Abstract

Bakgrund och syfte: Graves sjukdom har förknippats med en ökad psykiatrisk sjuklighet. Det är oklart om detta är relaterat till Graves sjukdom eller kronisk sjukdom i sig. Syftet med vår studie var att uppskatta prevalensen av ångest- och depressionssymptom hos patienter med Graves sjukdom jämfört med patienter med en annan kronisk sköldkörtelsjukdom, nodulär struma, och att undersöka bestämningsfaktorer för ångest och depression vid Graves sjukdom. Metod: 157 tvärsnittspatienter med Graves sjukdom, 17 nydiagnostiserade, 140 behandlade och 251 kontroller med nodulär struma fyllde i Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). Skillnaderna i de genomsnittliga HADS-poängen mellan grupperna analyserades med hjälp av multipel linjär regression, med kontroll för sociodemografiska variabler. HADS-poängen analyserades också dikotomiserat: ett resultat >10 indikerar sannolik ”ångest”/sannolik ”depression”. De avgörande faktorerna för ångest- och depressionssymptom vid Graves sjukdom undersöktes med hjälp av multipel linjär regression. Resultat: Graves sjukdom: Nivåerna av ångest (p = 0,008) och depression (p = 0,014) var signifikant högre än hos kontrollerna. Prevalensen av depression var 10 % vid Graves sjukdom jämfört med 4 % vid nodulär struma (p = 0,038), ångest var 18 jämfört med 13 % (p = 0,131). Symtom på ångest (p = 0,04) och depression (p = 0,01) ökade med komorbiditet. Symtom på ångest ökade med varaktigheten av Graves sjukdom (p = 0,04). Varken sköldkörtelfunktion eller autoantikroppsnivåer var förknippade med ångest- och depressionssymtom. Slutsatser: Ångest- och depressionssymtom var allvarligare vid Graves sjukdom än vid nodulär struma. Symtomen var positivt korrelerade till komorbiditet och varaktighet av Graves sjukdom men varken till sköldkörtelfunktion eller autoimmunitet i sköldkörteln.

© 2014 European Thyroid Association Publicerad av S. Karger AG, Basel

Introduktion

Ångest och depression är vanliga psykiska störningar som drabbar befolkningen i allmänhet . De förekommer ofta hos patienter med kroniska somatiska sjukdomar, bland dessa sköldkörtelstörningar . Hypotyreos har kopplats till depression, men ökad förekomst av ångest och depression finns också vid hypertyreos , särskilt i den tidiga fasen av Graves sjukdom , jämfört med den allmänna befolkningen eller jämfört med patienter med andra kroniska sköldkörtelsjukdomar . Det är fortfarande oklart i vilken utsträckning ångest och depression är kopplade till kroniska sjukdomar som sådana, eller om de är unikt knutna till hypertyreos. I vissa studier av hypertyreoideapatienter konstaterades att symtom på ångest och depression försvann inom några månader efter det att behandlingen med läkemedel mot sköldkörteln påbörjats , vilket tyder på att ökade nivåer av sköldkörtelhormoner kan bidra till ångest och depression . Andra fann att symtomen kvarstod trots framgångsrik behandling med läkemedel mot sköldkörteln , vilket tyder på att ångest och depression kan vara relaterade till andra aspekter av hypertyreos, t.ex. autoimmunitet i sköldkörteln, snarare än sköldkörtelhormonstatus. Förhöjda nivåer av antikroppar mot sköldkörtelperoxidas (TPOAb) har i vissa men inte i alla studier haft ett direkt samband med ångest och depression . Endast en studie har undersökt påverkan av antikroppar mot receptorerna för sköldkörtelstimulerande hormon (TSH) (TRAb) på ångest och depression, och fann ett signifikant samband mellan TRAb och ångest .

