Den viktigaste delen av Antarktis är glaciärisen. Isen, som har ackumulerats under miljontals år, är upp till 3 miles djup och täcker cirka 5,3 miljoner kvadratkilometer, eller cirka 97,6 procent av kontinenten. Denna isvolym uppgår till cirka 6 miljoner kubikmil om den återfördes till haven skulle den höja den globala havsnivån med cirka 200 fot.
Antarktis består av två stora, geologiskt distinkta delar som överbryggas av ett enormt istäcke. Östra Antarktis, den större av de två, är ungefär lika stor som USA och består av kontinentalskorpa som täcks av ett istäcke med en tjocklek på i genomsnitt 1,6 mil. Västantarktis, den mindre delen, är en mosaik av små block av kontinentalskorpa som täcks av det västantarktiska istäcket och en andinsk bergskedja som bildar den antarktiska halvön. Större delen av det västantarktiska istäcket är grundat under havsnivån, på vissa ställen över 1,5 mil under havsnivån.
Dessa två istäcken täcker alla utom 2,4 procent av Antarktis 14 miljoner kvadratkilometer. På sin tjockaste punkt är istäcket 4 776 meter djupt. Den är i genomsnitt 2 160 meter tjock, vilket gör Antarktis till den högsta kontinenten. Denna is utgör 90 procent av all världens is och 70 procent av all världens sötvatten.
Den västantarktiska istäcket innehåller mer än 3,2 miljoner kubikkilometer is, är det sista istäcket på jorden som vilar i en djup havsbassäng och är den mest sannolika aktören i alla framtida, snabba havsnivåhöjningar. Glaciärgeologiska studier av land- och havsbaserade avlagringar på norra halvklotet, där de flesta marina istäcken en gång funnits, har visat att denna typ av istäcken i sig är instabila och sårbara för snabb kollaps. Nästan 90 procent av den is som flyter över Västantarktis sammanstrålar i isströmmar som är de mest dynamiska, och kanske instabila, komponenterna i istäcket. Nya glaciologiska observationer har gett bevis för att vissa av dessa isströmmar kan reagera på klimat- och havsnivåförändringar i det senaste förflutna – förändringar som kan leda till snabbare tillbakadragande och global havsnivåhöjning i framtiden. Några aktiva vulkaner kan också påverka inlandsisens beteende.
