I detta andra fall fick personen en stamcellstransplantation med celler som inte uttryckte CCR5-genen, som producerar ett protein som hjälper viruset att ta sig in i cellerna.

Cellerna utan CCR5-genen ingick i en benmärgstransplantation, som personen genomgick som behandling för Hodgkinlymfom.

Efter transplantationen, och 30 månader efter att personen slutade med antiretroviral behandling, bekräftade läkarna att hiv-viralbelastningen förblev odetekterbar i blodprover.

Detta resultat innebär att oavsett vilka spår av virusets genetiska material som fortfarande finns i systemet är de så kallade fossila spår, vilket innebär att de inte kan leda till ytterligare replikation av viruset.

Specialisterna bekräftade att hiv inte heller kunde påvisas i prover av cerebrospinalvätska, sperma, tarmvävnad och lymfoid vävnad.

”Vi föreslår att dessa resultat representerar det andra fallet någonsin av en patient som botats från hiv”, säger studiens huvudförfattare, professor Ravindra Kumar Gupta, från University of Cambridge i Storbritannien.

”Våra resultat visar att framgången med stamcellstransplantation som botemedel mot hiv, som först rapporterades för nio år sedan för patienten i Berlin, kan upprepas.”

– Prof. Ravindra Kumar Gupta

Hursomhelst anser prof. Gupta betonar att ”det är viktigt att notera att denna kurativa behandling är högrisk och endast används som en sista utväg för patienter med hiv som också har livshotande hematologiska maligniteter.”

”Därför är detta inte en behandling som skulle erbjudas i stor utsträckning till patienter med hiv som står på framgångsrik antiretroviral behandling”, fortsätter forskaren att varna.

I sina kommentarer till dessa resultat uttrycker andra forskare som medverkat i studien en förhoppning om att forskarna i framtiden kommer att kunna använda de senaste verktygen för genredigering som en del av åtgärder som syftar till att behandla och bota hiv.

Dr. Dimitra Peppa, som kommer från University of Oxford i USA, är en av de mest framstående forskarna i världen.K. och är medförfattare till studien, konstaterar att ”genredigering med hjälp av CCR5 har fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden.”

Det finns dock, påpekar hon, fortfarande en lång väg att gå innan sådana terapier kan bli genomförbara.

”Det finns fortfarande många etiska och tekniska hinder – t.ex, genredigering, effektivitet och robusta säkerhetsdata – som måste övervinnas innan någon metod som använder CCR5-genredigering kan betraktas som en skalbar strategi för att bota hiv”, säger hon.