Dela

Någon skar av dig på motorvägen och du var tvungen att svänga undan och undvek med nöd och näppe en kollision.

När du är ute på en morgonrunda hoppar en arg hund ut på din väg och börjar morra och skälla på dig.

I sekunden innan du tände ljuset i ditt tomma hus såg ditt klädställ ut som om det var en person som stod precis bredvid dig.

Alla dessa tre scenarier kan utlösa kroppens naturliga kamp- eller flyktreaktion, som styrs från ditt sympatiska nervsystem.Denna reaktion är kroppens reaktion på fara och är utformad för att hjälpa dig att överleva stressiga och livshotande situationer.

”Kamp- eller flyktreaktionen, eller stressreaktionen, utlöses av en frisättning av hormoner som antingen uppmanar oss att stanna kvar och kämpa eller att springa iväg och fly”, förklarar psykologen Carolyn Fisher, PhD. ”Under reaktionen arbetar alla kroppssystem för att hålla oss vid liv i vad vi har uppfattat som en farlig situation.”

Och utan att du ens säger åt den vad den ska göra bedömer din kropp vad som händer runt omkring dig och bestämmer dina alternativ för hur du med största sannolikhet kan överleva händelsen.

Här är vad som kan hända under stressreaktionen:

• Din hjärtfrekvens och ditt blodtryck ökar. Det betyder att du förmodligen andas snabbare och kraftigare, vilket hjälper till att flytta näringsämnen och syre ut till dina stora muskelgrupper.
• Du är blek eller har rodnad i huden. Ditt blodflöde omdirigeras så att du kanske upplever att du känner dig kall eller att dina händer och fötter är kalla och kladdiga. Ditt ansikte kan också verka rödfärgat när blod och hormoner cirkulerar i hela kroppen.
• Den stumma smärtan är nedsatt. Om ditt sympatiska nervsystem utlöses av en strid eller ett samröre är det inte ovanligt att du känner av dina skador först när du har återvänt till säkerhet och har haft tid att lugna ner dig. Detta är en av anledningarna till att människor i bilolyckor vanligtvis inte känner smärta från sina skador förrän efteråt.
• Utvidgade pupiller. Dina pupiller vidgas för att ta in mer ljus så att du kan se bättre.
• Du är på gränsen. Du är mer medveten och observant och som svar på detta tittar och lyssnar du efter saker som kan vara farliga. Dina sinnen är skärpta och du är mycket uppmärksam på vad som händer runt omkring dig.
• Minnen kan påverkas. Under stressiga upplevelser kan dina minnen av händelsen ibland förändras. Dina minnen kan vara mycket tydliga eller levande eller så kan de vara svartlistade.
• Du är spänd eller darrar. Stresshormoner cirkulerar i hela kroppen, så du kan känna dig spänd eller ryckig, som om dina muskler är på väg att röra sig när som helst.
• Din urinblåsa kan påverkas. Det är inte ovanligt att man förlorar den frivilliga kontrollen över blåsan eller tarmarna i en riktigt stressig eller farlig situation.

Under kamp- eller flyktreaktionen försöker din kropp prioritera, så allt som den inte behöver för omedelbar överlevnad sätts på undantag. Detta innebär att matsmältning, produktion av reproduktions- och tillväxthormon och vävnadsreparation tillfälligt stoppas. Istället använder din kropp all sin energi på de mest avgörande prioriteringarna och funktionerna.

Stressreaktionen kan utlösas på ett enda ögonblick, men hur snabbt du lugnar ner dig och återgår till ditt naturliga tillstånd kommer att variera från person till person (och det kommer att bero på vad som orsakade den). Vanligtvis tar det 20 till 30 minuter för din kropp att återgå till det normala och lugna ner sig.

Kamp eller flykt ska väl fungera för oss, inte mot oss?

”Vår kamp- eller flyktreaktion är utformad för att hjälpa oss genom katastrofala omständigheter”, säger dr Fisher. ”Om du tänker på det från en evolutionär synvinkel är det logiskt eftersom vi brukade ha mycket fler livshotande nödsituationer.”

Under grottmännens tid fanns faran runt omkring oss och hoten var ständiga. Vi visste inte var vår nästa måltid skulle komma ifrån, vi var tvungna att trotsa vädret och vi var tvungna att bekämpa rovdjur runt omkring oss. En buske med en knorrande buske kunde vara ett lejon eller något annat som försökte döda dig.

Och därför utvecklade våra förfäder stressreaktionen för att hjälpa oss att överleva.

Troligtvis är riktiga faror i dagens ord få och sällsynta, men det betyder inte att vi har förlorat vår förmåga att utlösa kamp- eller flygresponsen. Det kan hända när du sitter på ett flygplan som upplever turbulens eller när någon hoppar på dig från ett mörkt rum. Och det kommer med största sannolikhet att utlösas om du råkar ut för en bilolycka, blir rånad eller upplever något annat traumatiskt.

När det blir knepigt? Det är när din kropp börjar utlösa kamp- eller flyktreaktionen i situationer som inte är hotfulla – som att hålla en stor presentation, försöka hålla en deadline på jobbet eller bara tänka på en fobi, t.ex. spindlar eller höjder. Dessa situationer är egentligen inte farliga, men de har utlöst vår stressreaktion och vår kropp reagerar på dem som om de vore det.

