Det är den tiden på året igen – höststädning för min trädgård. I en del av mitt arbete ingick att rensa ut mina blomkrukor. Medan jag tvättade dem påminde det mig om liknelsen om ”Potter and the Clay”

Biblisk keramik

Den bild som bildas i mitt sinne av en krukmakare är någon som sitter på en pall med en våt klump lera som snurrar på ett hjul. Jag forskade om keramiktillverkning i biblisk tid för att se hur annorlunda det kan ha varit. Jag undrade om det skulle ge oss några nya insikter om Gud, vår krukmakare.

Lera var vanligt förekommande i det forntida Mellanöstern, och många utgrävningar har grävt fram platser där keramiktillverkning ägde rum. Leran grävdes upp och fördes till krukmakaren. Den förbereddes genom att först ta bort stenar, pinnar osv. Vatten tillsattes för att mjuka upp den så att den kunde knådas. De använde keramikskivor, och precis som nu placerade de lerklumpen på plattformen och när den vände sig styrde krukmakaren leran till formen av ett kärl. De använde även keramikugnar för att baka kärlen torra.

In The Potter’s Hand

När leran placeras i mitten av plattformen skapar den snurrande kraften och keramikerns händer det perfekt formade kärlet. Om lerkulan däremot ligger utanför centrum kommer den så småningom att formas ojämnt och kollapsa. Liksom leran behöver även vi vara centrerade – på Jesus. Han kan forma oss perfekt när vi ger honom full kontroll och förblir centrerade på honom.

Interessant nog är en metod som används när man först centrerar leran att dra den mot sig själv.

Har du någonsin känt att hans händer drar dig mot honom? Han vill att vi ska vara nära honom själv, helt centrerade och formade av honom.

Formad av Gud

Den första bibelversen om detta ämne som jag kom att tänka på var när Gud skapade oss: ”Och Herren Gud formade människan av jordens stoft och blåste in livets andedräkt i hennes näsborrar, och människan blev en levande själ.” 1 Mosebok 2:7

Det hebreiska ordet ”formade” i denna vers är samma ord som används för en krukmakare, ”den som formar”. Gud formade formen av en människa av jordens stoft. Han formade oss till det kärl som han tänkte sig och skapade. Hans arbete som krukmakare började vid skapelsen och fortsätter än idag!

Den andra versen var ”Men du, Herre, är vår Fader. Vi är leran och du är krukmakaren. Vi är alla formade av din hand.” Jesaja 64:8. Jesaja förkunnade Guds suveränitet för israeliterna mitt i deras röra av synd och dom. Jesaja förklarade att Gud fortfarande hade kontrollen och att de var hans kärl.

Det tröstar mig att inse att Gud aldrig ser oss som ett oanvändbart kärl.

Han kan reparera våra sprickor och flisor eller använda oss som vi är. Vår del är att ge upp och lita på processen.

Gud formar oss till sin avbild

Men erkänner vi Guds suveränitet i våra liv? Eller försöker vi forma och fixa oss själva? Om vi tror att Gud formade oss perfekt; varje kärl är ett mästerverk – måste vi låta honom vara krukmakaren. Vi måste låta honom forma oss och forma oss till den han har planerat att vi ska bli.

Vi måste låta honom plocka ut stenarna och pinnarna och orenheterna i våra liv. Precis som leran behöver plockas upp och få vatten tillsatt för att bli smidig, behöver vi få våra orenheter borttagna, göras smidiga och knådade. Att motsätta sig dessa åtgärder från krukmakaren skulle leda till ett oanvändbart kärl. Processen kanske inte är smärtfri men den är nödvändig.

För att bränna leran

Om du särskilt känner ugnens hetta just nu, be om styrka och urskiljningsförmåga att hålla dig i linje med vad han har planerat. Han formade oss, känner oss och älskar oss bäst. Han har redan sett vårt liv från början till slut. När han placerar sina kärl i ugnens eld för att härda oss och stärka oss, var nöjd med att luta dig mot honom.

Gud hade starka ord för alla som försöker tro att de vet vad som är bäst för dem själva: ”Sorg väntar dem som argumenterar med sin skapare. Skulle en lerkruka argumentera med sin skapare?” Eller tvistar den med den som formar den och säger: ”Sluta, du gör fel!”? Utropar grytan: ’Hur klumpig kan du vara?’? Jesaja 45:9 NLT

Nja, om du uttrycker det på det sättet, så nej, naturligtvis inte! Jag skulle aldrig säga det till honom. Men jag kan tänka på tillfällen då jag har gått min egen väg, arbetat förgäves, tagit den breda vägen, försökt vara självförsörjande och bråkat med Gud. Så kanske gör jag det…..

Tack, Gud, för att du kärleksfullt låter mig göra misstag för att lära mig av dem och drar mig tillbaka till dig!!! Hjälp mig att ha tålamod nog att helt och hållet lita på dig och överlämna mig till dig. Jesus, du säger till oss att vi inte kan göra någonting utan dig. Vi måste vara i dina händer för att bli vad du har tänkt att vi ska bli.

Skapa och forma mig Herre!!