Malaria har funnits med oss under en mycket lång tid. Den förhistoriska människan tros ha lidit av malaria, och det har dokumenterats i de gamla egyptiska tabloiderna. Malaria fick sitt namn under den romerska tiden då träsk en gång omgav staden Rom, och man trodde att sjukdomen kom med dåliga vindar (”Mal-Aria” eller ”dålig luft”).

En av de vanligaste resefrågorna som ställs till mig måste vara malariafrågan. ”Behöver jag verkligen ta malariaprofylax (förebyggande)?”. När vi fortsätter kommer du att se att svaret inte är så enkelt som ett enkelt ”ja” eller ”nej”. Många variabler måste beaktas innan man fattar beslut om att medicinera resenärer, och denna potentiellt dödliga sjukdom får aldrig tas lättvindigt.

Jag blir ofta förbryllad av konversationer mellan erfarna resenärer, eller av rullarna av självsäkra svar på reseforumssidor, till personer som ställer frågan om malariaprofylax. Råd som ”lokalbefolkningen tar inte förebyggande åtgärder, så varför skulle vi göra det?” eller ”Jag har varit där fyra gånger, aldrig drabbats av malaria och aldrig tagit några tabletter”. Vad betyder dessa uttalanden egentligen? När det gäller det första påståendet har ”lokalbefolkningen” en viss nivå av naturlig immunitet mot den lokala malariastammen, men de får ändå sjukdomen, och ja, ibland dör de. Den person som gjorde det andra uttalandet (och de som är likadana som han) antar att om man kommer undan sjukdomsfritt fyra gånger så existerar sjukdomen inte, eller att om sjukdomen existerade så skulle 100 % av besökarna drabbas. Detta visar på spelarnas okunnighet.

Några få statistiska uppgifter bör få verkligheten att gå upp för dem som kanske har blivit självbelåtna när det gäller denna besvärliga sjukdom.

* 300 – 500 miljoner fall av malaria rapporteras i hela världen varje år. De flesta fallen
finns i Afrika söder om Sahara, men vissa regioner i Indonesien är högriskområden
.
* Ungefär 2,7 miljoner människor dör varje år av malaria, varav de flesta är
barn.
* Cerebral malaria har en dödlighet på cirka 20 %.
* Barn under 5 år, äldre eller personer med nedsatt immunförsvar löper störst
risk.
* Gravida kvinnor löper större risk att få sjukdomen, och sjukdomen är
mer progressiv när kvinnan väl är smittad.
* Under den japanska invasionen av Papua Nya Guinea på 1940-talet berodde 60 % av
dödsoffren inte på krigföring utan på epidemisk malaria.

Vad är malaria?

Malaria är en sjukdom som orsakas av en liten protozoisk mikroorganism, (lite större än en bakterie), som överförs till människor genom saliv från Anopheles-myggan. Det är en smittsam sjukdom, men det krävs en vektor (bärare) för att överföra sjukdomen. (Man kan inte få malaria av en annan person genom att röra vid, kyssa etc., men man kan smittas av en mygga som har bitit den smittade personen). Det finns totalt fyra typer av malaria, men i Indonesien har vi i allmänhet bara att göra med Vivax- och Falciparum-malaria. När en värd har blivit biten av en infekterad mygga infekterar och förstör malariaorganismen de röda blodkropparna och invaderar värdens lever. Falciparum-malaria är en allvarligare form av sjukdomen, men Vivax-malaria kan förbli vilande i levern så länge som 5 år.

Vilka symtom på malaria?

I allmänhet kommer en person som lider av malaria att uppvisa ett eller flera av följande symtom:

* Hosta.
* Influensaliknande symtom.
* Trötthet (trött hela tiden).
* Malaise (svaghet).
* Skakande frossa.
* Athralgi (ledsmärtor).
* Paroxysmala feber- och svettningar (svängande feber, följt av svettningsepisod).

I de flesta fall kommer den drabbade att ha rest till ett riskområde för malaria under den senaste månaden eller så. Vivax-malaria kan dock uppträda över ett år efter den ursprungliga exponeringen för sjukdomen. I Indonesien är högriskområdena för malaria alla öar öster om Bali (Lombok, Sumba, Sumbawa, Gilles), och nyligen rapporterades sporadiska utbrott i landsbygdsområden på östra och centrala Java. (Jag har aldrig riktigt förstått varför de små irriterande myggorna som sprider denna sjukdom aldrig packade sina väskor och hoppade på en båt för att starta en ny epidemi på Bali….. men det har de tydligen aldrig gjort !!!).

Vad ska jag göra om jag tror att jag har malaria?

Konsultera närmaste klinik eller resehälsocentral. Malaria kräver professionell diagnos och behandling. Diagnosen bör inte skjutas upp till slutet av semestern eller tills den passar in i dina reseplaner. Om du upplever något av symtomen ovan ska du inte anta att du har malaria och självmedicinera, såvida du inte befinner dig många, många mil från sjukvårdsinrättningar. Om du planerar en sådan resa bör du kontakta en resehälsocentral före avresan för att organisera profylax och akutbehandling tills medicinsk hjälp kan tillkallas.

Hur kan jag förebygga malaria?

Säkerställ att du är informerad och medveten om reseriskerna i det särskilda område som du besöker. Det finns många informativa webbplatser (CDC, travelhealth.com, tripprep.com), men de tenderar dock att ta med Indonesien som region snarare än zoner med högriskområden i skärgården. Andra faktorer som bör beaktas när man fattar beslut om att rekommendera malariaprofylax är:

* Vilken typ av boende kommer du att använda? Femstjärnigt, medelklass eller
backpacker?
* Hur länge kommer du att resa? En helgsemester eller en sex månader lång vandring?
* Är du en erfaren resenär eller är det första gången du reser hemifrån?
* Hur gammal är du? Barn under 9 år samt kvinnor som kan vara gravida eller
mammas måste ta särskilda hänsyn.

