Syfte: Kroppsövervikt och fetma har förknippats med en ökad morbiditet vid akut pankreatit, men motstridiga resultat har rapporterats i litteraturen när det gäller typ och frekvens av komplikationer. Vi undersökte förekomsten av komplikationer i olika klasser av övervikt i en homogen grupp av patienter med gallstenspankreatit.

Metoder: Data samlades in prospektivt från 250 patienter med gallstenspankreatit för att möjliggöra beräkning av Blamey (Glasgow) och Acute Physiology and Chronic Health Evaluation (APACHE II) poäng. Enligt deras kroppsmasseindex (BMI) tilldelades patienterna olika kategorier av kroppsövervikt. Resultatet för varje kategori mättes med hjälp av komponenterna i Atlanta-kriterierna. Studiens sekundära målpunkter var längden på sjukhusvistelsen, längden på intensivvårdsavdelningen och antalet bukoperationer.

Resultat: Jämfört med normalviktiga patienter (BMI 18,5-24,9) hade alla kategorier med BMI > eller =25 en ökad risk att utveckla den ”allvarliga” formen av akut pankreatit . Patienter med fetma av klass I (BMI 30-34,9) utvecklade betydligt mer organsvikt och lokala komplikationer (OR: 3,469, 95 % CI: 1,15-10,43). Patienter med fetma av klass II och III (BMI 35-49,9) hade förutom mer organsvikt och lokala komplikationer även fler metabola komplikationer (OR: 7,33, 95 % KI: 1,62-33,24) än sina normalviktiga motsvarigheter. De behövde också oftare intensivvård och hade en längre total sjukhusvistelse.

Slutsats: Vid akut biliär pankreatit utgör kroppslig övervikt och fetma en risk för mer ”allvarlig” sjukdom och antalet och typen av komplikationer ökar i kategorier med stigande BMI.