”I evolutionen var stressreaktionen utformad för att hjälpa oss att överleva, men det är inte alltid så det fungerar i dagens värld”, säger dr Fisher. ”Vår kamp- eller flyktreaktion kan nu aktiveras av psykologisk eller mental stress. Vissa personer kan till exempel aktivera det bara genom att tänka på arbetet i morgon.”

Att leva i ett långvarigt tillstånd av hög beredskap och stress (när det inte finns någon egentlig anledning till det) kan vara skadligt för din fysiska och psykiska hälsa.

Imbalans: Sympatiskt nervsystem och parasympatiskt nervsystem

Ditt autonoma nervsystem är en känslig balansakt mellan ditt sympatiska nervsystem och ditt parasympatiska nervsystem. Båda nätverken reagerar ofrivilligt på miljön omkring dig.

Ditt sympatiska nervsystem är ansvarigt för hur din kropp reagerar på fara och ansvarar för kamp- eller flyktreaktionen. Medan ditt parasympatiska nervsystem ansvarar för att upprätthålla homeostas, vilket är kroppens inbyggda stabilitetsövervakare. Tänk på det som en generator – som ser till att allt från din kroppstemperatur till ditt vattenintag fungerar smidigt. Ditt parasympatiska nervsystem ser till att saker och ting är balanserade. Det arbetar för att slappna av dig och hjälper till att bevara och återställa energi.

Du behöver båda systemen för att fungera ordentligt.

”Tänk på ditt sympatiska nervsystem och ditt parasympatiska nervsystem som din bils gas och bromsar”, förklarar dr Fisher. ”Du måste använda båda effektivt för att bilen ska fungera ordentligt.”

Du behöver ditt sympatiska nervsystem för att hålla dig vid liv när verklig fara upptäcks och du behöver ditt parasympatiska nervsystem för att återställa och slappna av dig så att din kropp kan köra som vanligt.

Så om du upptäcker att din kropp ständigt reagerar på vardagsstress med kamp- eller flyktresponsen – bör det vara ett varningstecken på att dina sympatiska och parasympatiska system inte arbetar tillsammans i harmoni.

Hur man kontrollerar kamp- eller flyktresponsen

”Ofta har stressfaktorer som inte är livshotande inte en tydlig på- eller avbrytare”, säger dr Fisher. ”Det är där vi ser några av de skadliga effekterna av långvarig stress eftersom den inte försvinner. Det är en kronisk stress för vårt immunförsvar.”

Arbete, räkningar, barn, äktenskap, ekonomi och hälsa är några av de största icke livshotande stressfaktorerna. Hur du tolkar dessa saker kan påverka kroppens reaktion och kan bidra till ångeststörningar.

”Vissa människor har kamp- eller flyktreaktion när de går till jobbet eller ser att deras barn inte har städat sitt rum”, säger dr Fisher. ”Det kan variera från person till person när det gäller vilka situationer som kan utlösa stressreaktionen, men vi har upptäckt att vissa tillstånd eller hälsotillstånd kan vara förknippade med denna obalans.”

Vissa personer som råkar ut för en bilolycka är för rädda för att köra bil igen eller kan inte köra förbi platsen där olyckan inträffade på grund av rädsla och ångest. Det blir en generaliserad räddhetsreaktion på en situation som inte längre är särskilt farlig. Detta kan också hända med arbete eller ansträngda relationer. I nästa ögonblick aktiveras din kamp- eller flyktreaktion felaktigt, vilket försätter dig i ett tillstånd av kronisk stress.

Dr Fisher säger att stresshantering är avgörande för den allmänna hälsan. Det är viktigt att tänka i stort när du känner att du börjar bli upprörd över något som du vet inte är ett verkligt hot eller fara.

Kamp- eller flyktreaktionen är en viktig reaktion som vi alla har och behöver, men den är avsedd för verklig stress och fara. Alla kommer att ha den i varierande grad av olika anledningar, men om du lär dig att sakta ner, vara medveten och konceptualisera vad som faktiskt händer kan det hjälpa dig att återfå kontrollen.

”Du måste komma i kontakt med dina individuella fysiska,känslomässiga och beteendemässiga tecken på stress”, säger dr Fisher. ”Kanske betyder en migrän att du har haft långvarig stress, så du måste lyssna på din kropp och vad som händer innan det blir en kris.”

Om du befinner dig i en situation där stress påverkar din livskvalitet – prata med din läkare. Terapi, medicinering och stresshanteringstekniker kan hjälpa dig att återgå till ett mer balanserat tillstånd. Det är ingen snabb lösning och du måste arbeta med det dagligen, men du bör vara proaktiv när det gäller stress.

Kamp- eller flyktreaktionen har ett tydligt syfte och en tydlig funktion, men den bör inte aktiveras över vardagliga, icke hotfulla stressfaktorer som trafik, e-post eller räkningar. Och om den gör det är målet att känna sig skicklig på att ha en medvetenhet när reaktionen aktiveras, och att kunna föra sig själv tillbaka till baslinjen.

Dela

ångest ångeststörning stresshantering