Det inverterade frågetecknet infördes långt efter Real Academias beslut, som publicerades i den andra upplagan av Ortografía de la lengua castellana (ortografi av det kastilianska språket) 1754, där man rekommenderade det som den symbol som anger början på en fråga i skriven spanska, t.ex. ”¿Cuántos años tienes?”. (”Hur gammal är du?”). Real Academia beordrade också samma system med omvända symboler för utropssatser, med symbolerna ”¡” och ”!”. Detta hjälper till att känna igen frågor och utrop i långa meningar. ”Tycker du om sommaren?” och ”Du tycker om sommaren.” översätts till ”¿Te gusta el verano?” respektive ”Te gusta el verano”. (Det är inte alltid skillnad mellan ordalydelsen i en ja-nej-fråga och motsvarande påstående på spanska). Dessa nya regler antogs långsamt; det finns 1800-talsböcker där författaren varken använder ”¡” eller ”¿”.
I meningar som är både deklarativa och frågeformulerande isoleras den sats som ställer en fråga med startsymbolen inverterat frågetecken, t.ex: ”Si no puedes ir con ellos, ¿quieres ir con nosotros?” (”Om du inte kan följa med dem, vill du följa med oss?”), inte ”¿Si no puedes ir con ellos, quieres ir con nosotros?”
Vissa skribenter utelämnar det inverterade frågetecknet om det rör sig om en kort otvetydig fråga, till exempel: ”Quién viene?” (”Vem kommer?”). Detta är kriteriet på galiciska och katalanska. Vissa katalanskspråkiga auktoriteter, till exempel Joan Solà i Cortassa, insisterar på att både det inledande och avslutande frågetecknet ska användas för tydlighetens skull.
Vissa spanskspråkiga författare, bland dem nobelpristagaren Pablo Neruda (1904-1973), vägrar att använda det omvända frågetecknet. I chattrum och snabbmeddelanden på Internet är det numera vanligt att endast använda det enkla ”?” som slutsymbol för en fråga, eftersom det sparar skrivtid. Flera avslutande symboler används för att betona: ”Por qué dices eso??”, i stället för det vanliga ”¿Por qué dices eso?”. (”Varför säger du det?”). Vissa kan också använda slutsymbolen för både början och slut, vilket ger ”?Por qué dices eso?” Med tanke på den informella miljön kan detta vara oviktigt, men lärare ser detta som ett problem och fruktar och hävdar att dagens unga elever på ett olämpligt och felaktigt sätt utvidgar denna praxis till akademiska läxor och uppsatser. (Se Internetlingvistik § Pedagogiskt perspektiv)