Cellulosa: strukturell komponent i växter. Människor kan inte smälta cellulosa, men den är bra för deras matsmältning. (Norton Lectures, 6/16/09) Kor livnär sig på gräs men är beroende av ”bakterier” i tarmarna för att bryta ner cellulosan till glukos. (Hunt, 72) En av huvudkomponenterna i växternas cellväggar. (Indge, 57)
Fotosyntes: Den process genom vilken växter kan använda ljusenergi för att omvandla ”koldioxid” till kolhydrater. Ekvationen är:
6CO2 + 6H2O –> C6H12O6 + 6O2
Det betyder inte att koldioxid omvandlas till ”syre”. Koldioxid omvandlas till kolhydrater och syre produceras som en avfallsprodukt. (Indge, 206) I gröna växter och alger sker fotosyntesen i ”kloroplaster”. (Lawrence)
Stärkelse: en polysackarid som finns i växtceller. (Brooker, 46) Stärkelse har ett antal egenskaper som gör den till en idealisk lagringsförening: dess molekyler är tätt ihoprullade, vilket gör att en avsevärd mängd stärkelse kan packas in i en relativt liten volym; den är olöslig och därför lättare att lagra eftersom den inte lätt rör sig ut ur cellerna och inte heller påverkar cellens vattenpotential; (och) den bryts lätt ner av ”enzymer” till glukos. Den exakta kemiska sammansättningen av stärkelse varierar från en växtart till en annan eftersom den består av två huvudkomponenter som kan förekomma i olika proportioner. (Indge, 255-256) När människor äter växtdelar, t.ex. potatis eller ris, kan de smälta stärkelse men inte cellulosa. (Hunt, 72)
Socker: det allmänna namnet på alla monosackarider, disackarider och trisackarider. (Lawrence) Små kolhydrater som smakar sött. De enklaste sockerarterna är monosackariderna. Socker används ofta som energikälla av levande organismer. (Brooker, 45)
Disackarider: kolhydrater som består av två monosackarider. Kristallin. Vattenlösliga. Söt. ”Hydrolys” behövs före absorption i blodet. (Norman, 6/16/09)
Laktos: mjölksocker. Består av glukos och galaktos. (Norman, 6/16/09) Bildas genom ”kondensation” av en molekyl glukos och en molekyl galaktos. (Indge, 115)
Maltos: malt eller öl, socker. (Norman, 6/16/09) Tillverkad av två glukosmolekyler som förenas genom en reaktion där en vattenmolekyl avlägsnas. (Indge, 82) Det förekommer inte i stor utsträckning i den fria stynen, men produceras av groende korn. (Lawrence)
Sackaros: bordssocker. En välkänd disackarid som består av glukos och ”fruktos”. (Norman, 6/16/09) Ett socker som består av två sockerenheter. Dessa enheter är glukos och fruktos och de är sammanfogade genom en kondensationsreaktion. Sackaros är ett ”icke-reducerande socker” och kommer därför inte att ge ett positivt resultat med ”Benedict-testet” om det inte först har hydrolyserats. (Indge, 258)
Monosackarider: enkla sockerarter. De vanligaste typerna är molekyler med fem kolatomer och sex kolatomer. Kan gå samman för att bilda större kolhydrater. Exempel är glukos, fruktos och galaktos. (Brooker, 44-45) Kristallin. Vattenlösliga. Biologiska egenskaper inkluderar söt smak. Snabb energikälla. Absorberas direkt i blodomloppet. Når snabbt fram till mitokondrierna för att få ”ATP” som frigörs för energi. (Norman, 6/16/09) Matsmältningen av monosackarider börjar i munnen. (Norman, 6/23/09)
Hexos sockerarter: sockerarter som har sex kolatomer i var och en av sina molekyler. Varje molekyl består av en enda sockerenhet. (Indge, 136)
Fruktos: ett ”ketonsocker” som tillsammans med glukos bildar sackaros (bordssocker.) Glukos + fruktos = sackaros. (Norman, 6/16/09) Har samma molekylformel som glukos (C6 H12 O6), men atomerna som utgör molekylen är arrangerade på ett annat sätt. Det finns naturligt i många frukter. En viktig beståndsdel i kost för ”diabetiker” eftersom den smakar sött men dess ”metabolism” inte är beroende av ”insulin”. (Indge, 114)
