Hypertoni definieras som ett viloblodtryck på >140/90 mm Hg vid två eller flera separata tillfällen och är en stor riskfaktor för hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och njursjukdom. Omkring 78 miljoner amerikaner tros ha högt blodtryck; de flesta av dessa personer har inga symtom. Nya uppgifter visar faktiskt att nästan 20 % av de personer med högt blodtryck är helt omedvetna om att de har hypertoni. Det är välkänt att andelen hypertoni bland vuxna varierar kraftigt med åldern. I figur 1 kan du till exempel se att endast 6 % av kvinnorna och 9 % av männen i åldern 20-34 år har högt blodtryck, medan 72 % av männen och 80 % av kvinnorna i åldern 75 år och äldre är drabbade. Vi kommer att förklara varför lite senare.

Om det finns många faktorer som är förknippade med hypertoni spelar kosten en viktig roll. En kostfaktor som du säkert har hört talas om är intaget av natrium (salt). Egentligen intas kostnatrium i form av natriumklorid, som finns i betydande mängder i mycket bearbetade livsmedel som t.ex. soppor på burk, frysta middagar, kryddor och chips. Även om natriumklorid är nödvändigt för överlevnad tar de flesta amerikaner in mycket mer än de behöver. Medan det genomsnittliga natriumintaget bland vuxna är ~3500 mg/dag anses mindre än 1000 mg/dag behövas för överlevnad.
Detta för oss till frågan om natriumkänslighet, som definieras som en egenskap där ett högt saltintag följs av en ökning av blodtrycket i vila. Omvänt följer en sänkning av viloblodtrycket hos natriumkänsliga individer när saltintaget i kosten minskas. Det är viktigt att här betona att vissa individer är natriumkänsliga medan andra inte är det. Till exempel kan en normal frisk 20-årig kvinna ha ett mycket högt intag av natrium i kosten med ett viloblodtryck på 96/60 mm Hg. Med tanke på detta mycket hälsosamma värde för blodtrycket i vila är hon helt klart inte natriumkänslig. Generellt sett är yngre personer faktiskt inte lika natriumkänsliga som äldre personer. Här är skälet till detta: Under åldrandet minskar njurarnas förmåga att utsöndra överskott av natrium i urinen. Därför behålls mer natrium i blodet. Eftersom vatten följer salt, behålls också mer vatten i blodet. Eftersom artärerna tenderar att stelna ganska mycket till följd av åldrandet orsakar denna extra vätska i blodet en ökning av blodtrycket. Tänk på det som att vrida upp vattnet i en trädgårdsslang, trycket i slangen ökar när mer vatten rinner genom den.
Länge med åldrandet har etnicitet också en effekt på natriumkänsligheten. Ungefär 43 % av afroamerikanska vuxna har högt blodtryck, jämfört med cirka 30 % av kaukasiska vuxna. Detta tros delvis bero på att en större andel av den afroamerikanska befolkningen är natriumkänslig än andra etniciteter. Kön verkar också vara en faktor. I figur 1 ser du att i åldrarna 65 år och äldre är en högre andel kvinnor hypertoniska än män. Tanken är att kvinnor vid eller efter 65 års ålder har en högre andel natriumkänsliga än män i samma åldersgrupp. Gener för natriumkänslighet har identifierats. Även om generna kanske inte kommer till uttryck tidigare i livet är det ganska givet att hypertoni kommer att visa sitt fula tryne någon gång senare i livet när dessa gener är närvarande.
Summan av kardemumman är att personer som är natriumkänsliga bör vara mycket uppmärksamma på natriumintaget i kosten för att förebygga framtida hypertoni eller för att förbättra sitt nuvarande hypertoniska tillstånd. Här är några tips för att uppnå det målet.

• Konsumera mer frukt, grönsaker, råa nötter och obearbetade bönor. Dessa livsmedel har i allmänhet låg natriumhalt och hög kaliumhalt
• Konsumerera mer obearbetade eller minimalt bearbetade livsmedel. Kraftigt bearbetade livsmedel innehåller ofta stora mängder natrium för att öka hållbarheten.
• Sätt aldrig salt i färdiglagad mat
• Läs näringsfaktadeklarationen när du handlar så att du kan välja livsmedel med lägre natriumhalt

Det är viktigt att nämna andra livsstilsförändringar som kan förebygga eller behandla högt blodtryck. Förutom att minska intaget av natrium via kosten är viktnedgång, begränsning av alkoholintaget och regelbunden fysisk aktivitet också beprövade strategier för att förbättra viloblodtrycksvärdena. I en tidigare blogg skrev jag om kostplanen Dietary Approaches to Stopping Hypertension (DASH). Den bloggen innehåller ytterligare information om hur man hanterar högt blodtryck (och förbättrar LDL-kolesterolnivåerna som en bonus) med hjälp av kostförändringar.
Om du vill lära dig mer om näring, fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och risken för kroniska sjukdomar kan du gå våra kurser Nutrition for Health and Fitness, Weight Loss Strategies och/eller Personal Trainer Education. Du behöver inte vara yrkesverksam inom hälsa och fitness för att gå dessa kurser; allmänheten är alltid välkommen att delta i någon av våra kurser.