Bahasa Indonesia är det nationella språket i Indonesien. Språket klassificeras som austronesiskt språk och är även det standardiserade från det malajiska språket. Bahasa Indonesia talas i hela landet och förenar mer än 245 miljoner människor i Indonesien, vars modersmål kan vara något av de över 300 regionala språken eller dialekterna.
Enligt studier talar omkring 30 miljoner människor i Indonesien bahasa Indonesia som förstaspråk medan mer än 140 miljoner talar bahasa som andraspråk. Ta reda på hur många språk som talas i Indonesien.
Språkets ursprung
Det indonesiska skriftsystemet introducerades för första gången av Charles Adriaan van Ophuijsen 1902. Skrivsystemet kallades senare van Ophuijsen-systemet och blev det standardiserade skrivsystemet och den romaniserade stavningen av bahasa Indonesia. Stavnings- och skrivsystemet ändrades sedan till Soewandi eller republikanskt system 1947.
En del av det nederländska stavnings- och skrivsystemet ändrades, t.ex. oe till u. Stavningsförändringarna påverkade också skrivsystemet, t.ex. reduplicerade ord. De sista ändringarna som gjordes i stavnings- och skrivsystemet kallades det fulländade stavningssystemet eller Ejaan yang Disempurnakan 1972. Läs mer om indonesisk uttalsguide.
Indonesiskt alfabetsystem
Många människor erkänner Bahasa Indonesia som ett lätt språk att lära sig. Detta beror på att Bahasa Indonesia använder latinsk skrift eller rumi som också används i engelska och andra språk.
Det är dessutom så att Bahasa Indonesia är ett fonetiskt språk till sin natur. Det innebär att alfabetet skrivs på samma sätt som det talas med några få undantag.
Lär dig mer om vad det indonesiska alfabetet är.
Skrivsystemet
Bahasa Indonesia skiljer sig mycket från engelskan. Inflytandet från javanesiskan är mycket starkt, därför har språket olika toner för olika målgrupper och situationer. Till exempel brukar användningen av andra personens ”du” ersättas med andra referenser om inte både talare och publik känner varandra väl.
En annan sak med Bahasa Indonesiens skriftsystem är att språket nästan inte har några tempus. Språket använder tidsangivelser som igår, imorgon, ikväll och så vidare i meningen för att ange den tid som talas. Det finns inte heller någon grammatik för könsskillnader och fall följda substantiv. För att ange plural behöver man bara upprepa substantivet, till exempel piring-piring (betyder mer än en piring eller tallrikar).
Satsuppbyggnaden i bahasa Indonesia liknar också engelskan med mönstret subjekt + verb + objekt. I bahasa Indonesia brukar vissa ord följas av prefix, suffix och infix för att ge en helt annan betydelse.
Till exempel betyder ordet masak matlagning, men masakan (masak+ suffix an) betyder måltid, masak-masakan (upprepning av masak och suffixet -an för det sista ordet betyder att leka matlagning). Ett ord med prefix, suffix, infix eller upprepning kan ha olika betydelser. Läs mer om typer av indonesiska verbprefix fonologi.
Skrivsystemet i bahasa Indonesia är ganska enkelt utan genus, komplicerade tempus och även grammatiska regler. Både språkets skriv- och stavningssystem gör att utlänningar anser att indonesiska är ett lätt språk att lära sig.