Popkulturen dikterar att Christofer Columbus var den förste europé att upptäcka Nordamerika. Detta presenterades som ett faktum fram till helt nyligen då man upptäckte att Columbus inte var den första som utforskade Amerika. Gamla dokument dikterar att vikingarna, närmare bestämt en viking vid namn Lief Erikson, faktiskt upptäckte Amerika först.

Lief Erikson föddes till Erik den Röde, den första grundaren av en bosättning på Grönland, och även en avlägsen släkting till Naddodd, en annan upptäcktsresande som var den förste att upptäcka Island. Så vi kan säga att utforskandet låg honom i blodet från början. Efter att ha vuxit upp på Grönland bestämde han sig vid 29 års ålder för att följa i sina förfäders fotspår. Efter att ha hört rykten om land väster om Grönland från en man vid namn Bjarni Herjólfsson, en köpman, som på sin väg tillbaka blåste av kursen västerut och fick syn på land.

Med denna information köpte Erikson Bjarnis skepp, samlade omkring trettiofem män som besättning på sitt skepp och satte segel mot den plats som Bjarni beskrev. Det var meningen att hans far skulle följa med på expeditionen, men han föll av sin häst på vägen till skeppet, vilket han uppfattade som ett dåligt omen och därför stannade han hemma.

En trevande resa

Ensam utan experthjälp och utan någon större erfarenhet i bagaget fortsatte Erikson att följa köpmannens väg. Han skulle först gå i land i en nordlig del av Kanada som enligt moderna uppskattningar skulle ligga i Labradorlandet i Kanada. Han skulle återigen ge sig av i två dagar och anlända till en mycket varmare del av kontinenten med ett rikligt utbud av lax vid kusten.

Vintern närmade sig så Erikson bestämde sig för att slå läger för resten av året i detta nyfunna område. Han skulle dela upp sitt sällskap i två, den ena halvan skulle stanna i lägret och den andra halvan skulle utforska. Utforskargruppen kom att hitta många vinrankor och vindruvor när de nådde längre in i landet, därför döptes landet till ”Vinland”. Han skulle tillbringa vintern där och återvända till Grönland med en riklig mängd druvor och timmer som bevis på sin framgång.

Andra teorier

Inte många tycks känna till denna historia, denna relativt omfattande händelse tycks ha begravts i historien i och med att vikingarna försvann under århundradenas lopp. Denna berättelse om land i väster kommer inte att utforskas av någon dokumenterad upptäcktsresande förrän Columbus korsade Atlanten 1492, där han skulle upptäcka Karibien medan han försökte hitta en väg till Kina till sjöss. Detta har gjort att Columbus har hamnat i rampljuset som den förste europé som hittade Amerika, vilket inte är sant som vi har sett genom Lief Eriksons berättelse.

Det finns dock myter om en irländsk munk vid namn Saint Brendan som i början av sjätte århundradet seglade över Atlanten med en currach, vilket är en traditionell irländsk träbåt klädd i trä som är fodrad med djurhud. Även om inga bevis för detta har hittats har resan bevisats vara möjlig av en författare vid namn Tim Severin som seglade den förmodade resan i en kopia av en currach med framgång.

Slutsats

Från detta kan vi lära oss en hel del om felaktig information och popularitet. Bara för att Christofer Columbus var den mer populära av honom och Erikson är han nu allmänt erkänd av de flesta människor som den man som upptäckte Amerika. Genom att titta djupare ser vi att detta inte bara är falskt utan också vilseledande, eftersom information om att det fanns en kontinent väster om Spanien fanns tillgänglig, men mest i teorin och genom legender. Detta lär oss att inte ta saker och ting som vi ser dem utan att titta djupare och se vad som hände, de finare detaljerna och i allt väsentligt sanningen.