Att få sitt blodtryck mätt är en viktig del av det årliga läkarbesöket. Men i en rad nya riktlinjer har diagnoskriterierna för högt blodtryck (även kallat hypertoni) uppdaterats – för första gången på 14 år. Så även om dina mätvärden inte har ändrats kanske du inte längre är där du tror att du är.

Riktlinjerna, som släpptes i veckan, skapades av en kommitté med medlemmar från American Heart Association, American College of Cardiology och nio andra partner, säger Paul Whelton, M.D., ordförande för kommittén och huvudförfattare till de nya rekommendationerna, till SELF. De fullständiga rekommendationerna publicerades samtidigt i Hypertension och Journal of the American College of Cardiology.

Enligt de nya riktlinjerna anses alla med ett blodtryck över 130/80 ha högt blodtryck.

För det första har nivån för normalt blodtryck inte ändrats – den är fortfarande 120/80. Allt som är lägre än det är bra (tills du får symtom på lågt blodtryck, det vill säga tills du får symtom på lågt blodtryck). Den övre siffran avser ditt systoliska blodtryck (ett mått på det tryck som blodet utövar när hjärtat slår) och den nedre siffran är ditt diastoliska blodtryck (ett mått på blodets tryck mellan slagen).

Förr hade de med systoliska blodtrycksmätningar i intervallet 120-139 placerats i kategorin prehypertension och inte betraktats som hypertoniska förrän de nått upp till 140/90, förklarar dr Whelton. I de nya riktlinjerna försvinner dock kategorin ”förhöjt blodtryck” och alla med systoliska tryckvärden mellan 120 och 129 och ett diastoliskt värde under 80 hamnar i en ny ”förhöjd” kategori. Dessutom anses de som har ett systoliskt tryck mellan 130 och 139 eller en diastolisk mätning mellan 80 och 89 nu vara i stadium 1 av hypertoni. Över 140 systoliskt eller 90 diastoliskt värde hamnar man i stadium 2 av hypertoni. Och att ha ett tryck över 180 systoliskt eller 120 diastoliskt anses vara en hypertensiv kris.

Här är ett diagram från American Heart Association som kan vara till hjälp:

Med dessa nya riktlinjer väntas andelen hypertoni bland kvinnor under 45 år fördubblas och andelen för män under 45 år tredubblas, säger Dr Whelton. Så att veta var ditt blodtryck ligger är en viktig hälsomarkör för dig och din läkare – och det kan bli lite förvirrande med dessa förändringar. Här är varför det är värt att ta reda på dina siffror hellre förr än senare:

Högt blodtryck orsakar vanligtvis inga märkbara symtom.

I sällsynta fall kan högt blodtryck orsaka andfåddhet, huvudvärk eller näsblod, säger Mayo Clinic. Men i de allra flesta fall finns det inga symtom alls, säger Roxane Mehran, läkare, chef för interventionell kardiovaskulär forskning och kliniska prövningar vid Icahn School of Medicine at Mount Sinai, som inte var med och skapade riktlinjerna, till SELF. ”Det är det största problemet – det är den största tysta mördaren”, säger hon. Det betyder att du inte kan förlita dig på dessa symtom som skäl att kolla upp blodtrycket hos din läkare.

Och det är viktigt att notera att vi inte talar om en engångsavläsning som du får vid ditt årliga besök, även om det är det bästa stället att börja. Som dr Whelton förklarar kan patienterna ha olika mätningar i och utanför läkarmottagningen. Så efter att ha sett en potentiellt oroande mätning vid ett rutinbesök är målet att faktiskt få flera mätningar på kontoret och hemma – helst även mätningar på natten – för att få en fullständig bild innan man ställer en diagnos, säger han.

Hypertoni är roten till hjärtsjukdomar och om det lämnas obehandlat kan det orsaka organskador.

”Högt blodtryck är en riskfaktor för flera saker”, inklusive tillstånd som påverkar hjärtat och resten av kroppen, säger Mary Norine Walsh, läkare, ordförande för American College of Cardiology, säger till SELF. Det inkluderar hjärtattacker, stroke och hjärtsvikt samt blödningar i hjärnan och njurskador som så småningom kan kräva dialys.

Varför en sådan enorm påverkan? ”Med varje hjärtslag slås mot högre tryck”, förklarar Dr Mehran, vilket innebär att det finns en ”ökad arbetsbelastning med varje hjärtslag”. Det gör att hjärtmuskulaturen blir tjockare och gör det ännu svårare för hjärtat att pumpa blodet effektivt. Hypertoni ”är ofta mycket tyst ur klinisk synvinkel”, säger dr Walsh, ”men följdeffekterna är extremt allvarliga.”

Det är möjligt att behandla högt blodtryck med livsstilsförändringar om det upptäcks i ett tidigt skede.

När man väl kommer in på den förhöjda nivån (systolisk nivå mellan 120 och 129 och diastolisk nivå under 80), ”måste man se på patienten i ett annat ljus”, säger dr Mehran. Även om behandling inte nödvändigtvis är det mest brådskande, beroende på dina andra hälsomarkörer, kan din läkare uppmuntra dig att tänka på livsstilsförändringar, inklusive förändringar i din kost, minska alkoholen eller öka den fysiska aktivitetsnivån. När dina siffror blir högre än så blir dessa livsstilsförändringar nödvändiga. Och vid nivåer över det kan din läkare överväga att ta in mediciner också.

Men målet med de nya riktlinjerna är att förhindra den nivån av svårighetsgrad genom att betona behandling vid lägre tryck, säger Dr Whelton, och genom att betona den roll som du spelar för att få det att hända. ”Det här är ett mycket viktigt budskap”, säger dr Walsh, ”de kan påverka sitt eget blodtryck med de val de gör när det gäller mat och motion.”

I riktlinjerna finns dessutom rekommendationer om hur du ska övervaka ditt blodtryck hemma (kontrollera till exempel tillsammans med din läkare att den apparat du använder är korrekt). Så om du är nyfiken på ditt blodtryck eller hur du övervakar det, kolla med din läkare – men bortse inte från din egen kraft när det gäller att hålla dig frisk.

Relaterat:

• Skillnaden mellan hjärtattack, stroke och hjärtstopp
• 9 saker som ökar risken för högt blodtryck
• Detta är de födelsekontrollalternativ som du kan använda om du har högt blodtryck

.