2. Fallbeskrivning
En åttioårig kvinna kom till akutmottagningen med en oförmåga att mobilisera sig efter en akut episod av hosta. Hon beskriver att hon hörde ett högt knäppande med ursprung i vänster höft när hon hostade. Därefter kunde hon inte bära vikt med betydande ömhet i vänster höft. Det fanns ingen anamnes på trauma och patienten hade tidigare mobiliserat sig självständigt. Noterbart är att hon var storrökare, led av perifer kärlsjukdom och kronisk obstruktiv lungsjukdom.
Patienten hade haft en betydande viktnedgång på tretton kilo under en sexmånadersperiod i samband med epigastrisk smärta. Detta hade undersökts utförligt före presentationen, med oesofago-gastro duodenoskopi (OGD), lungröntgen och datortomografi (CT) thorax och abdomen. En mindre grad av pankreasförkalkning och lungknutor identifierades. Dessa följdes upp med upprepad CT och bedömdes vara godartade. Det fanns ingen annan anteckning i anamnesen.
Vid undersökning fanns ingen benlängdsdiskrepans, svullnad eller hudförändringar. Den vänstra höften var öm vid palpation. Patienten kunde inte höja benet rakt uppåt, men det fanns en god passiv rörelse av vänster ben. Den kliniska undersökningen var i övrigt okej.
Plain radiografier visade en oskjuten, fraktur på vänster ilialvinge med misstanke om metastatiska avlagringar runt frakturstället (se fig. 1). Ytterligare avbildning, med magnetresonans erhölls och visade flera fokala avvikelser i bäckenet och lårbenet med kotkollaps vid T7 och L1 (se fig. 2). CT thorax identifierade en höger hilar lungmassa med multipla metastaser till revbenen, T9, L1, bäckenet och levern (se fig. 3). Detta ansågs vara en metastaserad lungcancer i stadium 4. Patienten genomgick ytterligare en OGD, på vilken ett sår identifierades. Histologin visade ett dåligt differentierat gastriskt adenokarcinom. Serumelektrofores och Bence-Jones-protein i urinen var båda negativa. Frakturen hanterades konservativt med analgesi, fysioterapi och mobilisering.
Planerad röntgenbild av bäckenet med en vänster iliacalvinge fraktur.
Magnetisk resonanstomografi av bäckenet som visar en icke förskjuten vänster iliacalvinge fraktur på grund av metastaser.
En datortomografi av thorax som visar en högra hilar massa med lymfadenopati.
Patienten diskuterades vid både respiratoriska och övre GI multidisciplinära team möten. Det var oklart om det rörde sig om två synkrona primära maligniteter i mage och lunga med sekundära metastaser, eller om det rörde sig om en enda primär malignitet i lunga med metastaser till lever, mage och ben. Patienten ansågs inte lämplig för palliativ kemoterapi utan hanterades med palliativ strålbehandling. Hon avled tyvärr två månader efter den aktuella presentationen.