av Lydia A. Meyers RN, MSN, CWCN

Under den tid som jag har arbetat med fantastiska sjukhus och läkare har jag lärt mig och samlat in information om skillnaderna mellan två typer av nekrotiserande infektioner som förekommer inom sårvården. Nekrotiserande fasciit (NF) och spindelbett kan uppträda som liknande till sin natur och kräver omedelbar intervention.

NF presenterar sig som cellulit och inflammationen sprider sig, medan spindelbett presenterar sig med ett rött, vitt och blått tecken. Patienterna kommer att uppleva följande: feber, diarré, illamående, kräkningar och smärta. Det finns skillnader i utvecklingen, behandlingen och användningen av antibiotika. I följande blogg kommer jag att förklara skillnaderna och likheterna mellan de båda tillstånden.

Vad är nekrotiserande fasciit?

CDC definierar nekrotiserande fasciit som en bakteriell infektion som snabbt sprider sig till kroppens mjuka vävnader och förstör hud, subkutant fett och fascia. Detta orsakas av mer än en bakterie, bland annat streptokocker av grupp A, Klebsiella, Clostridium, E. coli, Staphylococcus aureus och Aeromonas hydrophila. Den vanligaste orsaken till NF är streptokocker av grupp A.

Och även om detta är en sällsynt händelse kan NF orsakas av ett brott i huden i samband med ett snitt, skrapning, brännskada, insektsbett eller sticksår. Många av de personer som får denna bakterieinfektion har sämre immunförsvar och nedsatt förmåga att bekämpa invasionen av bakterier.

Det finns tre olika typer av NF. Typ 1 är en kombination av både anaeroba bakterier och aeroba bakterier. Några av bakterierna till inkluderar Clostridium- och Bacteroides-arter. Typ 2 är streptokocker av grupp A med eller utan stafylokockinfektion, och typ 3 är Vibrioinfektion relaterad till havsdjur eller insekter.

Infektionen sprider sig genom att hämma fagocytos. Dessa bakterier utnyttjar sedan immunförsvaret för att sprida sig genom kärlväggar. Förhållandena gör det sedan möjligt att stänga av hypoxiska förhållanden och de fakultativt aeroba organismerna kan växa och bli anaeroba. Bakterierna börjar då bryta ned omgivande celler och koldioxid, vatten, väte, kväve, vätesulfid och metan frigörs. När toxinerna fortsätter att spridas i blodomloppet blir patienten septisk. Det konstateras att toxinerna följer fascia, muskelkompartment eller båda.

De vanligaste infektionsområdena är bukväggen, perineum och extremiteterna. När det angriper perineum och scrotum är det mer känt som Fourniergangrän. De vanligaste orsakerna är trauma, kirurgi och insektsbett. Komorbiditeter som diabetes, kronisk njursvikt, immunosuppressiv behandling, högt blodtryck, fetma och undernäring ökar känsligheten. Patienterna uppträder ofta med symtom på septikemi och generaliserad smärta. Patienten går ofta in i multiorgansystemsvikt.

En akut NF-situation kräver omedelbar IV-antibiotika och multipel kirurgisk debridering. Användning av hyperbar syrebehandling (HBOT) kan minska toxinernas förflyttning till fascia, muskelavdelningar och blodomloppet. HBOT är effektivt för att skapa en syrefylld miljö som kan stoppa utvecklingen av de anaeroba bakterierna. Användningen av förband bör vara konservativ tills bakterierna är under kontroll och därefter bör det ske en ny bedömning av såret för korrekt förbandsbehandling.

Identifiera spindelbett

Det finns mer än 3 500 spindelarter i USA. Även om de inte finns i alla delstater är de två spindeltyper som kan orsaka mest skada av alla typer Black Widows och Brown Recluse.

Den bruna spindeln: Den bruna reclusen (Loxosceles reclusa) har en violform på ryggen. Bettet kan gå obemärkt förbi eftersom det är smärtfritt. Efter några timmar kan symtom som smärta, feber, illamående, huvudvärk, mörk urin och artralgi börja. Sårstället kommer att ha en brännande känsla eller någon form av irritation. Det kommer att finnas kraftig smärta, blåsbildning med blått i mitten, ringad av rodnad. Det kommer att finnas finnliknande lesioner med gult eller grönt pus, eller ett utslag som kliar eller ulceration med brott i huden eller slemhinnan. Man kan få några av dessa symtom eller inget av dem, beroende på den individuella reaktionen på bettet.

Den som har fått ett spindelbett bör omedelbart uppsöka akutmottagningen. Medicinsk behandling kan omfatta antibiotika, is och höjning av såret, antivenom, steroider och antihistaminer. Om såret blir nekrotiskt måste man operera för att rensa sårbädden. Vilket sårförband som används beror på sårets tillstånd och personens förmåga att läka.

Den svarta änkan: Den svarta änkan (släktet Latrodectus) känns igen på den klarröda timglasmarkeringen på buken. De befolkningsgrupper som är mest oroväckande när det gäller bett från en svart änka är äldre personer, barn och personer med många komorbiditeter. Giftet innehåller visserligen gift, men det är inte nekrotiserande. Systemiska reaktioner förekommer, bland annat huvudvärk och buksmärtor. Dessa symtom försvinner inom 1 till 3 dagar. Behandlingar för ett bett av en svart änka omfattar is, kalciumglukonat och antivenom.

Patientfallsexempel: En patient togs in på en anläggning för uppföljning av sårvård efter sjukhusvistelse. I anamnesen och läkarundersökningen angavs att patienten hade blivit biten av en spindel och patienten rapporterade att det hade hänt medan hon sov. Läkarens diagnos för intagningen var nekrotiserande fasciit. Såret debriderades flera gånger under intagningen. Vävnaden visade god granulering och underminering. Betydelsen av patientfallet borde inte ha lagts på antibiotikabehandling och upprepad debridering utan på att såret stängdes.

Slutsats

Det är viktigt att bedöma patienten särskilt på akutmottagningen och/eller vid inläggning på sjukhus. Skillnaden mellan nekrotiserande fasciit och spindelbett är skillnaden i hur såret kommer att behandlas från början under hela behandlingsförloppet på sjukhuset. En snabb bedömning av NF är nödvändig, eftersom varje tidsförlust kan äventyra patientens liv samt öka skadorna på de underliggande vävnaderna.

Om författaren
Lydia Meyers RN, MSN, CWCN har varit certifierad sårvårdssjuksköterska i över 15 år med erfarenhet av att arbeta inom hemsjukvård, förlängd vård, hospicevård, akutvård, LTAC och sårkliniker. Hennes sjuksköterskefilosofi att ”läka sår så snabbt som möjligt” är den vägledande kraften bakom hennes utbildningsverksamhet, både som lärare och student.