Hur musikroyalties fungerar

, Author

Licenser och motsvarande royalties kan delas in i fyra allmänna kategorier:

  1. Mekaniska licenser och royalties – En mekanisk licens avser tillstånd som ges för att mekaniskt reproducera musik på någon typ av media (t.ex. kassettband, CD, etc.) för offentlig distribution. Musikförlaget ger tillstånd till att musikkompositionen reproduceras. Den mekaniska royaltyn betalas till inspelningskonstnären, låtskrivaren och förlaget baserat på antalet sålda inspelningar.
  2. Performationsrättigheter och royalties – En licens för prestationsrättigheter tillåter att musik framförs live eller sänds i radio eller TV. Dessa licenser kommer vanligtvis i form av en ”blanket license”, som ger licenstagaren rätt att spela en viss PRO:s hela samling i utbyte mot en fastställd avgift. Licenser för användning av enskilda inspelningar finns också tillgängliga. Radiostationer som bara pratar om radio skulle t.ex. inte behöva en generell licens för att spela upp PRO:s hela samling. Uppföranderättsavgiften betalas till låtskrivaren och förlaget när en låt framförs live eller i radio.
  3. Synkroniseringsrättigheter och royalties – En synkroniseringslicens behövs för att en låt ska kunna återges i ett tv-program, en film, en video, en reklamfilm, en reklamfilm, en radio eller till och med ett telefonmeddelande på ett 800-nummer. Det kallas så eftersom du ”synkroniserar” kompositionen, så som den framförs på ljudinspelningen, till en film, tv-reklam eller talad voice-over. Om en specifik inspelad version av en komposition används måste du också få tillstånd från skivbolaget i form av en ”master use”-licens. Synkroniseringsroyalty betalas till låtskrivare och förläggare för användning av en låt som används som bakgrundsmusik till en film, ett tv-program eller en reklamfilm.
  4. Rättigheter och royalties för tryckning – Detta är en royalty som betalas till låtskrivare och förläggare baserat på försäljningen av tryckta notblad.

Förutom dessa royaltybetalningar medförde lagen om ljudhemsinspelning (Audio Home Recording Act) från 1992 ytterligare en royaltybetalning till låtskrivare och utövande konstnärer. Denna lag kräver att tillverkarna av digitala ljudinspelningsapparater och tillverkarna av tomma inspelningsmedier (tomma kassettband, tomma cd-skivor, tomma dvd-skivor etc.) betalar en procentandel av sitt försäljningspris till Register of Copyrights för att kompensera för förlorad försäljning på grund av eventuell obehörig kopiering av musik. Det finns två fonder som inrättats för att överföra dessa pengar. Den ena är Sound Recording Fund, som får två tredjedelar av pengarna. Dessa pengar går till inspelningskonstnären och skivbolaget. Den andra fonden är Musical Works Fund, som får den återstående tredjedelen av pengarna som delas 50/50 mellan utgivaren och låtskrivaren.

Avtal

Avtal

Utländska royalties

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.