• Varför händer det att en behandling för en viss sjukdom fungerar mycket bra för en person, men dåligt eller inte alls för nästa person?
• Vad säger vår genetiska profil om chanser och risker för vår hälsa?
• Om vi går ännu längre, hur kan molekylära, kliniska eller livsstilsrelaterade uppgifter stödja förebyggande, diagnostisering eller behandling av sjukdomar?

Detta är bara några av de frågor som den individanpassade medicinen försöker finna svar på.

Vissa hävdar att medicinen alltid har varit individanpassad. Och det finns naturligtvis en hel del sanning i detta. Varje läkare som tar sitt arbete på allvar kommer att försöka hitta den bästa möjliga lösningen för den aktuella patienten. Det som är nytt är den stora mängden olika typer av data som läggs till de direkta medicinska uppgifterna. Dessa har potential att stödja diagnos- och behandlingsbeslut eller till och med möjliggöra förebyggande strategier. Det är målet för den individanpassade medicinen att göra detta möjligt. I viss mån används dessa metoder redan i dag, främst inom cancerområdet. Molekylära markörer kan till exempel definiera undergrupper av patienter som reagerar olika på en viss typ av behandling. På lång sikt är visionen att använda hela kraften i varje individs miljömässiga och molekylära egenskaper för att förbättra hälso- och sjukvården.

Personaliserad medicin är speciell eftersom det är ett tvärsektoriellt område som bara kan lyckas om expertis och data från mycket olika discipliner och sektorer förs samman. Dessutom har genomförandet av metoder för personaliserad medicin effekter på alla medborgare och patienter i våra samhällen i hela Europa och utanför. Det krävs en samlad insats för att göra framsteg. Därför är det inte bara nationella och regionala regeringar utan även EU-institutioner som behandlar frågor om hur man bäst styr och genomför individanpassad medicin i våra hälso- och sjukvårdssystem.

Som utgångspunkt måste begreppet ”individanpassad medicin” i sig självt definieras, eftersom det avgör framtida åtgärdsområden och ansvarsområden. ICPerMed:s arbete bygger på den definition av personaliserad medicin som ges i Europeiska rådets slutsats om personaliserad medicin för patienter (2015/C 421/03)

Det anges ” att det är allmänt vedertaget att personaliserad medicin hänvisar till en medicinsk modell där man använder sig av karakterisering av individers fenotyper och genotyper (t.ex.t.ex. molekylär profilering, medicinsk avbildning, livsstilsdata) för att skräddarsy rätt terapeutisk strategi för rätt person vid rätt tidpunkt, och/eller för att fastställa predispositionen för sjukdom och/eller för att ge ett målinriktat förebyggande arbete i rätt tid.”

.