Storbritannien och professor vid Binghamton University i New York fick 2019 års nobelpris i kemi, tillsammans med John Goodenough, för deras grundläggande arbete med litiumbatterier. (Foto: Sebastian Gollnow/picture alliance via Getty Images)

dpa/picture alliance via Getty Images

Invandrare har tilldelats nästan 40 procent av de Nobelpris som amerikaner vunnit inom kemi, medicin och fysik sedan 2000. År 2019 fick två invandrare Nobelpris, en i kemi och en i fysik. Detta stämmer överens med den senaste historien och visar hur invandrare också gör viktiga icke-ekonomiska bidrag till Amerika, enligt ny forskning från National Foundation for American Policy (NFAP).

M. Stanley Whittingham, en invandrare född i Storbritannien och professor vid Binghamton University i New York, vann 2019 års Nobelpris i kemi och delar det med John Goodenough för deras grundläggande arbete med litiumbatterier, som ”har revolutionerat våra liv och används i allt från mobiltelefoner till bärbara datorer och elbilar”. (Goodenough föddes i Tyskland, men han är ingen invandrare eftersom hans far, en berömd teolog, var infödd.)

”I början av 1970-talet började Stanley Whittingham . . utnyttjade han litiums enorma drivkraft att frigöra sin yttre elektron när han utvecklade det första funktionella litiumbatteriet . John Goodenough fördubblade litiumbatteriets potential och skapade de rätta förutsättningarna för ett betydligt kraftfullare och mer användbart batteri”, enligt Kungliga Vetenskapsakademien.

James Peebles, född i Kanada och professor vid Princeton University, fick 2019 års Nobelpris i fysik för sin forskning som skapade ”grunden för våra samtida idéer om universum”. Kungliga Vetenskapsakademien rapporterade: ”James Peebles kunde tolka spår från universums barndom och upptäcka nya fysiska processer.”

(Uppdatering: Två av de tre amerikanska vinnarna av 2019 års Nobelpris i ekonomi som tillkännagavs den 14 oktober 2019 var invandrare, båda professorer vid MIT, Abhijit Banerjee, född i Indien, och Esther Duflo, född i Frankrike. Båda kom till USA som internationella studenter. Banerjee, Duflo och den amerikanske kollegan Michael Kremer fick priset för ”deras experimentella tillvägagångssätt för att lindra den globala fattigdomen”. Invandrare har tilldelats 19 av 66, eller 29 % av de Nobelpris som amerikaner vunnit inom ekonomi, enligt NFAP:s forskning.)

Den nationella stiftelsen för amerikansk politiks forskning visar på viktiga vetenskapliga bidrag från invandrare till Amerika under hela 1900-talet och under de senaste två decennierna:

– ”Mellan 1901 och 2019 har invandrare tilldelats 35 %, eller 105 av 302, av de Nobelpris som amerikaner vunnit inom kemi, medicin och fysik.

– ”Dessa siffror kan betraktas som en underskattning, eftersom de inte inkluderar Nobelpristagare som invandrade till Amerika efter att ha fått ett Nobelpris, till exempel Albert Einstein, Enrico Fermi och Niels Bohr.” Donna Strickland, som 2018 delade Nobelpriset i fysik med invandraren Gérard Mourou, inkluderades inte som amerikansk mottagare, men hon var internationell student vid University of Rochester när hon genomförde sin banbrytande forskning.

– ”Man kan se invandrarnas ökande inflytande och betydelse för vetenskapen i Amerika under det senaste halvseklet. Mellan 1901 och 1959 vann invandrare 21 Nobelpris i kemi, medicin och fysik, men vann 84 priser inom dessa områden – fyra gånger så många – mellan 1960 och 2019.

– ”Mellan ”Mellan 1901 och 1959 vann endast en invandrare till USA (William Francis Giauque) Nobelpriset i kemi, medan 27 invandrare mellan 1960 och 2019 vann Nobelpriset i kemi.

– ”Mellan 1901 och 1959 vann 9 invandrare till USA Nobelpriset i (fysiologi eller) medicin, men mellan 1960 och 2019 fick 29 invandrare Nobelpriset i medicin.”

– ”I kategorin fysik vann 11 invandrare Nobelpriset mellan 1901 och 1959, medan 28 invandrare fick Nobelpriset i fysik mellan 1960 och 2019…. Det totala antalet invandrare (och amerikanska) som fick Nobelpriset före 1960 skulle ha varit lägre om det inte hade varit för de många judiska vetenskapsmän som övervann betydande restriktioner mot invandring på 1930-talet och flydde till USA för att undkomma den europeiska fascismen.”

Forskningen bidrar till att illustrera varför invandringslagstiftningen har betydelse. Immigration and Nationality Act från 1965 gjorde slut på kvoterna för ”nationellt ursprung” som hindrade människor från Asien och andra länder från att invandra till USA. Flera år senare ökade invandringslagen från 1990 antalet invandrare som årligen får komma in i USA, bland annat på arbetsbaserade invandrarvisum. Detta ökade antalet internationella studenter som var intresserade av att studera vid amerikanska universitet och uppmuntrade många fler att göra karriär i USA.

Sedan 2017 har Trumpadministrationens politik fokuserat på att begränsa inresan av invandrare och utländska medborgare, inklusive forskare och ingenjörer. ”Avslagsfrekvensen för H-1B-ansökningar har ökat betydligt, från 6 % under FY 2015 till 32 % under det första kvartalet av FY 2019”, enligt en analys från National Foundation for American Policy.

Som svar på USA:s invandringsrestriktioner lockar andra länder till sig fler internationella studenter och utlandsfödda vetenskapsmän och ingenjörer, enligt forskning och nyhetsrapporter. Invandrare kommer att fortsätta att vinna Nobelpris inom vetenskapliga områden. De kanske dock inte vinner dem i USA.

Följ mig på Twitter. Kolla in min webbplats.