Pojkvolfen är en prärievarg-hybrid som finns i hela östra Nordamerika, från Kanada söderut till Virginia.
I årtionden har människor felaktigt betecknat prärievargar som östra prärievargar. Coywolves stora storlek – djuren är större än västerländska prärievargar, men mindre än vargar – har dock förvirrat både forskare och lekmän sedan forskare först beskrev djuren 1969.
Under årens lopp har forskare föreslagit ett antal hypoteser för att förklara hunddjurens stora storlek. Nya studier har visat att östliga prärievargar har både prärievarg (Canis latrans) och östlig varg (Canis lycaon) som förfäder. År 2010 hävdade en studie som publicerades i tidskriften Northeastern Naturalist att östra prärievargar lämpligare borde kallas ”coywolves” (Canis latrans x C. lycaon) för att återspegla deras hybridursprung.
Många forskare erkänner nu coywolf som en av fyra vilda hundarter i Nordamerika, de andra är gråvargar (C. lupus), östliga vargar (C. lycaon) och västliga prärievargar (C. latrans).
Forskare tror nu att prärievargar först fick sin början i södra änden av Ontario, i Kanadas Algonquin Provincial Park, i början av 1900-talet, när koloniserande prärievargar från väst korsade sig med kvarvarande populationer av östliga vargar eller en underart av gråvargar.
Djuren breder nu ut sig i hela östra Nordamerika och har blivit en källa till oro bland naturvårdare, som konstaterar att hybridisering är ett stort hot mot vargarnas återhämtning.
Förutom att ha en större total kropp än västerländska prärievargar har prärievargarna också större, starkare käkar och större skallar, vilket gör att de bättre kan jaga de rikligt förekommande vitsvanshjortarna (Odocoileus virginianus) i östra Nordamerika.
I likhet med västerländska prärievargar – men till skillnad från vargar – kan prärievargar anpassa sig till alla livsmiljöer och trivas både på landsbygden, i förorter och i städer.
Följ Joseph Castro på Twitter. Följ oss @livescience, Facebook & Google+.
Renoverade nyheter
.