Oavsett om prevalensen av födoämnesallergier ökar eller inte har medvetenheten om födoämnesallergier ökat, vilket påverkar livskvaliteten för barn, deras föräldrar och deras närmaste vårdgivare. I Förenta staterna leder lagen om märkning av livsmedel med allergiframkallande ämnen och konsumentskydd (Food Allergen Labeling and Consumer Protection Act) från 2004 till att människor påminns om allergiproblem varje gång de hanterar en livsmedelsförpackning, och restauranger har lagt till varningar för allergiframkallande ämnen på menyerna. Culinary Institute of America, en ledande skola för kockutbildning, har kurser i allergifri matlagning och ett separat undervisningskök. Skolsystemen har protokoll om vilka livsmedel som får tas med in i skolan. Trots alla dessa försiktighetsåtgärder är personer med allvarliga allergier medvetna om att en oavsiktlig exponering lätt kan ske hemma hos andra människor, i skolan eller på restauranger. Livsmedelsrädsla har en betydande inverkan på livskvaliteten. Slutligen påverkas livskvaliteten för barn med allergier också av kamraternas agerande. Det finns en ökad förekomst av mobbning, som kan innefatta hot eller handlingar som innebär att de medvetet rörs vid livsmedel som de måste undvika, och att deras allergifria mat medvetet förorenas.
Reglering av märkningEdit
Som svar på den risk som vissa livsmedel utgör för personer med matallergier har vissa länder reagerat genom att införa lagar om märkning som innebär att livsmedelsprodukter tydligt måste informera konsumenterna om deras produkter innehåller viktiga allergener eller biprodukter av viktiga allergener bland de ingredienser som avsiktligt tillsätts i livsmedel. Det finns dock inga lagar om obligatorisk märkning som gör det obligatoriskt att deklarera förekomsten av spårmängder i slutprodukten till följd av korskontaminering, utom i Brasilien.
Ingredienser som tillsätts avsiktligtRedigera
I USA kräver Food Allergen Labeling and Consumer Protection Act of 2004 (FALCPA) att företagen på etiketten anger om en förpackad livsmedelsprodukt innehåller något av dessa åtta större livsmedelsallergener som tillsätts avsiktligt: komjölk, jordnötter, ägg, skaldjur, fisk, trädnötter, soja och vete. Förteckningen kom 1999 från Världshälsoorganisationens Codex Alimentarius-kommission. För att uppfylla kraven i FALCPA-märkningen måste en ingrediens som härrör från ett av de allergiframkallande ämnena antingen ha sitt ”livsmedelsnamn” inom parentes, t.ex. ”kasein (mjölk)”, eller så måste det finnas ett alternativt uttalande separat men intill ingrediensförteckningen: ”Innehåller mjölk” (och alla andra allergener med obligatorisk märkning). Europeiska unionen kräver att de åtta viktigaste allergenerna samt blötdjur, selleri, senap, lupin, sesam och sulfiter anges.
FALCPA gäller för förpackade livsmedel som regleras av FDA, vilket inte omfattar fjäderfä, de flesta köttsorter, vissa äggprodukter och de flesta alkoholhaltiga drycker. Vissa bearbetade produkter av kött, fjäderfä och ägg kan dock innehålla allergiframkallande ingredienser. Dessa produkter regleras av Food Safety and Inspection Service (FSIS), som kräver att alla ingredienser endast anges i märkningen med sitt vanliga eller vanliga namn. Enligt FSIS är det varken obligatoriskt att ange källan till en viss ingrediens i en parentes eller att använda uttalanden för att varna för förekomsten av vissa ingredienser, som ”Innehåller: mjölk”. FALCPA gäller inte heller för livsmedel som tillagas på restauranger. EU:s förordning (EU) nr 1169/2011 om livsmedelsinformation till konsumenterna kräver att livsmedelsföretag tillhandahåller allergiinformation på livsmedel som säljs oförpackade, t.ex. i cateringställen, delikatessdiskar, bagerier och smörgåsar.
I USA finns det inget federalt mandat för att hantera förekomsten av allergener i läkemedelsprodukter. FALCPA gäller inte för läkemedel och inte heller för kosmetika.
Spårmängder till följd av korskontamineringRedigera
Värdet av allergimärkning annat än för avsiktliga ingredienser är kontroversiellt. Detta gäller märkning av ingredienser som förekommer oavsiktligt som en följd av korskontakt eller korskontaminering vid någon punkt i livsmedelskedjan (under transport, lagring eller hantering av råvaror, på grund av gemensam utrustning för bearbetning och förpackning etc.). Experter på detta område föreslår att om allergimärkning ska vara användbar för konsumenterna och för hälso- och sjukvårdspersonal som ger råd och behandlar dessa konsumenter, bör man helst enas om vilka livsmedel som måste märkas, vilka tröskelkvantiteter under vilka märkningen inte är användbar och validering av metoder för att upptäcka allergena ämnen för att testa och eventuellt återkalla livsmedel som avsiktligt eller oavsiktligt har kontaminerats.
Märkningsbestämmelserna har ändrats för att föreskriva obligatorisk märkning av ingredienser plus frivillig märkning, så kallad försiktig allergimärkning (PAL), även känd som ”kan innehålla”-angivelser, för eventuell oavsiktlig korskontaminering i spårmängder under produktionen. PAL-märkning kan vara förvirrande för konsumenterna, särskilt eftersom det kan finnas många variationer i varningens ordalydelse. Sedan 2014 regleras PAL endast i Schweiz, Japan, Argentina och Sydafrika. Argentina beslutade att förbjuda förebyggande allergimärkning sedan 2010 och lägger i stället ansvaret på tillverkaren att kontrollera tillverkningsprocessen och märka endast de allergiframkallande ingredienser som man vet finns i produkterna. Sydafrika tillåter inte användning av PAL, utom när tillverkarna genom en dokumenterad riskbedömning påvisar potentiell förekomst av allergen på grund av korskontaminering och trots att god tillverkningspraxis följs. I Australien och Nya Zeeland rekommenderas att PAL ersätts med vägledning från VITAL 2.0 (Vital Incidental Trace Allergen Labeling). I en översyn identifierades ED01 som ”den dos som framkallar en allergisk reaktion hos 1 % av befolkningen”. Denna tröskelreferensdos för livsmedel (t.ex. komjölk, ägg, jordnötter och andra proteiner) kommer att ge livsmedelsproducenterna vägledning för att utveckla försiktighetsmärkning och ge konsumenterna en bättre uppfattning om vad som oavsiktligt kan finnas i en livsmedelsprodukt utöver ”kan innehålla”. VITAL 2.0 har utvecklats av Allergen Bureau, en icke-statlig organisation som sponsras av livsmedelsindustrin. Europeiska unionen har inlett en process för att skapa märkningsregler för oavsiktlig kontaminering, men förväntas inte offentliggöra sådana före 2024.
I Brasilien är det sedan april 2016 obligatoriskt att deklarera möjligheten till korskontaminering när produkten inte avsiktligt tillsätter något allergiframkallande livsmedel eller dess derivat, men den goda tillverkningspraxis och de antagna åtgärderna för kontroll av allergenerna inte räcker till för att förhindra förekomsten av oavsiktliga spårmängder. Dessa allergener omfattar vete, råg, korn, havre och deras hybrider, kräftdjur, ägg, fisk, jordnötter, sojabönor, mjölk från alla däggdjursarter, mandel, hasselnötter, cashewnötter, paranötter, macadamianötter, valnötter, pekannötter, pistagenötter, pinjenötter och kastanjer.