Den religiösa &politiska Rastafari-rörelsen startade i Jamaicas slumområden på 1920- och 30-talen genom Marcus Garveys läror, en svart jamaicansk man som ledde ”Tillbaka till Afrika”-rörelsen. Han trodde att afrikaner är Guds sanna barn och att de hade förvisats till Jamaica och andra delar av världen som ett gudomligt straff. Han uppmuntrade till stolthet över att vara svart och arbetade för att vända den känsla av underlägsenhet och förtryck som många människor kände i dessa tider av stor fattigdom, rasism och klassdiskriminering.

Anhängare av Garveys läror trodde att Etiopiens kejsare Haile Selassie var den messias som förutspåddes i Bibeln, och att hans kröning 1930 innebar att den gudomliga bestraffningen var fullbordad och att återvändandet till Afrika (det ”förlovade landet”) skulle börja. Samtidigt som de sökte det förlovade landet gjorde de också motstånd mot förtrycket från ”Babylon”: den kapitalistiska, materialistiska och förtryckande världen.

Rastarörelsen blev först synlig i slummen i Kingston på 1930-talet, med många fredliga samhällen som växte upp där folket utvecklade en unik stil i fråga om språk, frisyr, konst och musik. Den mest kända rastafarianen är förmodligen sångaren Bob Marley, vars texter och kändisskap förde medvetenheten om den jamaicanska rörelsen till den internationella scenen.

Vissa rastafarianer ser Rasta som en livsfilosofi, medan andra ser det som en religion. Det som förenar alla Rastas är dock tron på Haile Selassies gudomlighet, motstånd mot förtryck och stolthet över det afrikanska arvet. Rastas livsstil innefattar vanligtvis vegetarianism, att bära håret i dreadlocks, undvika alkohol och rituellt bruk av marijuana.

Rastafärger:

Färgerna rött, guld och grönt har var och en en särskild andlig betydelse för Rastafari. Ursprungligen fanns dessa färger på den etiopiska flaggan, som rastafarna antog för att visa sin lojalitet mot den etiopiske kejsaren Selassie, Etiopien och Afrika. Marcus Garveys flagga ”Pan-Africa Unity” innehöll dessa färger tillsammans med svart, för att också representera afrikanernas färg.

Rött representerar blodet från martyrerna i den svarta kampen för frigörelse, som blöder till jorden och återfyller marken och hjälper till att odla växter. Guld står för de rikliga naturrikedomarna i deras hemland Afrika och även för solen, som ger styrka åt alla. Grönt symboliserar Afrikas skönhet och frodiga växtlighet.

Dread Locks:

En av de mest synliga symbolerna för rastakulturen är att bära sitt hår i dreadlocks. Rastas håller sitt hår på detta sätt av olika anledningar. Ett skäl är på grund av det bibliska budet att inte klippa sitt hår (3 Mosebok 21:5). Dreadlocks är också representativa för lejonets mane, som symboliserar styrka, Etiopien, Afrika och Judas lejon. Denna frisyr hyllar också naturlighet och enkelhet, vilket är organiska egenskaper som symboliserar för rastar från Afrika.

Rastas anser också att odlingen av sina dreadlocks är en andlig och mental resa som lär ut tålamod. Man tror att det är genom tålamodet som man genom att inte kamma, klippa eller tvätta med något annat än rent och naturligt vatten i slutändan skapar den beundransvärda lejonmanen av dreads.

Judas lejon:

Judas lejon kommer ursprungligen från Första Moseboken i Bibeln. Inom kristendomen anses lejonet representera Jesus Kristus. Inom judendomen representerar lejonet Juda stam. Inom Rastafari vördas Haile Selassie både som Jah (Gud) , Kristi reinkarnation och det lejon som nämns i Uppenbarelseboken. Juda lejon representerar för alla dessa kulturer styrka, mod, vaksamhet och stolthet över sitt arv.

Man behöver inte vara rastafari för att ha dreadlocks eller bära rastafärger, men det är bra att känna till den historiska betydelsen och innebörden av våra modeval. När vi bär rastafärger eller stilar gör vi det i en anda av jämlikhet och kärlek till vår planet och ALLA människor på den!