Vad menar vi med ”mätinstrument” inom samhällsvetenskaperna?
Empirisk samhällsvetenskap bygger på data, t.ex. självrapporter. Denna typ av uppgifter bedöms med hjälp av mätinstrument som syftar till att spegla verkligheten, eller det så kallade ”sanna resultatet”. Ju bättre ett instrument är, desto bättre är representationen av verkligheten. För att få trovärdiga uppgifter och resultat inom den empiriska samhällsvetenskapen måste vi förlita oss på högkvalitativa mått.
Vad är exempel på sociala undersökningar för den allmänna befolkningen?
Det finns ett stort antal nationella och internationella jämförande undersökningar, och de strävar alla efter att på bästa sätt representera sina målpopulationer. Vissa undersökningar är inriktade på specifika målgrupper – till exempel invandrare, anställda osv. – vissa är sociala undersökningar för den allmänna befolkningen.
Typiska och väl upptagna undersökningar är politiska opinionsundersökningar som används för att förutsäga ett valresultat. Även PISA (Program for International Student Assessment), den undersökning av elevernas färdigheter som genomförs av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), är mycket känd. Som framgår av dessa två exempel används resultaten av undersökningar inte bara av forskare utan även av politiska intressenter, till exempel för att förbättra utbildningssystemet i ett land.
Vilka utmaningar finns det i denna typ av mätning?
Fenomen som politiska åsikter eller kognitiva färdigheter, så kallade konstruktioner, är svåra att förstå och beskriva på lämpligt sätt, och bedömningsinstrumenten måste vara av hög psykometrisk kvalitet för att man ska kunna dra giltiga slutsatser från data.
Det är i de flesta fall inte obligatoriskt att delta i undersökningar. Detta innebär att en undersökning inte bör vara för lång, betungande eller komplicerad för människor, för att minska effekten på svars- eller deltagandegraden i en undersökning – de flesta av oss skulle vara mer villiga att delta i en intervju på 20 minuter än i en på 60 minuter!
Det är dessutom dyrt att genomföra undersökningar som representerar den allmänna befolkningen. Varje minut vi lägger till en intervju ger upphov till betydande extrakostnader. Därför måste mätinstrumenten vara effektiva.
Varför behövs en ny akademisk tidskrift inom detta område? Vad syftar Measurement Instruments for the Social Sciences till?
Measurement Instruments for the Social Sciences (MISS) har inrättats för att förbättra kvaliteten på de mått som används inom samhällsvetenskaperna. Det gör det på minst tre sätt. För det första syftar vi till att öka jämförbarheten av data mellan olika studier och återanvändbarheten av validerade mått av hög kvalitet, och tidskriften är en mötesplats för spridning av sådana skalor. För det andra erbjuder MISS en plattform för metodologiska förbättringar när det gäller att testa mätinstrumentens kvalitet. Slutligen syftar vi genom att inrätta denna tidskrift till att öka synligheten av tillförlitliga mätinstrument inom samhällsvetenskaperna och betoningen på deras validering och tillgodoräknande.
Beatrice Rammstedt är professor i psykologisk bedömning, utformning av enkätundersökningar och metodik vid universitetet i Mannheim samt vice ordförande och vetenskaplig ledare för avdelningen Survey, Design and Methodology vid GESIS – Leibniz Institute for the Social Sciences. Hennes forskningsintressen omfattar frågor från utformning och validering av frågeformulär till bedömning av icke-kognitiva färdigheter (med särskild inriktning på Big Five-personlighetsdimensionerna) och metodik för kulturellt jämförande storskaliga studier. Professor Rammstedt är medlem i flera rådgivande nämnder, t.ex. OECD:s expertpanel för mätning av personlighetsdrag och icke-kognitiva färdigheter i PIAAC, den rådgivande gruppen för ramprogrammet för utbildningsforskning och den vetenskapliga rådgivande nämnden för decenniet för läs- och skrivkunnighet – båda initierade av Tysklands federala ministerium för utbildning och forskning (BMBF). Hon är författare eller medförfattare till mer än 100 artiklar som är mycket uppmärksammade av forskarsamhället (>4500 citeringar).
Han har studerat psykologi vid universiteten i Trier och Heidelberg (1997-2003), och Matthias Bluemke arbetade på sin doktorsavhandling med titeln ”Chances and risks of psychological diagnostics with implicit association tests (IAT)” (2006). Därefter undervisade och forskade han vid institutionen för socialpsykologi i Heidelberg, med undantag för två år (2010-2012) då ett postdok-stipendium från DFG stödde hans arbete som gästforskare vid University of Otago, Dunedin, i Nya Zeeland (Social Cognition Lab). Parallellt med arbetet studerade han medicinsk biometri/biostatistik vid universitetet i Heidelberg (2014-2017), där han fick sin magisterexamen. Sedan 2016 har han arbetat på GESIS – Leibniz Institute for the Social Sciences, på avdelningen Survey Design & Methodology (SDM). Han är för närvarande medlem och biträdande ledare för teamet Scale Development and Documentation (SDD), med fokus på och instrumentutveckling och metodkonsultation.