En metaanalys föreslog att överdödligheten vid hypertyreoidism, även när den är behandlad, var cirka 20 % . I en nyligen genomförd befolkningsbaserad dansk studie bekräftades detta genom att man fann en överdödlighet på 30 % , som till viss del tycktes vara relaterad till en ökad befintlig somatisk komorbiditet. I nyligen genomförda danska studier har man undersökt omfattningen och typen av sjuklighet före och efter diagnosen hypertyreoidism , men även skillnaderna mellan Graves hypertyreoidism och annan hypertyreoidism. Psykiatrisk sjuklighet, vare sig den är befintlig eller en följd av hypertyreos, kan mycket väl bidra till denna ökade sjuklighet och dödlighet hos hypertyreospatienter, men har fått mindre uppmärksamhet .

Syftet med den här studien var att uppskatta förekomsten av ångest och depression hos patienter med Graves sjukdom och att jämföra resultaten med dem som erhållits från patienter med en annan kronisk sköldkörtelsjukdom, i det här fallet nodulär struma. Vidare syftade vi till att identifiera potentiella kliniska och sociodemografiska bestämningsfaktorer för ångest och depression hos patienter med Graves sjukdom.

Material och metoder

Patienter

Studiepopulationen bestod av 157 tvärsnittsprovtagna patienter med Graves sjukdom (definierat som förhöjda sköldkörtelhormonnivåer, undertryckta TSH-nivåer och förekomst av TRAb vid diagnostillfället) och 257 patienter med symtomatisk nodulär struma. Patienter med klinisk Graves’ orbitopati uteslöts från denna studie.

Studiepopulationen utgjorde en undergrupp av patienter från en större undersökning från 2007 och provtagningsförfarandet har tidigare beskrivits i detalj . I korthet rekryterades patienter från de endokrina poliklinikerna vid två universitetssjukhus i Danmark, Köpenhamns universitetssjukhus Rigshospitalet och Odense universitetssjukhus. Patienterna gav sitt informerade samtycke till att delta i studien. Blodproverna togs ungefär samtidigt som man fyllde i ett frågeformulär, som antingen skickades tillbaka per post eller lämnades för hand i laboratoriet eller på kliniken på dagen för besöket. Analyser utfördes på patienter som hade fullständiga och icke-missade värden för både depressions- och ångestfrågorna.

Patientrapporterat resultat

Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) är ett självadministrerat frågeformulär som består av 14 frågor (var och en poängsatt 0-3), varav 7 avser depression och 7 ångestsymtom . Ett av huvudsyftena med detta instrument var att identifiera affektiva symtom hos somatiskt sjuka patienter . Därför fokuserade punkterna på de icke-somatiska aspekterna av depression och ångest, för att undvika att symtom från den somatiska sjukdomen, t.ex. trötthet, påverkade mätningarna .

Depressions- och ångestpunkterna sammanfattas separat i två skalor som sträcker sig från 0 till 21, där en högre poäng indikerar fler symtom. Vi analyserade HADS-poängen på två sätt: som kontinuerliga och som dikotomiserade variabler för depression och ångest. En poäng >10 ansågs indikera ett ”fall” av ”sannolik depression” respektive ”sannolik ångest” . I enlighet med standardrekommendationer använde vi hela fördelningen av poäng för statistiska analyser, men rapporterar frekvenser av ”fall” i beskrivande syfte .

Sociodemografiska uppgifter och information om komorbiditet och samtidig medicinering rapporterades av patienten själv. Information om komorbiditet erhölls via en förspecificerad lista över kroniska sjukdomar inklusive astma, allergi, annan kronisk sjukdom, diabetes mellitus, katarakt, hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, stroke, kronisk bronkit/emfysem, artros, osteoporos, ulcus, cancer, migrän, annan psykiatrisk sjukdom, ryggradssjukdom, inkontinens, stranguri, tinnitus och kronisk ångest/depression.

I Danmark kräver denna typ av studieprotokoll inte godkännande av etikkommittéer, men uppfyller Helsingfors III-deklarationen och har godkänts av Datainspektionen.

