Här är en genomgång av några hudproblem som du kan stöta på i samband med UC.

Erythema nodosum

Namnet skulle vara starkt för ett death metal-band, men det hänvisar faktiskt till det vanligaste UC-relaterade hudutslaget, som drabbar 3 till 10 procent av alla som lider av sjukdomen. Kvinnor får det oftare än män.

Erythema nodosum uppträder som ömma, röda knölar som kan dyka upp på flera ställen på kroppen. De kan dyka upp under ett UC-utbrott och försvinna tillsammans med de andra symptomen.

Pyoderma gangrenosum

Den näst vanligaste UC-relaterade hudåkomman är pyoderma gangrenosum (inte en Harry Potter-besvärjelse).

Denna åkomma är sällsynt och visar sig som blåsor som bildas på armar, skenben eller vrister. Den klassiska typen bildar ett karakteristiskt sår. Pyoderma gangrenosum kan bero på ett kroppsligt trauma, till exempel att ha fått en biopsi eller punktering av en ven, eller ett autoimmunt svar.

Pyoderma gangrenosum behandlas med höga doser av kortikosteroider och immunosuppressiva medel. Smärtsamma sår kan också behandlas med receptbelagda smärtstillande medel.

Sweets syndrom

Experter är inte säkra på vad som orsakar Sweets syndrom, en annan sällsynt hudåkomma, men det kan vara relaterat till IBD, bland andra tillstånd. Det visar sig vanligen som smärtsamma, röda ”saftiga” plack på armar, huvud, nacke och övre delen av ryggen.

Förutom IBD finns riskfaktorer för Sweets syndrom bland annat cancer som leukemi, en infektion i de övre luftvägarna, graviditet och överkänslighet mot vissa mediciner.

Sweets kan behandlas med orala kortikosteroider, men det kommer ofta tillbaka.

Bowel-associated dermatosis-arthritis syndrome

Som är så nära att förkortas BADASS, men som inte förtjänar en sådan akronym, orsakar detta tillstånd små, smärtsamma knölar på bröstet och överarmarna som kan bli pusfyllda.

Forskare misstänker att inflammation på något sätt orsakar BADAS, även kallat ”bowel bypass syndrome”, och det kan härröra från tarmkirurgi, divertikulit eller blindtarmsinflammation utöver IBD.

BADAS kan följa med ett uppblossande av UC och försvinner vanligtvis av sig självt, men din läkare kan skriva ut kortikosteroider och/eller antibiotika.

Plaque psoriasis

Beskyll inte dina föräldrar än, men vissa studier kopplar genetik till IBD och psoriasis. Sambandet är mer uttalat hos personer med Crohns sjukdom.

Psoriasis är en kronisk sjukdom som påskyndar hudens cellproduktion, vilket gör att cellerna byggs upp i torra, flagnande, grova och röda plack som ibland kan klia. Plackpsoriasis är den vanligaste formen.

Psoriasis kan visa sig nästan var som helst på kroppen, inklusive naglar, leder och könsorgan. Det finns inget botemedel, men du kan hantera den med behandlingar som aktuella mediciner, immunsuppressiva medel, biologiska läkemedel och/eller ljusterapi.

Vitiligo

Vetenskapsmän har kopplat en specifik gen till vitiligo – samma gen som är förknippad med en högre risk för autoimmuna sjukdomar.

Vitiligo är en hudsjukdom där immunförsvaret förstör hudceller som ansvarar för pigmentproduktionen (så kallade melanocyter). Detta resulterar i hudfläckar som saknar färg.

Det är vanligare hos personer med UC och Crohns men kan drabba vem som helst. Det är inte smittsamt eller smärtsamt, men personer med vitiligo är mer benägna att drabbas av solbränna och ögonproblem.

Plaques från pyodermatitis vegetans

Detta tillstånd kännetecknas av röda, fjällande och såriga plack. Det visar sig vanligtvis i hudveck som de nära armhålan och ljumskarna, eller på hårbotten och i ansiktet.

Det är kopplat till pyostomatitis vegetans, ett liknande tillstånd som orsakar pustler i munnen. De två tillstånden tillsammans kallas pyodermatitis-pyostomatitis vegetans eller PPV.

PPV är nära kopplat till UC – så pass mycket faktiskt att många människor får diagnosen UC först efter att först ha fått diagnosen PPV. Men pustlar bildas vanligtvis efter att UC har funnits i några år.

Leukocytoklastisk vaskulit

”Leukocytoklastisk vaskulit” (LCV) är en fin dermatologiterm som hänvisar till inflammation i hudens små blodkärl.

Den uppträder karakteristiskt som grödor av små, upphöjda, rödlila fläckar på benen. Det kan ses vid ett antal medicinska tillstånd, och UC är ett av dem.

Nässelfeber

Att bryta ut i nässelfeber är inte ett symtom på UC, men vissa mediciner kan orsaka dem.

I sällsynta fall kan folk som tar det biologiska läkemedlet Humira för svår UC få en allergisk reaktion som orsakar nässelfeber. Sulfasalazin är en annan UC-behandling som kan orsaka nässelfeber och hudutslag.

Om du upplever nässelfeber och du misstänker att det är ett läkemedel som är boven i dramat, prata med din läkare så fort som möjligt om möjliga alternativ.

Hur är det med akne?

Det finns inget direkt samband mellan UC och akne. Orala kortikosteroidmediciner, som ofta förskrivs för att behandla UC-symtom, kan dock orsaka steroidakne.

Vissa aknemediciner kan också bidra till utvecklingen av UC. I en studie från 2010 kopplades aknepreparatet isotretinoin, även kallat Accutane, till en ökad risk för UC.

Författarna noterade att personer som tagit högre doser Accutane verkade ha en något högre risk att utveckla UC än personer som inte hade använt läkemedlet. Ingen koppling till Crohns sjukdom hittades.

En forskningsöversikt från 2015 gav dock inget stöd för ett orsakssamband. Författarna noterade att människor ofta har UC under en tid utan att veta om det och att tillståndet sannolikt fanns innan de började ta Accutane.