Bid-ask spread är skillnaden mellan budpriset för ett värdepapper och dess säljpris (eller erbjudande). Den representerar skillnaden mellan det högsta pris som en köpare är villig att betala (bud) för ett värdepapper och det lägsta pris som en säljare är villig att acceptera. En transaktion äger rum när en köpare antingen accepterar säljpriset eller när en säljare tar emot budpriset. Förenklat kan man säga att priset på ett värdepapper tenderar att stiga när det finns fler köpare än säljare, eftersom köparna bjuder aktien högre. Omvänt kommer priset på ett värdepapper att sjunka när säljarna är fler än köparna, eftersom obalansen mellan utbud och efterfrågan tvingar säljarna att sänka sitt budpris.

Bud-ask spread är en viktig faktor för de flesta investerare, eftersom det är en dold kostnad som är förknippad med handel med finansiella instrument – aktier, obligationer, råvaror, terminer, optioner eller utländsk valuta.

Överväganden om spread

Följande punkter bör beaktas när det gäller bid-ask spreads:

• Spreads bestäms av likviditet samt utbud och efterfrågan på ett visst värdepapper. De mest likvida eller mest omsatta värdepapperen tenderar att ha de smalaste spreadarna, så länge det inte finns någon större obalans mellan utbud och efterfrågan. Om det finns en betydande obalans och lägre likviditet kommer spridningen mellan köp- och säljkurs att öka avsevärt. Så populära värdepapper kommer att ha en lägre spread (som Apple-, Netflix- eller Google-aktier), medan en aktie som inte är lätt omsatt kan ha en större spread.
• Spreads på amerikanska aktier har minskat sedan tillkomsten av ”decimalisering” 2001. Innan dess noterades de flesta amerikanska aktier i bråkdelar av 1/16 av en dollar, dvs. 6,25 cent. De flesta aktier handlas nu med en spridning mellan köp- och säljkurs som ligger långt under denna nivå. Förändringen gjordes för att hjälpa investerare att tolka förändrade kurser och för att följa internationella standarder.
• Bid-ask spreads representerar en kostnad som inte alltid är uppenbar för nyblivna investerare. Medan spreadkostnader kan vara relativt obetydliga för investerare som inte handlar ofta, kan de utgöra en större kostnad för aktiva handlare som gör många affärer dagligen.
• Spreads vidgas under branta marknadsnedgångar på grund av obalansen mellan utbud och efterfrågan – säljarna ”slår på budet” och köparna håller sig borta i väntan på lägre priser. Som ett resultat av detta vidgar marknadsgaranterna spridningen av två skäl: för att minska den högre risken för förlust under volatila tider och för att avskräcka investerare från att handla under sådana tider – eftersom ett större antal affärer ökar risken för marknadsgaranten att hamna på fel sida av affären.

Exempel på Bid-Ask Spread

Exempel 1: Tänk på en aktie som handlas till 9,95 dollar / 10 dollar. Budpriset är 9,95 dollar och erbjudandekursen är 10 dollar. Bid-ask spreaden är i det här fallet 5 cent. Spridningen i procent är 0,05 dollar / 10 dollar eller 0,50 %.

En köpare som förvärvar aktien till 10 dollar och omedelbart säljer den till budpriset 9,95 dollar – antingen av misstag eller avsiktligt – skulle drabbas av en förlust på 0,50 % av transaktionsvärdet på grund av denna spridning. Köpet och den omedelbara försäljningen av 100 aktier skulle medföra en förlust på 5 dollar, medan om det rör sig om 10 000 aktier skulle förlusten vara 500 dollar. Den procentuella förlusten till följd av spridningen är densamma i båda fallen.

Exempel 2: Tänk på en valutahandlare som köper 100 000 euro på marginal. Den aktuella noteringen på marknaden är €1 = $1,3300 / 1,3302.
Bud-ask spreaden är i det här fallet 2 pips – eller den minsta prisrörelse som en given växelkurs gör baserat på marknadskonvention. Spridningen i procent är 0,015 % (dvs. 0,0002 / 1,3302) av det handlade beloppet på 100 000 euro.