Biokemiska mätningar

Serum TSH, totalt tyroxin (T4), totalt trijodtyronin (T3), fritt T4 (fT4), fritt T3 (fT3), T3-upptag (endast Odense universitetssjukhus), TPOAb och TRAb analyserades med hjälp av standardmetoder vid laboratorierna på de deltagande sjukhusen.

Statistisk analys

Alla analyser utfördes med SAS 9.1. Provkarakteriseringen utfördes med hjälp av procedurerna SAS PROC FREQ, PROC MEANS, PROC TTEST och PROC NPAR1WAY. Medelnivåerna av depressions- och ångestsymtom, som mättes med de 0-21 poängsatta skalorna i de två patientgrupperna, jämfördes med hjälp av multipel linjär regression (SAS PROC GLM). Analyserna kontrollerades också för ålder, kön, utbildningsnivå, komorbiditet, samboende och tid sedan diagnosen (kovariater). Kliniska och sociodemografiska bestämningsfaktorer för symtomens svårighetsgrad hos patienter med Graves sjukdom utvärderades genom multipel linjär regression (SAS PROC GLM). Kovariaterna var: ålder, kön, utbildning, komorbiditet, samboende, tid sedan diagnosen, TRAb-, TPOAb- och sköldkörtelfunktionsnivåer (representerade av fT4). Känslighetsanalyser genomfördes genom att kovariaterna fT3, TSH, aktuell sköldkörteldysfunktion (mild/overt hypo/hypertyreoidism, jfr. tabell 1) och att vara obehandlad infördes både separat och samtidigt i regressionsmodellen.

Resultat

Karakteristika för patienterna vid tidpunkten för inklusion i denna studie anges i tabell 1. Patienter med Graves sjukdom var yngre, bättre utbildade och hade mindre komorbiditet än patienter med nodulär struma. Som förväntat hade de också lägre koncentrationer av TSH, högre nivåer av totalt T4, TPOAb, TRAb och längre sjukdomstid, medan inga skillnader hittades i könsfördelning eller samboende.

HADS ångest hittades hos 29 av 157 (18 %) patienter med Graves sjukdom och hos 32 av 247 (13 %) patienter med nodulär struma (p = 0,131). HADS depression hittades hos 15 av 157 (10 %) patienter med Graves sjukdom, vilket var betydligt högre än hos patienter med nodulär struma (11 av 251 (4 %) (p = 0,038)).

Med hjälp av multipel linjär regression (tabell 2) hade patienter med Graves sjukdom signifikant högre poäng på ångest- och depressionsskalorna än patienter med nodulär struma, även efter justering för ålder, kön, utbildning, komorbiditet, samboende och Graves sjukdomens varaktighet (depression: p = 0,024; ångest: p = 0,007).

Multipla linjära regressionsanalyser bland Graves patienter (tabell 3) visade på högre ångestpoäng bland patienter med än utan komorbiditet (uppskattad skillnad 3.41; p = 0,038) och bland patienter med längre sjukdomslängd (uppskattad 0,02 poäng per månad; p = 0,035). Ångestpoängen var inte signifikant förknippad med ålder, kön, utbildning, samboende eller nivåer av TRAb, TPOAb eller fT4. Depressionspoängen var också högre bland Graves-patienter med än utan komorbiditet (uppskattad skillnad 3,9; p = 0,007), men oberoende av alla andra kovariater. Ingen av känslighetsanalyserna med fT3, TSH, aktuell sköldkörteldysfunktion eller att vara obehandlad förändrade dessa resultat nämnvärt.

Diskussion

Vi fann en signifikant högre symtomnivå av ångest och depression hos patienter med Graves sjukdom jämfört med patienter med nodulär struma. En del av förekomsten av HADS ångest på 10 % hos patienter med nodulär struma kan tillskrivas rädsla för malignitet i sköldkörteln, en komponent som mindre ofta förekommer hos patienter med Graves sjukdom.

