ABSTRACT

BAKGRUND: Hantering av symtom vid akut alkoholavvänjning i öppenvården innefattar vanligen en nedtrappning av en bensodiazepin som lorazepam (Ativan). Användningen av bensodiazepiner begränsas dock vanligen av risken för läkemedelsmissbruk och biverkningar som t.ex. försämring av det centrala nervsystemet. Eftersom studier har visat att karbamazepin kan vara effektivt vid behandling av alkoholavvänjningssymtom, jämfördes i denna studie effektiviteten av karbamazepin med effektiviteten av lorazepam.
POPULATION SOM STUDIERAS: De 136 patienterna var självsända och uppfyllde Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4:e utgåvan (DSM-IV) kriterierna för alkoholberoende och alkoholavvänjning. Patienterna bodde inom 50 miles från studieplatsen och hade en blodalkoholhalt vid intagningen < 0,1 g/dL, en poäng på Mini Mental State Examination på 26 och en poäng vid intagningen på Clinical Institute Withdrawal Assessment-Alcohol, revised (CIWA-Ar) 10 av en möjlig poäng på 20. Patienterna uteslöts om de hade andra missbrukssyndrom än alkoholberoende, nikotinberoende eller cannabismissbruk; allvarlig psykiatrisk störning på axel I; använt bensodiazepiner, betablockerare, kalciumkanalblockerare eller antipsykotiska medel under de senaste 30 dagarna; anamnes på huvudskada; neurologisk sjukdom; eller grovt onormala laboratorievärden.
STUDIEENS UPPLÄGGNING OCH VALIDITET: Det här var en randomiserad dubbelblind studie där man jämförde 2 olika behandlingar för alkoholabstinens. Tilldelningen till behandlingsgruppen var dold för de inskrivande läkarna. Patienterna fick en 5-dagars nedtrappning av antingen lorazepam 6-8 mg nedtrappat till 2 mg eller karbamazepin 600-800 mg nedtrappat till 200 mg. Abstinenssymptomen mättes med hjälp av ett validerat CIWA-Ar-verktyg. Patienterna fyllde också i en daglig dryckeslogg för att bedöma alkoholanvändningen före, under och 7 dagar efter studiens slutförande. I studien utvärderades 89 patienter efter behandlingsperioden för antalet drycker som intogs per dag.
ÅTERKOMMELSER SOM MÄTTES: Alkoholabstinenssymtom och alkoholanvändning efter behandlingen mätt med CIWA-Ar-skalan var de primära resultaten. Biverkningar rapporterades som ett sekundärt utfall.
RESULTAT: Båda läkemedlen var lika effektiva när det gällde att minska alkoholavvänjningssymptomen. Över tid var det mer sannolikt att alkoholabstinenssymtom uppstod vid behandling med lorazepam (P = 0,007). Efter behandlingen hade återfallspatienter som fick karbamazepin färre drinkar per dag än de som fick lorazepam (1 vs 3; P = .003). Effektiviteten varierade beroende på om patienterna tidigare hade försökt avgifta sig på alkohol. Av de patienter som rapporterade tidigare flera avgiftningar drack de som fick karbamazepin mindre än 1 drink per dag jämfört med 5 drinkar per dag i den lorazepambehandlade gruppen (P = .004). Den totala frekvensen av biverkningar var densamma för båda grupperna; klinikerna registrerade dock yrsel och inkoordination hos fler patienter som behandlades med lorazepam än med karbamazepin (22,7 % jämfört med 6,9 %; P = .02). Pruritus förekom oftare i karbamazepin-gruppen än i lorazepam-gruppen (18,9 % vs 1,3 %; P = .004).