Slipmaterial är hårda kristaller som antingen finns i naturen eller är tillverkade. De vanligaste av sådana material är aluminiumoxid, kiselkarbid, kubisk bornitrid och diamant.
Andra material som granat, zirkoniumoxid, glas och till och med valnötsskal används för specialtillämpningar.
Slipmedel används i första hand vid metallbearbetning eftersom deras korn kan tränga igenom även de hårdaste metallerna och legeringarna. Deras stora hårdhet gör dock att de även lämpar sig för bearbetning av andra hårda material som stenar, glas och vissa typer av plaster. Slipmedel används också för relativt mjuka material, t.ex. trä och gummi, eftersom deras användning möjliggör hög avverkning, långvarig skärförmåga, god formkontroll och finfin efterbehandling.
Användningsområden för slipmedel kan i allmänhet delas in i följande kategorier: 1) Rengöring av ytor och grovt avlägsnande av överskottsmaterial, t.ex. grovslipning i gjuterier. 2) Formning, t.ex. vid formslipning och verktygsslipning. 3) Dimensionering, främst vid precisionsslipning. 4) Separering, t.ex. vid kapning eller skivning.
| Abrasivmedel | Används för |
| aluminiumoxid | slipning av vanligt och legerat stål i mjukt eller härdat skick |
| silikonkarbid | gjutjärn, Icke järnhaltiga metaller, och icke-metalliska material |
| diamond | slipning av hårdmetall samt för slipning av glas och keramik, och härdat verktygsstål |
| kubisk bornitrid | slipning av härdat stål och slitstarka superlegeringar |
| Abrasivt | Mohs-hårdhet | |
| vax (0 deg C) | 0,2 | |
| grafit | 0.5 till 1 | |
| talc | 1 | |
| koppar | 2.5 till 3 | |
| gips | 2 | |
| aluminium | 2 till 2.9 | |
| guld | 2,5 till 3 | |
| silver | 2.5 till 4 | |
| calcit | 3 | |
| brässing | 3 till 4 | |
| fluorit | 4 | |
| glas | 4.5 till 6,5 | |
| asbest | 5 | |
| apatit | 5 | |
| stål | 5 till 8.5 | |
| ceriumoxid | 6 | |
| ortoklas | 6 | |
| vitreös kiseldioxid | 7 | |
| beryl | 7.8 | |
| kvarts | 8 | |
| topas | 9 | . |
| aluminiumoxid | 9 | |
| kiselkarbid (betatyp) | 9.2 | |
| borkarbid | 9.3 | |
| bor | 9.5 | |
| diamant | 10 |
Under de senaste 100 åren eller så har tillverkade slipmedel som kiselkarbid och aluminiumoxid till stor del ersatt naturliga slipmedel – till och med naturdiamanter har nästan ersatts av syntetiska diamanter. Framgången för tillverkade slipmedel beror på deras överlägsna, kontrollerbara egenskaper samt deras pålitliga enhetlighet.
Både kiselkarbid- och aluminiumoxid-slipmedel är mycket hårda och spröda och tenderar därför att bilda skarpa kanter. Dessa kanter hjälper slipmedlet att tränga in i arbetsmaterialet och minskar mängden värme som genereras under slipningen. Denna typ av slipmedel används vid precisionsslipning och finslipning. Hårda slipmedel, som motstår brott och håller längre, används för grovslipning.
Industrin använder slipmedel i tre grundläggande former: 1) bundna för att bilda fasta verktyg som slipskivor, cylindrar, ringar, koppar, segment eller pinnar, 2) belagda på underlag av papper eller tyg i form av ark (t.ex. sandpapper), remsor eller band, 3) lösa, som hålls i någon vätska eller fast bärare, t.ex. för polering eller tumling, eller som drivs med hjälp av luft- eller vattentryck mot en arbetsyta (t.ex. sandblästring av byggnader).