Förrförra studier har visat på ökade symtom på depression hos såväl obehandlade som behandlade hypertyreoideapatienter . I en tvärsnittsstudie av Suwalska et al. undersöktes förekomsten av depression och depressiva symtom hos 47 hypertyreoideapatienter och 58 friska kontroller med hjälp av Hamilton Depression Rating Scale och Beck Depression Inventory. I den studien hade patienter med Graves sjukdom en prevalens av depressiva symtom på 40 %, vilket är mycket högre än i vår studie. Det framgick dock inte av den studien om patienterna hade nyligen insjuknat och obehandlad Graves sjukdom eller om de var behandlade och eutyreoida.

Hamilton Depression Rating Scale är ett frågeformulär som fylls i av en läkare under en kort intervju och kan anses vara mer tillförlitlig än den självskattade HADS när det gäller att fånga upp symtom på ångest och depression. HADS:s validitet stöds dock av studier av den engelska versionen av HADS, som rapporterar en genomsnittlig sensitivitet och specificitet på 0,8 eller högre . Guldstandarden för en klinisk diagnos av ångest/depression är dock en grundlig psykiatrisk undersökning.

I vår studie hade Graves-patienter med komorbiditet fler symtom på ångest och depression än patienter utan komorbiditet. Det är välkänt att ångest och depression är relaterade till specifika kroniska sjukdomar, inklusive sköldkörtelfunktionsstörningar, och återspeglar den skadliga effekten av kronisk fysisk sjukdom på den psykiska hälsan . Vi jämförde dock två grupper av patienter som båda hade en kronisk sköldkörtelsjukdom, och även efter att ha kontrollerat för andra kroniska fysiska och psykiska sjukdomar var symtomnivåerna för ångest och depression högre hos patienter med Graves sjukdom än hos patienter med nodulär struma, vilket tyder på att den ökade psykiatriska komorbiditeten var närmare knuten till Graves sjukdom.

Angstsymtom ökade med varaktigheten av Graves sjukdom. En möjlig förklaring till detta resultat kan vara att när patienten inser att chansen till fullständig och permanent remission är liten eller till och med obefintlig kan ångest uppstå när patienten inser att chansen till fullständig och permanent remission är liten eller till och med obefintlig. Dessutom kan det inte uteslutas att ihållande fluktuationer i sköldkörtelhormonkoncentrationerna under en längre tidsperiod framkallar psykiska störningar genom en direkt effekt på det centrala nervsystemet . Variabeln sjukdomens varaktighet beskriver endast varaktigheten av känd sjukdom, så även om det fanns ett kort intervall från diagnos till studiedeltagande kan patienten potentiellt ha haft odiagnostiserad sjukdom under en mycket längre tidsperiod. Följaktligen måste denna variabel tolkas med försiktighet.

Vi fann ingen signifikant korrelation mellan fT4, TPOAb, TRAb och symtom på ångest eller depression hos patienter med Graves sjukdom i denna studie. Resultaten skiljer sig åt när det gäller påverkan av sköldkörtelhormoner på ångest och depression. I studien av Trzepacz et al. fann man inget samband mellan sköldkörtelhormoner och ångest eller depression. Andra har föreslagit att överskott av sköldkörtelhormoner kan orsaka psykiatriska symtom genom att påverka det centrala nervsystemet direkt eller indirekt via adrenergisk aktivitet . Ett samband mellan förhöjda nivåer av TPOAb och depression har också föreslagits . Patienter med depression kan, även om de är biokemiskt eutroida, ha förändringar i sin sköldkörtelfunktion, bland annat en lätt förhöjning av T4, avtrubbat TSH-svar på tyrotropinfrisättande hormon och förlust av den nattliga TSH-höjningen . Upprepade fluktuationer i sköldkörtelhormonnivåerna under en längre tidsperiod kan leda till psykiska störningar, men vår utformning gjorde det inte möjligt att undersöka ett sådant samband. Vi kan inte utesluta möjligheten att prevalensen av de mentala symtomen skulle ha varit ännu högre om fler patienter hade varit obehandlade och öppet hypertyreoida, och/eller om patienter med orbitopati hade inkluderats.

