enkelt inte göra en hyllmeter med en e-läsare.

Fysiska böcker finns till och med med i vårens/sommarens tidskrift Fantastic Man, som råder sina modeintresserade läsare att ta med sig fem olästa böcker till soffan och tillbringa fem minuter med var och en av dem. ”Skillnaden mellan att ha läst Proust i fem minuter och i noll minuter är liten, men den är också betydande.” (Det är så här jag ska knäcka min livslånga förlägenhet över att aldrig ha läst Proust.)

En gång i tiden köpte folk böcker för att de gillade att läsa. Nu köper de böcker för att de gillar böcker. ”Alla dessa människor tänker verkligen på hur böckerna är – inte bara vad som finns i dem, utan hur de är som objekt”, säger Jennifer Cownie, som driver den vackra webbplatsen Bookifer och Cownifer Instagram, som matchar böcker med dekorativa papper, och som köpte en Kindle men hatade den. Summerhayes tycker att ”folk har böcker i sina hem som konstverk”. En av hennes författares kommande verk har en omslagsbild av en person som designar albumomslag för Elbow. ”Alla vill ha böcker som ser sexiga ut”, säger hon. Hon skiljer dessa från ”coffee-table books”, vilket var vad vi hade innan #bookstagram. Detta är en förklaring till att de oberoende bokhandlarna, som erbjuder en mer stiliserad eller kurerad upplevelse, har fått nytt liv.

”Vi hade en nära-döden-upplevelse”, säger Daunt och hänvisar till lågkonjunkturen. Men, tillägger han: ”När man hamnar under press måste man höja sig, och det är vad som har hänt i hela branschen.”

Det finns andra orsaker till nedgången för konsumenternas e-böcker. Barnböcker, som utgör ett område med betydande tillväxt, fungerar helt enkelt inte bra på e-läsare (även om det finns massor av appar för barnläsning). Det gör inte heller titlar för unga vuxna, trots att man skulle kunna förvänta sig att denna åldersgrupp väljer den mest tekniska läsupplevelsen. Daunts barn ”kan stoppa näsan i en bok och de är helt vilse i den boken”. Men när de försöker läsa på en digital maskin, ”med Snapchat som lockelse, blir det en katastrof”. De tycker att det är en katastrof.”

Inget av detta betyder dock att digital utgivning är den fysiska bokutgivningens fiende. På Forum Books i Corbridge, Northumberland, har grundaren Helen Stanton nyligen samarbetat med ett Silent Book Disco på konstgalleriet Biscuit Factory i Newcastle, där besökarna kunde vandra runt och titta på böcker (snarare än konstverk) medan de lyssnade på en lämplig spellista. ”Många av mina kunder har köpt e-läsare och kommer nu tillbaka till böcker”, säger hon. Butiken är regional vinnare för norra England i kategorin Independent Bookshop of the Year i Nibbies. ”Vi genomför många evenemang. Vi försöker verkligen att föra läsarna samman med författaren, att väcka boken till liv.”

Stanton talar i telefon från ett tåg till London, där hon hoppas ”köpa utrustning” så att hon kan genomföra fler diskotek med tysta böcker. Kanske, säger hon, skulle kunderna kunna vandra runt i bokhandeln och höra dikter på vissa platser på National Poetry Day. ”Det är helt trådlöst, och om kunderna inte vill höra det skulle de inte höra det.”

Anspirerad av framgångarna med podcasts som Serial, är ökningen av ljudböcker ett område med digitala framgångar, med nedladdningar som ökat med 28 %, enligt Publishing Association. Ljud blir något av ett nytt slagfält inom förlagsbranschen, där ljudförlag vill se böcker som lämnas in samtidigt som fysiska förlag, medan fysiska förlag har blivit ovilliga att förvärva böcker utan ljudrättigheter. I USA beställer Audible Originals-programmet nya verk – t.ex. Tom Rachmans sammanhängande noveller om Donald Trump – som debuterar som ljudböcker innan de trycks.

För att komplicera saken behandlar vissa förläggare av fysiska böcker e-böcker ”nästan som ett marknadsföringsverktyg” innan en bok kommer i tryck, säger Summerhayes. En nyligen utgiven bok hade till exempel inte mycket intresse för sin kommande tryckta utgåva, så förlaget släppte den som e-bok för 99 pence. Den började säljas, uppmärksammades och fick recensioner. Då gick förlaget till de stormarknader som tidigare hade avvisat den och de tog upp den. (Inom musiken påminner denna idé om hur de första utgivningarna av artister som The Weeknd och Frank Ocean var mixtapes som gavs bort på nätet; när de släppte ”riktiga” album för konventionella bolag hade de redan en stor fanbase.)

Siffrorna från Publishing Association bör behandlas med viss försiktighet. De utesluter egenutgivna böcker, en betydande marknad för e-böcker. Och enligt Dan Franklin, som är specialist på digital publicering, sker mer än 50 % av genreförsäljningen på e-böcker. Den totala försäljningen av digitala böcker har ökat med 6 %.

”Det handlar inte om e-böckernas död”, säger Daunt. ”Det handlar om att e-böcker hittar sin naturliga nivå. Även under de år då försäljningen av e-böcker ökade kraftigt – och tydligt kannibaliserade försäljningen av fysiska böcker – var det alltid mycket tydligt att vi skulle få en korrigering och nå en jämvikt.” Han säger att Storbritannien har ”adopterat” e-böcker och att de kommer att förbli en betydande marknad (medan e-böcker i Frankrike till exempel bara utgör 3 % av den totala marknaden). Det sista han – eller någon säljare eller förläggare av fysiska böcker – vill är att e-boken ska dö. ”Vi vill att folk ska läsa. Vi bryr oss inte om hur de läser”, betonar han. Han vet att människor som läser förr eller senare kommer att köpa böcker.

Paula Cocozzas roman, How To Be Human, publiceras av Hutchinson och kostar 12,99 pund rrp. För att beställa för 11,04 pund med gratis brittisk p&p, besök bookshop.theguardian.com eller ring 0330 333 6846.

{{#ticker}}

{{topLeft}}

{{bottomLeft}}

{{topRight}}

{{bottomRight}}

{{#goalExceededMarkerPercentage}}

{{/goalExceededMarkerPercentage}}

{{/ticker}}

{{heading}}

{{#paragraphs}}

{{.}}

{{/paragraphs}}}{{highlightedText}}

{{#cta}}{{text}}{{/cta}}}

Remind me in May

• Dela på Facebook
• Dela på Twitter
• Dela via e-post
• Dela på LinkedIn
• Dela på Pinterest
• Dela på WhatsApp
• Dela på Messenger