Kreatinin: En kemisk avfallsmolekyl som bildas vid muskelmetabolism. Kreatinin produceras från kreatin, en molekyl som har stor betydelse för energiproduktionen i musklerna. Ungefär 2 % av kroppens kreatin omvandlas till kreatinin varje dag. Kreatinin transporteras genom blodomloppet till njurarna. Njurarna filtrerar bort det mesta av kreatininet och gör sig av med det i urinen.

Trots att det är ett avfall har kreatinin en viktig diagnostisk funktion. Kreatinin har visat sig vara en ganska tillförlitlig indikator för njurarnas funktion. När njurarna försämras kommer kreatininet att stiga. Onormalt höga kreatininnivåer varnar således för en eventuell funktionsstörning eller njursvikt i njurarna, ibland till och med innan patienten rapporterar några symtom. Det är av denna anledning som man i vanliga blod- och urinprov rutinmässigt kontrollerar mängden kreatinin i blodet.

Normala nivåer av kreatinin i blodet är ungefär 0,6 till 1,2 milligram (mg) per deciliter (dl) hos vuxna män och 0,5 till 1,1 milligram per deciliter hos vuxna kvinnor. (I det metriska systemet är ett milligram en viktenhet som motsvarar en tusendedel av ett gram och en deciliter är en volymenhet som motsvarar en tiondel av en liter). Muskulösa unga eller medelålders vuxna kan ha mer kreatinin i blodet än normen för den allmänna befolkningen. Äldre personer kan å andra sidan ha mindre kreatinin i blodet än normen. Spädbarn har normala nivåer på cirka 0,2 eller mer, beroende på deras muskelutveckling. En person med endast en njure kan ha en normal nivå på cirka 1,8 eller 1,9. Kreatininnivåer som når 2,0 eller mer hos spädbarn och 10,0 eller mer hos vuxna kan indikera ett behov av en dialysmaskin för att avlägsna avfall från blodet.

Vissa läkemedel kan ibland orsaka onormalt förhöjda kreatininnivåer.

SLIDESHOW

Njursten: Symtom, orsaker och behandling Se bildspel