Valet av kontrollgrupp i observationsstudier är kritiskt. Ett alternativ skulle vara att jämföra med den allmänna befolkningen, men i det fallet kan konstaterade ökade nivåer av depression eller ångestsymtom hos de hypertyreoida patienterna tillskrivas att de har en kronisk sjukdom. För att ta hänsyn till detta, och för att avskilja inflytandet av Graves sjukdom i sig, valde vi en kontrollgrupp med en annan kronisk sköldkörtelsjukdom, men utan autoimmunitet och med en normal eller nästan normal sköldkörtelfunktion. Skillnaden i utgångsegenskaper (ålder, utbildningsbakgrund, varaktighet av sköldkörtelsjukdom, sköldkörtelfunktion) mellan de två grupperna är i detta avseende en begränsning, men justering för dessa utgångsegenskaper i de multipla regressionsanalyserna förändrade inte resultaten eller slutsatserna på ett signifikant sätt och indikerar att den förväxlande effekten av skillnader i utgångsegenskaperna är liten.

Vi uteslöt patienter med Graves orbitopati, eftersom denna sjukdom kan vara mycket försvagande och intuitivt skulle förväntas medföra en högre prevalens av ångest och depression. En studie av Bunevicius et al. stödde detta antagande, eftersom forskarna fann en ökad förekomst av psykiska störningar hos patienter med Graves sjukdom med orbitopati.

I framtida forskning av patienter med Graves sjukdom skulle det vara intressant att utvärdera förekomsten av ångest och depression med hjälp av en klinisk diagnos ställd av en psykiater efter en grundlig psykiatrisk intervju, och att göra detta longitudinellt. Det skulle för det första göra det möjligt att dra slutsatser om orsakssamband mellan ångest och depression och avslöja eventuella underliggande riskfaktorer. För det andra skulle det kunna belysa i vilken utsträckning ångest och depression påverkas av andra specifika kroniska sjukdomar.

Slutsatsen är att ångest och depression, bedömda med HADS, var högre hos patienter med Graves sjukdom än hos patienter med nodulär struma – även efter justering för kovariater – vilket tyder på att ångest och depression har ett nära samband med Graves sjukdom och inte bara med kroniska sjukdomar. Komorbiditet ökade dock ångest- och depressionssymptomen, och ju längre Graves sjukdom varade, desto allvarligare var ångestsymtomen.

Acknowledgements

L. Hegedüs stöds av ett obegränsat forskningsanslag från Novo Nordisk Foundation. T. Watt, L. Hegedüs, J. Bue Bjorner, M. Groenvold, S. Bonnema, Å. Krogh Rasmussen och U. Feldt-Rasmussen stöds av danska myndigheten för vetenskap, teknik och innovation (bidrag 271-09-0143) och danska rådet för oberoende forskning (bidrag 09-066886).

Oppenbarhetsförklaring

Författarna har inga intressekonflikter att redovisa.

Gold MS, Pottash AL, Extein I: Hypotyreos och depression. Bevis från fullständig utvärdering av sköldkörtelfunktionen. JAMA 1981;245:1919-1922.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Radanovic-Grguric L, Filakovic P, Barkic J, Mandic N, Karner I, Smoje J: Depression in patients with thyroid dysfunction. Eur J Psychiatry 2003;17:133-144.

