4 Effekter på plats och identitet

Med anledning av påståendena om informationssamhällets påverkan på rummet hävdas ofta att platsen som ett organiserande tema för det sociala livet håller på att försvinna. Två aspekter av plats betonas: platsers ekonomiska sammanhållning och vitalitet samt förhållandet mellan personlig identitet och plats. Argumenten om den förstnämnda aspekten återspeglar argumenten om utrymme. ”Den dominerande tendensen går mot en horisont av nätverksbaserad, ahistorisk flödesrymd som riktar sin logik mot utspridda, segmenterade platser…” (Castells 1996, s. 428). Enligt detta synsätt undergräver investeringskapitalets hypermobilitet, som underlättas av IT-nätverk och relaterade processer av ekonomisk, politisk och kulturell globalisering, platsernas sammanhållning och invånarnas förmåga att kontrollera dessa platsers framtid. Argument om det sistnämnda diskuterar hur IT undergräver de sätt på vilka vardagslivet är knutet till och formas av de platser där det sker, det vill säga förhållandet mellan identifiering med en plats och individuell identitet.

Staden London, ett globalt finansiellt centrum vars ekonomiska försörjning är beroende av ögonblickliga beräkningar av risker och avkastning med utgångspunkt i världsomspännande informationsflöden, har studerats intensivt för att undersöka om platsen spelar någon roll i informationssamhället. I det här fallet har platsen stor betydelse. Staden ”är ett system … som är beroende av elektroniska kommunikationer, men … de alltmer invecklade mönster av förbindelser som kan skapas … väcker krav på mer snarare än mindre interaktion ansikte mot ansikte” (Leyshon och Thrift 1997, s. 292). Själva komplexiteten och kvantiteten av den information som når fram genom flödesutrymmena måste tolkas. Ett utmärkande drag för det ekonomiska livet i staden är således personlig kontakt, välkända kulturella kommunikationsritualer och tillit till personlig erfarenhet och visuella ledtrådar för att bedöma informanternas sakkunskap och tillförlitlighet. Som en följd av detta fattas viktiga beslut fortfarande i stadens kompakta rum, vilket förstärker både känslan av och identifikationen med denna plats och ökar dess tillväxt och makt på nationell och global nivå. En liknande symbios mellan informationsteknik och plats finns i andra globala finanscentrum.

Möjligheten att platsen kan förstärkas i ett informationssamhälle har uppmärksammats för andra kluster av ekonomisk verksamhet. Platser som kan dra nytta av dynamiska externa ekonomier kan utveckla och bibehålla konkurrensfördelar som lockar till sig och behåller investeringar även i ett alltmer ömsesidigt beroende informationssamhälle. Det hävdas till och med att vilken plats som helst kan använda denna strategi för att förankra sin ekonomiska framtid, även om andra hävdar att en nedärvd ojämn utveckling innebär att sökandet efter konkurrensfördelar kan förstärka den rumsliga ojämlikheten (Leitner och Sheppard 1998).

Den kommersiella spridningen av geografisk IT kan också öka platsens betydelse. Genom att klassificera konsumenterna i ett stort antal ”livsstilar” och genom att använda GIS och folkräkningsdata för att knyta en av dessa kategorier till varje folkräkningsområde har företag utvecklat kostnadseffektiva metoder för geografiskt riktad marknadsföring – tekniker som också används för att rikta in sig på väljare i val. En konsekvens av sådana strategier är att forma människors val, konsumentköp, röstning och identitet på varje plats, och betydelsen av de platser där dessa praktiker förekommer (Goss 1995, Curry 1998).

Å andra sidan minskar informationssamhället, genom att minska den grad i vilken sociala praktiker förknippas med särskilda platser, kopplingen till en plats och sammanhållningen på en plats. Cyberrymden pekas ut som ett exempel på detta. Användningen av World Wide Web har gjort det lättare att ansluta sig till elektroniska gemenskaper av geografiskt utspridda individer som delar särskilda intressen, vilket innebär att interaktion och identifiering med sådana gemenskaper ersätter interaktion och identifiering med geografiska grannar. Dessutom kan IT:s ökande förmåga att skapa uppslukande miljöer, eller ”spegelvärldar”, göra upplevelser av verkliga platser mindre attraktiva än upplevelser av virtuella platser. Internet gör det möjligt att befinna sig på två platser samtidigt, och avståndet mäts i kommunikationstid i stället för i geografisk distans. Men de typer av identitet som blir resultatet, eftersom identitetsuppbyggnaden är lösryckt från platsen, kan kräva mindre mellanmänskligt ansvar och kan kanske aldrig helt skiljas från de identiteter som bildas genom att leva på verkliga platser (Robins 1995).

Trots cyberrymdens ”rumslösa” natur bygger de kognitiva principer som används för att förstå den och de metaforer som används för att beskriva den i hög grad på de principer som har utvecklats som ett resultat av människans erfarenhet av materiella rum. Uppslukande miljöer organiseras enligt konventionella rumsliga principer; deras uppslukande karaktär beror på deras förmåga att verka omöjliga att skilja från verkliga platser; och cybervärldar tenderar att efterlikna de materiella världarnas rumslighet. Den differentierade geografin för kommunikationsinfrastrukturer och tillgången till cyberrymden innebär att det finns nära relationer mellan cyberrymden och det materiella rummet (Kitchen 1998, Janelle och Hodge 2000).

Internet har blivit ett medium som lokala platsbaserade grupper har kunnat utnyttja för att främja och få global uppmärksamhet för sina särskilda agendor, till exempel den zapatistiska rörelsen i Chiapas (Castells 1997). Samtidigt främjar informationssamhället övernationella ekonomiska och politiska processer, alltifrån globala finansmarknader till multinationella informationssystem för övervakning av migranter och flyktingar och homogenisering av praxis för utbyte av geografisk information och immateriella rättigheter (Curry 1998). Informationssamhället bidrar till processer av ”glokalisering”, där processer på både lokal och global nivå samtidigt ökar i betydelse (Swyngedouw 1997), men utplånar varken avstånd eller plats.