När malariarisken väl har bedömts måste förebyggande åtgärder vidtas. Det bästa sättet att undvika sjukdomen är att undvika bäraren. Bli inte biten av mozzies och du kommer inte att få sjukdomen. Sätt att undvika detta är:

* Eftersom just denna mygga biter mellan skymning och gryning, ska du vara
särskilt försiktig under dessa tider.
* Undvik att använda mörkfärgade kläder och parfymer. Båda lockar till sig myggan.
Välj långärmade, ljusa kläder och använd citronella i stället för
parfym.
* Använd ett personligt insektsmedel med en koncentration av DEET 30-45 %
(dietylmetylbenzamid). Gravida kvinnor bör använda en koncentration på 35 %
eller mindre. Högre koncentrationer av denna lotion bör användas på kläder snarare än
direkt på huden.
* Använd en bra knockdown-spray i ditt rum innan du går till sängs.
* Myggnät är användbart särskilt för spädbarn och små barn.
* Det finns vissa bevis för att intag av B-vitamintillskott kan stöta bort
anofelesmyggan, men detta är inte entydigt och bör inte ensamt förlitas
på som ett förebyggande medel.
* Det finns en del ganska okonventionella metoder, t.ex. att bära lopphalsband för husdjur
om vrister och ben. Detta rekommenderas inte och kan orsaka allvarliga lokala
reaktioner.

Antagen att vår resenär har bedömts vara berättigad till medicinering inför sina resor, låt oss titta på de alternativ som finns tillgängliga:

* Doxycyklin är faktiskt ett antibiotikum och tillhör Tetracyklin-gruppen. Detta är
fortfarande förmodligen en av mina favoriter för malariaprofylax, på grund av dess korta
fördoseringstid och låga förekomst av biverkningar. Doxycyklin behöver tas
ndast 2 dagar före avresa och 3 veckor efter att man lämnat riskområdet. Det måste
tas dagligen (vuxendos 100 mg), och biverkningarna kan omfatta ökad
solkänslighet (du bränner dig lätt i solen, bär därför en bra solkräm), och
som med alla antibiotika kan främja svamptillväxt, särskilt hos kvinnor
(vaginal tröst). Detta läkemedel ska inte användas till barn under 9 år,
gravida eller ammande mödrar eftersom det stör benbildningen. Doxycy
klin kan störa verkan av orala preventivmedel, så kvinnor som tar
kontraceptpiller bör vidta extra försiktighetsåtgärder. Vissa personer rapporterar gastro-
intestinala störningar med detta läkemedel; detta kan undvikas genom att ta
medicinen med mat.
* Klorokin har använts i många år, och av denna anledning finner vi att
många malariastammar är resistenta mot detta läkemedel. Klorokinresistens har
rapporterats genom de flesta riskzoner i Indonesien, därför skulle det vara oklokt
att välja detta läkemedel som första försvarslinje.
* Larium (mefloquin) är en utmärkt långtidsprofylax, eftersom det behöver
tas endast en gång i veckan. Det måste dock tas 2 veckor före och 4 veckor
efter att man lämnat riskområdet. Vissa personer rapporterar att de får mardrömmar, sömn
störningar eller humörförändringar när de tar detta läkemedel. I dessa fall bör
läkemedlet avbrytas och en annan form av profylax användas. Det bör inte tas av
någon person med existerande neuropsykiatriska störningar (kramper, psykoser etc.) eller
någon person som lider av störningar i hjärtats konduktionsförmåga (särskilt de som för närvarande
på betablockerare). Observera: En person som tar mefloquin och som drabbas av malaria
ska aldrig behandlas med Halofantrin. Omedelbar död kan följa på grund av
hjärtarrytmi.
* Malarone (Atovaquone och proguanil) är det ”nya barnet i klassen” för malaria
profylax. Dess största nackdel är priset. Det kan kosta dig nästan en flygbiljett
att köpa tillräckligt mycket av detta läkemedel för att räcka en lång semester! Malarone måste
tas dagligen, men behöver påbörjas endast en dag före resan
och endast 7 dagar efter resan till riskområden. Malarone tolereras i allmänhet väl med
många biverkningar; det ska tas vid samma tidpunkt varje dag med mjölk.
Tyvärr tillverkas Malarone ännu inte i Indonesien.

Varför ska man ta dessa läkemedel även efter att man har lämnat högriskområdet? ….som jag nämnde tidigare går malariaplasmodiumet in i en leverfas där det kan undkomma effekterna av malarialäkemedlet. Genom att ta malariaprofylaxen flera veckor efter eventuell exponering kan man fånga upp dessa ….vi hoppas! Det är klokt att komma ihåg att INGEN MALARIAPROFYLAXIS ger 100 % skydd mot sjukdomen. Om du skulle drabbas av symtom som tyder på malaria, även så länge som 12 månader eller mer efter att du lämnat ett riskområde, bör du kontakta din läkare omedelbart.

… …Och till alla våra läsare som reser under de långa skollovet, var försiktiga, var lyckliga och glöm inte flugsprayen!!

Kim Patra är en kvalificerad legitimerad sjuksköterska/barnmorska och mamma till tre barn, som har bott och arbetat på Bali under de senaste 15 åren. Hon har hjälpt många resenärer (… och andra) antingen som flygande medicinsk eskort eller bara som en röst i slutet av telefonen! Kim diskuterar gärna alla hälsoproblem som du kan tänkas ha. Hennes e-postadress är [email protected]