Larisch R, Kley K, Nikolaus S, Sitte W, Franz M, Hautzel H, et al: Depression och ångest vid olika sköldkörtelfunktioner. Horm Metab Res 2004;36:650-653.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Thvilum M, Brandt F, Almind D, Christensen K, Brix TH, Hegedus L: Increased psychiatric morbidity before and after the diagnosis of hypothyroidism: a nationwide register study. Thyroid 2014;24:802-808.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Brandt F, Thvilum M, Almind D, Christensen K, Green A, Hegedus L, et al: Hypertyreos och psykiatrisk morbiditet: bevis från en dansk landsomfattande registerstudie. Eur J Endocrinol 2014;170:341-348.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Elberling TV, Rasmussen AK, Feldt-Rasmussen U, Hording M, Perrild H, Waldemar G: Impaired health-related quality of life in Graves’ disease. En prospektiv studie. Eur J Endocrinol 2004;151:549-555.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Gulseren S, Gulseren L, Hekimsoy Z, Cetinay P, Ozen C, Tokatlioglu B: Depression, ångest, hälsorelaterad livskvalitet och funktionshinder hos patienter med öppen och subklinisk sköldkörtelrubbning. Arch Med Res 2006;37:133-139.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Trzepacz PT, McCue M, Klein I, Levey GS, Greenhouse J: A psychiatric and neuropsychological study of patients with untreated Graves’ disease. Gen Hosp Psychiatry 1988;10:49-55.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Stern RA, Robinson B, Thorner AR, Arruda JE, Prohaska ML, Prange AJ Jr: En översiktsstudie av neuropsykiatriska besvär hos patienter med Graves sjukdom. J Neuropsychiatry Clin Neurosci 1996;8:181-185.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)

Iacovides A, Fountoulakis KN, Grammaticos P, Ierodiakonou C: Difference in symptom profile between generalized anxiety disorder and anxiety secondary to hyperthyroidism. Int J Psychiatry Med 2000;30:71-81.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Thomsen AF, Kvist TK, Andersen PK, Kessing LV: Increased risk of affective disorder following hospitalisation with hyperthyroidism – a register-based study. Eur J Endocrinol 2005;152:535-543.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Vogel A, Elberling TV, Hording M, Dock J, Rasmussen AK, Feldt-Rasmussen U, et al: Affektiva symtom och kognitiva funktioner i den akuta fasen av gravesk tyrotoxikos. Psychoneuroendocrinology 2007;32:36-43.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Kathol RG, Turner R, Delahunt J: Depression och ångest i samband med hypertyreoidism: respons på antithyreoidbehandling. Psychosomatics 1986;27:501-505.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Jackson IM: Sköldkörtelaxeln och depression. Thyroid 1998;8:951-956.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Placidi GPA, Boldrini M, Patronelli A, Fiore E, Chiovato L, Perugi G, et al: Prevalence of psychiatric disorders in thyroid-diseased patients. Neuropsychobiology 1998;38:222-225.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Fahrenfort JJ, Wilterdink AM, van der Veen EA: Long-term residual complaints and psychosocial sequelae after remission of hyperthyroidism. Psychoneuroendocrinology 2000;25:201-211.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Bunevicius R, Velickiene D, Prange AJ: Humör- och ångeststörningar hos kvinnor med behandlad hypertyreoidism och oftalmopati orsakad av Graves sjukdom. Gen Hosp Psychiatry 2005;27:133-139.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Perrild H, Hansen JM, Arnung K, Olsen PZ, Danielsen U: Intellektuell nedsättning efter hypertyreos. Acta Endocrinol (Copenh) 1986;112:185-191.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Bommer M, Eversmann T, Pickardt R, Leonhardt A, Naber D: Psykopatologiska och neuropsykologiska symtom hos patienter med subklinisk och remittent hypertyreoidism. Klin Wochenschr 1990;68:552-558.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Carta MG, Loviselli A, Hardoy MC, Massa S, Cadeddu M, Sardu C, et al: Kopplingen mellan autoimmunitet i sköldkörteln (autoantikroppar mot sköldkörtelperoxidas) och ångest- och humörstörningar i samhället: ett område av intresse för folkhälsan i framtiden. BMC Psychiatry 2004;4:25.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Pop VJ, Maartens LH, Leusink G, van Son MJ, Knottnerus AA, Ward AM, et al: Are autoimmune thyroid dysfunction and depression related? J Clin Endocrinol Metab 1998;83:3194-3197.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Engum A, Bjoro T, Mykletun A, Dahl AA: Thyroid autoimmunity, depression and anxiety; are there any connections? En epidemiologisk studie av en stor population. J Psychosom Res 2005;59:263-268.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Ghanem AA, Amr MA, Araafa LF: Graves’ oftalmopati och psykoendokrinopatier. Middle East Afr J Ophthalmol 2010;17:169-174.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Brandt F, Green A, Hegedus L, Brix TH: A critical review and meta-analysis of the association between overt hyperthyroidism and mortality. Eur J Endocrinol 2011;165:491-497.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Brandt F, Almind D, Christensen K, Green A, Brix TH, Hegedus L: Excess mortality in hyperthyroidism: the influence of preexisting comorbidity and genetic confounding: a Danish nationwide register-based cohort study of twins and singletons. J Clin Endocrinol Metab 2012;97:4123-4129.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Brandt F, Thvilum M, Almind D, Christensen K, Green A, Hegedus L, et al: Morbiditet före och efter diagnosen hypertyreoidism: en landsomfattande registerbaserad studie. PLoS One 2013;8:e66711.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Brandt F, Thvilum M, Almind D, Christensen K, Green A, Hegedus L, et al: Graves sjukdom och toxisk nodulär struma är båda förknippade med ökad dödlighet men skiljer sig åt när det gäller dödsorsak: en dansk befolkningsbaserad registerstudie. Thyroid 2013;23:408-413.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Watt T, Bjorner JB, Groenvold M, Rasmussen AK, Bonnema SJ, Hegedus L, et al: Etablering av konstruktionsvaliditet för det sköldkörtelspecifika patientrapporterade resultatmåttet (ThyPRO): en inledande undersökning. Qual Life Res 2009;18:483-496.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Zigmond AS, Snaith RP: The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta Psychiatr Scand 1983;67:361-370.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Herrmann C: International experiences with the Hospital Anxiety and Depression Scale – a review of validation data and clinical results. J Psychosom Res 1997;42:17-41.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Snaith RP: The Hospital Anxiety and Depression Scale. Health Qual Life Outcomes 2003;1:29.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

