Kliniska prövningar är forskningsundersökningar där människor frivilligt testar nya behandlingar, ingrepp eller tester för att förebygga, upptäcka, behandla eller hantera olika sjukdomar eller medicinska tillstånd. I vissa undersökningar undersöker man hur människor reagerar på ett nytt ingrepp* och vilka biverkningar som kan uppstå. Detta hjälper till att avgöra om en ny intervention fungerar, om den är säker och om den är bättre än de interventioner som redan finns tillgängliga.
Kliniska prövningar kan också jämföra befintliga interventioner, testa nya sätt att använda eller kombinera befintliga interventioner eller observera hur människor reagerar på andra faktorer som kan påverka deras hälsa (t.ex. kostförändringar).
Världshälsoorganisationens (WHO) definition av en klinisk prövning är
”varje forskningsstudie som prospektivt tilldelar mänskliga deltagare eller grupper av människor en eller flera hälsorelaterade interventioner för att utvärdera effekterna på hälsoresultaten”.
Interventioner i kliniska prövningar omfattar, men är inte begränsade till:
- experimentella läkemedel
- celler och andra biologiska produkter
- vacciner
- medicinsk utrustning
- kirurgisk och annan medicinsk behandling. och förfaranden
- psykoterapeutiska och beteendeterapeutiska terapier
- förändringar av hälso- och sjukvårdstjänster
- preventiva vårdstrategier och
- pedagogiska insatser.
Forskare kan också genomföra kliniska prövningar för att utvärdera diagnostiska eller screeningtester och nya sätt att upptäcka och behandla sjukdomar.
*Begreppet ”intervention” kommer att användas för att hänvisa till interventioner, behandlingar och tester på hela den här webbplatsen.
Varför behöver vi kliniska prövningar?
Kliniska prövningar är viktiga för utvecklingen av nya interventioner. Utan kliniska prövningar kan vi till exempel inte korrekt avgöra om nya läkemedel som utvecklats i laboratoriet eller med hjälp av djurmodeller är effektiva eller säkra, eller om ett diagnostiskt test fungerar korrekt i en klinisk miljö. Detta beror på att datorsimuleringar och djurförsök bara kan säga oss så mycket om hur en ny behandling kan fungera och inte kan ersätta tester i en levande människokropp.
Kliniska prövningar gör det också möjligt att testa och övervaka effekten av ett ingrepp på ett stort antal människor för att se till att en eventuell förbättring till följd av ingreppet inträffar för många människor och inte bara är en slumpmässig effekt för en enda person.
De flesta moderna medicinska ingrepp är ett direkt resultat av klinisk forskning. Nya interventioner för de flesta sjukdomar och tillstånd – inklusive cancer, hjärtsjukdomar, högt blodtryck och astma – har utvecklats genom klinisk forskning. Kliniska prövningar leder ofta till att nya insatser blir tillgängliga som hjälper människor att leva längre och att ha mindre smärta eller funktionshinder.
Kliniska prövningar kan också bidra till att förbättra hälso- och sjukvården genom att höja standarden på behandlingen. Läkare och sjukhuspersonal som deltar i kliniska prövningar utbildas kontinuerligt för att kunna ge bästa möjliga patientvård. Australiska kliniska prövningar är internationellt erkända för att de omfattar patientvård av mycket hög kvalitet.