Hantering och bortskaffande av medicinskt avfall är ett känsligt och komplicerat företag, men det är viktigt för att din verksamhet ska bli framgångsrik (och få ett gott rykte).

Oavsett vilken typ av producent du är – läkarmottagning, klinik, tandläkare, tatueringsbyrå, veterinär, begravningsbyrå, sjukhem, laboratorium, blodbank, osv. – för att kunna bygga upp och genomföra en smart, funktionell hanteringsplan och praxis är det avgörande att du förstår vad du har att göra med.

För att vi ska kunna avgöra vad vi ska göra med medicinskt avfall, eller någon av de olika utmaningar som det kan innebära, måste vi se till att vi först kan definiera och identifiera problemet.

Låt oss börja med Resource Conservation and Recovery Act (RCRA). Det är den viktigaste federala lagen som behandlar hanteringen av landets avfall – farligt avfall, kommunalt avfall, industriavfall och andra typer av fast avfall, inklusive medicinskt avfall. Environmental Protection Agency (EPA) har enligt RCRA befogenhet att reglera hantering, lagring, behandling, transport och bortskaffande av alla dessa avfallstyper, även om enskilda delstater och andra federala organ också har tagit på sig detta ansvar.

Reglerat medicinskt avfall (RMW), även känt som ”biofarligt” avfall eller ”infektiöst medicinskt” avfall, är – i enkla termer – allt avfall som kan vara förorenat av blod, kroppsvätskor eller andra potentiellt smittsamma material.

Enligt Occupational Safety and Health Administration (OSHA) är definitionen följande:

”Regulated Waste means liquid or semi-liquid blood or other potentially infectious materials; contaminated items that would be releasing blood or other potentially infctious materials in a liquid or semi-liquid state if compressed; items that are caked with dried blood or other potentially infctious materials and are able to release these materials during handling; contaminated sharps; and microbiological wastes containing blood or other potentially infctious materials.”

”Om blodet/kroppsvätskan kan spilla, stänkas, skvätta eller droppa för att komma in i en befintlig ingångsportal har det potential att infektera.”

Trots alla dessa till synes enkla definitioner och förklaringar finns det faktiskt inget uttryckligt samförstånd om vilka typer av medicinskt avfall som bör betecknas som smittsamma eller som kan kräva särskild hantering. Det finns dock flera viktiga avfallskategorier som vanligtvis klassificeras som ”reglerade”.

I enlighet med lagen om spårning av medicinskt avfall (Medical Waste Tracking Act) från 1988 (MWTA) har EPA listat sju typer av medicinskt avfall (vanligen kallade ”reglerade avfallstyper”) som ska spåras. Dessa är:

1.) Mikrobiologiskt avfall (kulturer och lager av infektiöst avfall och tillhörande biologiska ämnen och mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar hos människor; kasserade kulturer, odlingsskålar och anordningar som används för att överföra, inokulera och blanda prover, lager, kulturer, levande och försvagade vacciner och tillhörande artiklar om det är troligt att de kan innehålla organismer som kan vara sjukdomsframkallande för friska människor);

2.) Människoblod och blodprodukter (inklusive serum, plasma och andra blodkomponenter);

3.) Patologiskt avfall av mänskligt ursprung (inklusive vävnader, organ och kroppsdelar som avlägsnats under kirurgi eller obduktion, genom trauma, undersökningar eller andra sjukhusprocedurer);

4). Kontaminerat animaliskt avfall (dvs. djurkroppar, kroppsdelar och ströbädd som utsatts för smittämnen under medicinsk forskning, läkemedelsprövning eller produktion av biologiska ämnen);

5.) Isolationsavfall (biologiskt avfall och kasserat material som är kontaminerat med blod, utsöndringar, exsudat eller sekret från människor eller djur som är isolerade för att skydda andra från mycket smittsamma sjukdomar);

6). Kontaminerade vassa föremål (föremål som kan penetrera huden eller inducera subdermal inokulering av smittämnen, punktering av kartonger och avfallspåsar, vassa föremål som har använts eller är avsedda att användas vid vård av människor eller djur i laboratorier, inklusive injektionsnålar, sprutor, Pasteurpipetter, kapillärrör, krossat glas från laboratoriet, inklusive objektglas och objektsglasskydd, rakblad och skalpellblad);

7). Okontaminerade skärande föremål.

Andra avfallskategorier som EPA tar hänsyn till är: avfall från kirurgi eller obduktion som varit i kontakt med smittämnen (t.ex. svampar, smutsiga förband, förkläden, draperier, operationshandskar, dräneringsset), dialysavfall som varit i kontakt med blod, kasserad medicinsk utrustning och delar som varit i kontakt med smittämnen samt laboratorieavfall som varit i kontakt med smittämnen (t.ex, laboratoriekrockar, objektglas och täckblad).

Detta är de avfallstyper som EPA har befogenhet att reglera, men tänk på att varje kategori vanligtvis har särskilda hanteringskrav som kan vara specifika för varje delstat; nästan alla 50 delstater har antagit bestämmelser om medicinskt avfall. Även OSHA reglerar flera aspekter av medicinskt avfall, Department of Transportation (DOT) definierar medicinskt avfall som ett farligt material och Centers for Disease Control (CDC) övervakar allt mycket noga.

Det hela kan tyckas vara lite skrämmande, men ta det lugnt. När du väl kan identifiera och definiera ditt problem kan du fokusera på det viktigaste steget i processen: din lösning. För mer information eller hjälp med hantering och bortskaffande av ditt medicinska avfall, kontakta Hazardous Waste Experts på (800) 936-2311.