Vad är ett däggdjur?

Det är ett varmblodigt djur som föder levande ungar och vårdar dem med hjälp av mjölkproducerande körtlar.

Däggdjuren är den sista stora gruppen djur som uppstod på jorden. De har diversifierats till en fantastisk mängd olika former och storlekar, vilket har varit nyckeln till deras framgång.

Det finns omkring 4 500 – 5 000 däggdjursarter som sträcker sig mycket långt i utseende från små fladdermöss och spindlar till enorma havslevande varelser som den gigantiska blåvalen.

Den gigantiska blåvalen är cirka 100 miljoner gånger större än världens minsta däggdjur, Kittis svinkompis.

De flesta däggdjur har ett benigt skelett som ofta är täckt av päls eller hår och fungerar som skydd för känslig hud, isolering för kroppsvärme och kamouflage. Däggdjur har också hudkörtlar, bland annat talgkörtlar som gör att djuret kan svettas. Däggdjur är endoterma vilket innebär att de kan upprätthålla en konstant kroppstemperatur som ofta är högre än omgivningens och miljöns temperatur.

Däggdjur andas luft i sina lungor. Syret i luften behövs för att frigöra energi från födan. Vattenlevande däggdjur behöver också syre och kommer regelbundet upp ur vattnet för att andas. Små däggdjur som spovar behöver förflytta sig mycket snabbare än stora däggdjur för att hålla sig varma. De behöver 20 gånger mer luft än större däggdjur som zebror och elefanter.

Däggdjurens fortplantning

Däggdjur är varmblodiga djur som matar sina ungar med mjölk. Mjölkproducerande körtlar finns bara hos däggdjur. Deras mjölk ger näring till deras ungar, vilket gör att spädbarn inte behöver leta efter mat i början. Mjölken innehåller också antikroppar som hjälper till att förebygga sjukdomar hos ungarna.

Däggdjur delas in i tre grupper som skiljer sig åt genom sina fortplantningsvanor. Alla däggdjur föder levande ungar med undantag för monotremes som inkluderar det ankgnagade näbbdjuret och de sju arterna av stackars myrsländor eller Echidna. Dessa är de enda däggdjur som lägger ägg med mjuka skal som kläcks efter en kort inkubationstid. Monotremes har endast en enda bakre öppning som kallas Cloaca, i vilken urin-, mat- och fortplantningssystemen mynnar ut.

De två huvudsakliga fortplantningsgrupperna är placentalerna och marsupialerna. Placentaindjur är djur som har en moderkaka i vilken ungarna får näring och utvecklas. De flesta däggdjursungar i denna grupp föds ganska välutvecklade, även om de fortfarande kräver föräldravård där ungarna stannar nära föräldern tills de är tillräckligt gamla för att själva kunna jaga föda.

Marsupialungar föds efter en kort dräktighetsperiod i en nästan embryonal form. Ungarna fäster sig vid en bröstvårta i sin mammas påse och suger mjölk medan de fortsätter att fullfölja sin utveckling. Marsupials delas in i sju ordningar och omfattar bl.a. pungråttor, opossums, bandicoots, koalabjörnar och kängururur.

Många däggdjur lever i grupper eller samhällen, vilket ger dem skydd och trygghet genom att de är många. Detta beror på att den farligaste tiden i ett djurs liv är strax efter födseln då de är sårbara och kan bli bytesdjur av andra djur.

Däggdjurs livsmiljöer och förflyttning

Däggdjuren lever i ett stort antal olika livsmiljöer, t.ex. i hav, i trädtoppar, i hålor och på slätter. Olika däggdjur har anpassat sig för att överleva och förflytta sig i sin valda livsmiljö. Eftersom många av dem måste hitta mat, skydd och häckningskamrater måste de kunna förflytta sig snabbt genom sina livsmiljöer för att undvika köttätande rovdjur. Vattenlevande däggdjur har utvecklat fenor i stället för ben för att kunna glida och simma genom vattnet på jakt efter byten och för att snabbt kunna fly när de blir angripna. Däggdjur som lever i träd är vanligtvis smidiga varelser som snabbt och lätt kan förflytta sig från träd till träd, t.ex. apor. Vissa apor har en svans som hjälper dem att svänga och klättra.

Världens långsammaste däggdjur är sengångaren som förflyttar sig med en hastighet av endast 15-30 centimeter (0,5-1 fot) per minut. Vissa däggdjur är extremt snabba, t.ex. geparden som är det snabbaste däggdjuret på jorden. Geparden kan nå hastigheter på över 105 kilometer i timmen, men den kan ta slut på energi på bara 30 sekunder efter en snabb sprint.

De flesta däggdjur som lever på land går runt på fyra ben, men vissa är anpassade till att gå på två ben, till exempel kängururur och människor.

Däggdjurs utfodring

Den olika däggdjuren har olika utfodringsvanor. Vissa är insektsätande djur, så kallade insektsätare, som livnär sig på sniglar, maskar, insekter och sniglar. Det finns omkring 345 däggdjursarter som är insektsätare. De flesta har långa nosar, små ögon och mycket vassa tänder. Till de insektsätande djuren hör spovar, mullvadar, igelkottar och gruppen Xenarthran som omfattar myrslok, sengångare och bältdjur.

Herbivor

Örtdrivande däggdjur livnär sig på gräs, skott, löv, frukter och växter. Många har en preferens för vissa växtdelar eller särskilda frukter eller bladtyper. Vissa växtätare behöver specialiserade anpassningar för att kunna äta, t.ex. slipande tänder för att tugga segt växtmaterial. Till de växtätande däggdjuren hör hjortar, antiloper, elefanter, zebror och kaniner.

Carnivorer

Carnivorer är köttätare. Ett djur kan betraktas som köttätare om det föredrar att äta animaliskt material framför vegetabiliskt material.

Köttätande däggdjur livnär sig på andra djur och måste lokalisera, döda och sedan äta sitt byte. Vissa har specialiserade anpassningar för att upptäcka byten, t.ex. förföljning och bakhåll som hos stora katter. Ett topprovdjur är ett rovdjur som sitter högst upp i näringskedjan, t.ex. rovdjur som stora katter (lejon och tigrar), krokodiler, hyenor och vargar.

Omnivorer

Omnivorer och asätare livnär sig på en mängd olika födoämnen och är arter som äter både växter och djur som sin primära födokälla. De flesta saknar specialiserade anpassningar av födan. I stället kräver allätare beteendemässig och anatomisk flexibilitet för att hitta, bearbeta och utnyttja sitt breda utbud av föda.