DeCoster J, Iselin A, Gallucci M: A conceptual and empirical examination of justifications for dichotomization. Psychol Methods 2009;14:349-366.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Watt T, Hegedus L, Groenvold M, Bjorner JB, Rasmussen AK, Bonnema SJ, et al: Validitet och tillförlitlighet av det nya tyreoideaspecifika frågeformuläret om livskvalitet, ThyPRO. Eur J Endocrinol 2010;162:161-167.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Suwalska A, Lacka K, Lojko D, Rybakowski JK: Livskvalitet, depressiva symtom och ångest hos patienter med hypertyreos. Rocz Akad Med Bialymst 2005;50(suppl 1):61-63.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)

Rockel M, Teuber J, Schmidt R, Kaumeier S, Hafner H, Usadel KH: Korrelation mellan ”latent hypertyreoidism” och psykologiska och somatiska förändringar (på tyska). Klin Wochenschr 1987;65:264-273.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Trzepacz PT, Klein I, Roberts M, Greenhouse J, Levey GS: Graves sjukdom: en analys av sköldkörtelhormonnivåer och hypertyreoida tecken och symptom. Am J Med 1989;87:558-561.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Trzepacz PT, McCue M, Klein I, Greenhouse J, Levey GS: Psychiatriskt och neuropsykologiskt svar på propranolol vid Graves sjukdom. Biol Psychiatry 1988;23:678-688.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Fukao A, Takamatsu J, Murakami Y, Sakane S, Miyauchi A, Kuma K, et al: Förhållandet mellan psykologiska faktorer och prognosen för hypertyreoidism hos antithyreoidmedelsbehandlade patienter med Graves sjukdom. Clin Endocrinol (Oxf) 2003;58:550-555.

Externa resurser

• Pubmed/Medline (NLM)
• Crossref (DOI)

Author Contacts

Artikel- / Publikationsuppgifter