Galaktos: ett ”aldehydsocker” som tillsammans med glukos bildar laktos eller ”mjölksocker”. Glukos + galaktos = laktos. (Norman, 6/16/09) Har samma molekylformel som glukos, (C6 H12 O6), men atomerna som utgör molekylen är arrangerade på ett annat sätt. (Indge, 115)
Glukos: (C6 H12 O6), bränsle för ”neuroner”. Den viktigaste energikällan för ”musklerna” och den enda energikällan för hjärnan. (Ratey, 52) Glukos är det primära bränslet för cellulär metabolism. Glukos + glukos = maltos. (Norman, 6/16/09) Mycket vattenlöslig och cirkulerar därför i djurens blod och växternas vätskor, där den kan transporteras över ”plasmamembranen”. Väl inne i en cell bryts glukos ner av enzymer. Den energi som frigörs i denna process används för att skapa många ATP-molekyler, som driver en rad olika cellprocesser. På detta sätt används socker ofta som energikälla av levande organismer. (Brooker, 45) Cellerna förbrukar mer glukos när de är aktiva än när de vilar. (Hjärnan, 6) Alla celler metaboliserar glukos för att generera ATP. Glukosmetabolismen är enkel. Andra ”makromolekyler” kan omvandlas till glukos. (Norman, 6/23/09) Växter tillverkar glukos genom ”fotosyntes”. En del av glukosen lagrar de som ”stärkelse”, en reserv av energimat. En del av glukosen bygger upp cellulosans ”cellväggar” när växterna växer. (Hunt, 72)
Chitin: strukturell komponent hos djur, ”svampar” och insekter. (Norton Lectures, 6/16/09) Långkedjig ”polymer” av ”N-acetyle glukosamin”. Det är den viktigaste polysackariden i ”svampers” cellväggar och i ”exoskelettet” hos ”antropoider”. (Lawrence)
Glykogen: lagringsmolekyl hos djur. (Norton Lectures, 6/16/09) En molekyl bestående av glukosrester, som är den form i vilken kolhydrater lagras i ”levern” och i musklerna. (Oxford) Bildas genom att ett stort antal ”alfa-glukosmolekyler” kopplas samman till grenade kedjor, vilket är ett karakteristiskt drag i glykogenmolekylens struktur. Hos ett däggdjur kan stora mängder glykogen finnas i levern. En del lagras också i musklerna. (Indge, 126) Finns även i ”bakterier” och svampar. (Lawrence)
Pentosocker: sockerarter som har fem kolatomer i var och en av sina molekyler. Inkluderar ”deoxyribose” och ”ribose”, som utgör en del av strukturen hos de ”nukleotider” som ingår i ”DNA” och ”RNA”. (Indge, 201)
Deoxyribose: ett socker med fem kol som finns i DNA. (Brooker, G-10) En del av strukturen hos de nukleotider som utgör DNA. (Indge, 200) Liknar ”ribose” men saknar en syreatom. (Lawrence)
Ribose: sockret i RNA. (Lawrence) En del av strukturen hos de nukleotider som utgör RNA. (Indge, 200)
Polysackarider: Många monosackarider som är sammanlänkade. Långa polymerer (vilket innebär många sockerarter). (Brooker, 46) Består av upprepade glukosunderenheter. Variabel bindningsbildning (struktur). Byggs upp av ”monomerer” av monosackarider. (Indge, 214) Inte söt i smaken. Inte kristallin. Passerar inte genom cellmembran. Inte lösliga i vatten – därför fungerar de som ett bra förtjockningsmedel. Hydrolys krävs före absorption. (Norman, 6/16/09)
Glykosaminoglykaner (GAG): bland ryggradsdjur, de vanligaste typerna av polysackarider i den ”extracellulära matrisen”. Långa oförgrenade polysackarider. Mycket negativt laddade molekyler som tenderar att attrahera positivt laddade joner och vatten. Majoriteten av GAGs i den extracellulära matrisen är kopplade till kärnproteiner och bildar ”proteoglykaner”. (Brooker, 194)
Pektin: en kolhydrat som består av en blandning av polysackarider. Finns i och mellan växternas cellväggar, där den hjälper till att kitta ihop cellulosafibrerna. Kommersiellt mycket viktig vid utvinning av fruktjuice. (Indge, 201)