Specifikt när det gäller forexspridningar bör man notera några viktiga förbehåll:

• De flesta forexhandelar på detaljhandelsnivå sker med hjälp av en stor hävstångseffekt, på grund av vilket spreadkostnaderna (i procent av handlarens eget kapital) kan vara ganska höga. I exemplet ovan antar vi att näringsidkaren hade ett eget kapital på 5 000 dollar på kontot (vilket innebär en hävstångseffekt på cirka 26,6:1 i det här fallet). Spridningen på 20 dollar uppgår till 0,4 % av näringsidkarens marginal i det här fallet.
• För en snabb beräkning av kostnaden för spridningen i procent av marginalen eller det egna kapitalet multiplicerar du helt enkelt spridningsprocenten med graden av hävstångseffekt. Om spridningen i ovanstående fall till exempel var 5 pips (1,3300 / 1,3305) och hävstångsbeloppet var 50:1 är kostnaden för spridningen i procent av marginalinsatsen så mycket som 1,879 % (0,0376 % x 50).
• Kostnader för spread kan snabbt räknas upp i den snabba världen av valutahandel, där en näringsidkares innehavsperiod eller investeringshorisont vanligtvis är mycket kortare än vid aktiehandel.

Exempel 3: Betrakta exemplet med en aktieoptionshandel. Låt oss säga att du köper en kortsiktig köpoption på aktie XYZ eftersom du är optimistisk om den. Aktien handlas till 31,39/31,40 dollar och de enmånaders köpoptionerna för 32 dollar handlas till 0,72/0,73 dollar. Bid-ask spreaden är i det här fallet bara en penny, men procentuellt sett är det en ansenlig 1,37 %.

Den underliggande aktien handlas också med en penny spread, men procentuellt sett är spreaden mycket mindre, 0,032 %, på grund av det högre priset på aktien jämfört med optionen.

En optionshandlare kommer dock sannolikt inte att avskräckas av den betydligt högre procentuella spridningen på köpoptionen, eftersom huvudmotivet för att köpa en köpoption är att delta i den underliggande aktiens frammarsch samtidigt som man lägger ner en bråkdel av det belopp som krävs för att köpa aktien direkt.

Tips om Bid-Ask Spread

Använd limitorder

En investerare eller näringsidkare är i allmänhet bättre lämpad att använda limitorder, som tillåter en prisgräns för köp eller försäljning av ett värdepapper, än marknadsorder – dessa fylls till det rådande marknadspriset. På snabbt rörliga marknader kan användningen av marknadsordrar resultera i ett högre pris än önskat vid köp och ett lägre pris vid försäljning.

Om det rådande priset för ett värdepapper som du vill köpa till exempel är 9,95 dollar/10 dollar, kan du överväga att bjuda 9,97 dollar för det i stället för att köpa aktien till 10 dollar. Även om möjligheten att få aktien 3 cent billigare uppvägs av risken att aktien kan gå upp i pris, kan du alltid ändra ditt budpris vid behov. Du kommer åtminstone inte att köpa aktien till 10,05 dollar för att du lade in en marknadsorder och aktien steg under tiden.

Undvik likviditetsavgifter

Användningen av limiterade order ökar också likviditeten på marknaden. Detta gör att du kan undvika de likviditetsavgifter som de flesta elektroniska kommunikationsnätverk (ECN) tar ut för att du använder marknadslikviditet, vilket sker när du använder marknadsordrar som utförs till de rådande köp- och säljpriserna.

Utvärdera spridningsprocent

Som exemplet tidigare visar kan spridningarna mellan köp- och säljpriserna vara ganska betydande om du använder marginal eller hävstång. Utvärdera spridningsprocenten, eftersom en spridning på 5 cent på en aktie på 10 dollar är mycket större procentuellt sett än en spridning på 5 cent på en aktie på 40 dollar.

Shoppa runt efter de smalaste spridningarna

Detta är särskilt tillämpligt på forexhandlare i detaljhandeln, som kanske inte har lyxen av de spridningar på 1 cent som finns tillgängliga för interbank- och institutionella forexhandlare. Shoppa runt efter de smalaste spridningarna bland de många forexmäklare som specialiserar sig på privatkunder för att förbättra dina chanser att lyckas med handeln.

The Bottom Line

Investerare bör vara uppmärksamma på bid-ask spreaden eftersom det är en dold kostnad som uppkommer vid handel med alla finansiella instrument. Stora bid-ask spreads kan också urholka handelsvinster och förvärra förluster. Effekten av bid-ask spreads kan mildras genom att använda limitorder, utvärdera spreadprocenten och shoppa runt efter de smalaste spreadarna.